INSPIRATION - INTERIOR-arkiv - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
3
archive,category,category-inspiration-interior,category-3,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

Brooklyn.

Jag bara älskar hemma hos reportaget som Ida Magntorn gjort för senaste Femina. Brooklynhemmet som tillhör Jessica Barensfeld och Simon Howell är alla kategoriers önskehem ju. Vissa vinklar visas även på Milk Decoration även där plåtade av Ida.

Ida har för övrigt kommit ut med en ny bok, Ett hem med omtanke,  i dagarna. Ida´s tidigare böcker är fullproppade med personlighet, goda tankar om hållbarhet och inspirerande idéer och jag är helt säker på att den nya boken är exakt lika fin som de tidigare.

Tegelbruksvägen 40 – såsom en villa med glasveranda.

Från att inte tidigare ha bloggat hem till salu så gör jag det två dagar i rad. Men vad gör man inte om man vet att det finns två så fina lägenheter till salu. Och igen, så smart och genomtänkt och vackert. Med innerfönster som ser ut som de alltid har suttit där, fast de är faktiskt platsbyggda av en snickare. Mer huskänsla än såhär blir det inte på 36 kvadratmeter.

Fönstrena passar otroligt fint med panelen som löper utmed väggarna och elementskyddet. Blir så sugen på ännu fler innerfönster i vårt hus och lite panel med stora speglar skulle sitt fint.

Hej hösten och du kära lilla kakelugn.

Som en glasveranda mitt i lägenheten.

( Nu kom Liv förbi när jag sitter här och bloggar: Oh waow! Vilken fin lägenhet! GOALS! )

Supervackra golv och så genomtänkta detaljer överallt. I mässing. Kolla bara på skjutdörren.

– Jag älskar mitt kök, sade nuvarande ägarinnan. Det känns som ett dockskåp! Jag håller med, så himla mjukt och finstämt.

Snyggaste kranen ever.

Och titta, Nomi´s tapet i hallen.

Sådana här småhus ger ju sådan fantastisk huskänsla. Med gräsmatta och egen lummig trädgård till huset. Hör liksom härifrån hur trapporna knarrar lite lätt.

Som ett litet hus i England.

Fler bilder hittas här under annonsen hos Nooks. Jag vet med absolut säkerhet att detta är ett väldigt fint litet hus, exakt såsom man vill bo, för det är en av mina bästa vänner som bor här just nu. Bara en sådan sak.

Sweet blue.

En av mina favoritplåtningar från sommaren var Numero 74`s bäddkollektion för vuxna! Japp, stora påslakan. Stora plädar, stora överkast. Och megakuddar. Jag vet att önskan efter detta har funnits länge. Och man fyller faktiskt på i alla hörn av kollektionen med produkter för vuxna. Förkläden, badrockar, väskor… Listan är lång och Numero 74 är bättre än någonsin.

I Smallable`s senaste magasin kan man nu läsa en stor intervju med Poupy som driver Numero 74. Intressant läsning här på sidan 70 och framåt. 

hägerstensvägen 122 med utsikt.

Det händer inte ofta alls att jag bloggar hem till salu. Men när jag såg att denna lägenhet kände jag att jag var tvungen. Louise som driver det  väldigt vackra instagramkontot @louiselj hem är bara så himla fint. Förutom att lägenheten är så fint renoverad med vackra och lugna detaljer så är den dessutom smart. Låt oss spana på vad jag gillar mest.

Innerfönster får mig alltid att tänka på Paris. Och så himla smart med hyllor såhär. Köksbänken som fiskbensparkett är ju helt oemotståndlig.

 Bistrofeeling men så mjukt med välvda fönster under taket och alla växter. Och dörren är superfin där.

.

Den platsbyggda bokhyllan precis vid fönsterkarmen. Med extra djup vid fönstret. Där vill man sitta.

Innerfönster är ju världens enklaste lösning att skapa spännande vyer och rymd. Att ha dem öppningsbara är ju dessutom fiffigt om man vill ställa på glänt vid en sovande bebis till exempel.

Varenda liten snusning hörs. Och åt andra hållet också. Tryggt med sorl och mysigt när det lyser från det andra rummet.

Det fina med innerfönster är ju att utsidan är lika åtkomlig så att säga.

Fler fina bilder hittas här under annonsen på Historiska Hem. Gillar för övrigt denna mäklarbyrå för deras bilder och utvalda objekt. Men har valt att nischa sig på bostäder i fastigheter uppförda innan 1965. Såhär skriver de själva: ”Med arkitektur vi älskar och behärskar. Bostäder som inspirerar oss och som vi gärna inspirerar andra med. Det betyder inte att de måste vara de lyxigaste våningarna på de ”bästa” adresserna. Men det innebär ofta att bostäderna är charmiga, mysiga och ibland pampiga. Hem med själ och känsla.”

Nästa gång ska jag också bli tapetkonstnär, hur flott jobb?

Eftersom det är gatufest här i Katrineholm imorrn så kan jag bara säga att det här blogginlägget blir som pausmusik eller nåt. Ingenting görs väl någonsin i en handvändning det borde jag ha lärt mig. Pjuuu. Men om vi slipper en hel massa regn kommer alltsammans bli perfekt.

Jag är så nöjd med min nya backdrop. Som faktiskt har förändrats ytterligare sedan bilderna togs. Kanske kan detta vara min nya favoritsysselsättning? Ja faktiskt, så pass att jag funderar skarpt att göra detta på riktigt i ett helt rum.

Dock inte Nomi´s som surade ur av att placeras framför olika färgkombinationer.

Sedan har jag gjort en upptäckt. Om man slipar på lite glansiga medaljongtapeter, som kanske inte är helt perfekta från början, blir de alldeles magiska. Jag ska berätta sedan. Nu ska jag sova för snart ska jag upp och hänga tusen meter vimplar.

SparaSpara

Lite kök.

Photo: Lucille Iselin

Jag får helt enkelt sätta den utlovade fortsättningen på lekstugan tills imorgon. Det får bli som en liten pausmusik så länge. Dagen gick inte exakt enligt plan. Eller såklart inte alls… men varsågod lite fin köksinspo!

Bilderna kommer från Poupy´s hem på Ibiza, hennes andra hem finns ju i Chiang Mai som jag bloggade ifrån häromdagen. Jag hittade bilderna på Lucille Iselin´s blogg.  Våra vägar korsades i Chiang Mai då hon arbetade som junior artistic director hos Numero 74. Det är ett nöje att spana in hennes portfolio och att hon även var grym på foto kom som en fin överraskning.

Och köket då. Förstår ju att det är hemma hos Poupy, till och med mina barn ser det på en sekund. Och nog för att Sverige inte är Ibiza men ganska ofta så längtar jag efter den här typen av enkelhet i kök, den totala kontrasten mot hur våra kök ser ut. Nu kanske någon menar att det är ju liksom ett utekök under ständig sol men faktiskt är Poupy´s ”andra” kök inte utomhus men lika enkelt. Spana även in den makalösa betongbänken i detta inlägg några bilder ner, bänken tillhör köksdelen på kontoret i No 74´s fabrik.

Och hur ljuvlig är inte den här bänkskivan? Med rätt behandling så håller den såklart lika bra som vilken annan bänkskiva som helst. Enkla krokar, enklar hyllor. Inget särskilt och specialkonstruerat alls.

Kök har ju blivit en sådan jätteindustri. Med special på allt från supersmarta lösningar, till lådinredningar där man knappt vet vad som är ut eller in, och till megamasskonsumtion. Vi kanske tröttnar på en yttepytte detalj i köket eller kanske går något sönder eller fungerar tokigt. Vad gör de allra flesta då (vi själva har också gjort exakt så) byter ut hela alltet. Från golv till tak och allt däremellan. Det tycker jag är så himla konstigt. Byta kök är liksom synonymt med att byta HELA köket. Jag menar vad är det som säger att allt i ett kök bör vara homogent. Frågan om hela köket behöver bytas ut måste man nog ställa sig både en och två gånger. Och man kanske möjligen kan tänka tanken att ”gräva lite där man står”.

Tänkt vad man kan gilla det lite skavda, sneda och operfekta. Även i ett kök. Smart att dölja med en rullgardin eller dragtyg.

Så fint !

Påtal om vårt kök. Det är nu tio år gammalt. Vi valde inredning från flera olika leverantörer och satte ihop det som vi själva önskade. Med kylskåp och spis från Smeg. Som vi såklart trodde var en bra investering. Sure. Tio år och där föll bägge pjäserna typ sönder och samman. Inte så att de ligger i två högar men nästan.

Och laga har vi gjort, flera gånger faktiskt. Det nästintill komiska är att dörrar hänger på trekvart, vi måste baxa in en träslev i ugnsluckan för att ugnen ska hålla värmen. Själva matlagningen är lite av ett spel. Vreden måste dras upp och lite ner för att plattan ska bli varm, och helst på millimetern. Det är under att vi lagar så mycket mat som vi gör. Eller snarare att det blir mat utav själva matlagningen.

Stege som handdukshängare. Och korgar och åter korgar. Jag tröttnade på vår kylskåpsröra för ett tag sedan. Tog en massa lägre trådkorgar i metall som jag köpt för länge sedan och styrde upp kylen på så vis. Påläggsgrejerna i en låda att lyfta ut och in. Samma för olika ändamål, som restlådan och yougurt/juicelådan osv. Nu kanske inte andra familjer behöver sådant här men i vår familj har alla sin personliga åsikt om var saker ska stå. Det finns liksom ingen lag om att på den hyllan har man det och på en annan något annat. Nu går det betydligt bättre och mat hamnar inte längst bak och helt fel = glöms och blir gammalt.

Älskar golvet.

Kan mycket väl tänka mig att diska lite här. Vem kan inte det? Tack Lucille för lånet av fina bilder.

…och en annan fin sak. Du som kom fram till mig idag på Pingstkyrkans loppis. Vad glad du gjorde mig! Blev så himla överraskad, för det händer inte särskilt ofta här på hemmaplan, att jag nog nästan kom av mig. Men verkligen tusen tack för snälla ord, det värmer så mycket!

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Hemma hos Numero 74 ägarinnan.

Fick jag välja en plats som gav mig all världens inspiration så skulle det helt klart vara hemma hos Poupy. Ägarinnan av hela Numero 74. Jag får ofta en massa frågor och senast igår om jag säljer Numero 74. Det gör jag ju inte för jag har ingen sådan affär längre. Bara en sådan här affär som fylls på med fotoprints alldeles strax. Här kan man läsa om varför jag valde att stänga och mina tankar om detta. Också om vilken bild som gjorde att jag idag jobbar som Numero 74´s fotograf. Och hur var det nu det började: ”Mokkasin tog Numero 74 till Sverige och jag vill nog påstå att där och då ändrades vår allmänna syn på barnrumsinredning. Färger som inte synts så mycket härhemma blev superpoppis, och var helt klart här för att stanna. Ibland undrar jag hur många sänghimlar i dammiga färger som hänger i bara de svenska hemmen.” 

Men det här huset. Ett ombyggt hus, från de äldre husen i Chiang Mai. Allt trä i dörrar, inredning och möbler är återanvänt gammalt trä. Ett lågt bord som är två grova plankor med hjul. Dynor och en massa kuddar som sittplatser.

Så nära ute  att man kan liksom välja själv om man tar tuppluren inne eller ute. Eller både och. För en tupplur absolut efter middagen.

Emaljtallrikar med blommor hade ju varit tjusigt att äga själv.

Om inte för att göra en tallriksvägg av. Från golv till taknock.

 

Borde inte alltid trappor vara såhär. Rummet därunder får man ju ändå. Men med tak mot resten av världen.

Små låga bord här och var. Tar inget av luften i huset men nästan som svävande brickor. Insåg precis att min man och Poupy har samma typ av hårsvall, haha!

Knappt de märks eller hur? Borden alltså.

 

De lagom låga skåpen med skjutdörrar älskar jag.

Att djupet inte är mer än vad som behövs för ett handduksvik. Eller en minivespa för all del.

Och dagbäddar. Som alltid blir degbäddar i autokorrekt. Men exakt så ju. Mer bäddar att dega i. Det är vad folket behöver om du frågar mig.

Ett skåp kan vara en ram av fyra gamla drivvedsplankor. Inte en millimeter djupare, det är det som är det fina. Och en dörr, gärna spegel!

Innerfönster. Ni som läser här vet att vi har petat in just innefönster där man minst anar härhemma. Det är ju väggar men känslan blir den motsatta. Skrev om det där någongång.

Själva reflektionen är ju också något man välkomnar. Om man kikar noga så ser man att det är ett kök på andra sidan och öppet mot trädgården bakom ryggen.

Köket med ho av betong och vred som något från en verkstad. Spegel ovanför diskhon provade vi för en massa år sedan, snacka om inte samma känsla men det var så jäkla fint och härligt. Kul att jag skrev om önskan om spegelvägg ala 80-tal. Vi letade ju fram just en sådan någon månad senare och Nomi saknar den fortfarande.

Också smart och tjusigt. Att bygga in på detta sätt.

Guldlocksburkar är alltid fint. Återbruka alltid när du kommer åt.

Smart diskställ när luften är varm.

Golven och väggarna är råa och ger nog det lugnaste av lugn. För att inte tala om den svävande dagbädden.

Den här vyn är så galet perfekt tycker jag. Dagbädd att gunga i, en meter till utomhus och ytterligare en till poolen. Och så en bastmatta som binder ihop allt.

Ni är ju dessutom många som frågar om Numero 74´s kläder. Jag tror inte de finns i Sverige tyvärr. Smallable har en hel del. Annars leta på store locator.

Jag tror Poupy sade att hela livet ryms i hennes handväska. Mycket för hon far mellan företagets olika platser. Därför är det extra fint att det här huset känns så himla mycket hemma. Långt ifrån ”bara ett hus”.

Jag sade ju att det var tallrikar ända upp i nock.

Jag hittade huset vid Ping river igår. Det hade jag minsann bloggat om men glömt att lägga i Chiang Mai-kategorin.  Men kika, bildsvepet från när jag gick upp i gryningen.

Och påtal om ett annat bildsvep. Kolla Krickelin´s bilder från när hon var hemma hos oss. Det är något speciellt med att se sitt eget hem från någon annans vinklar och tänk.

Soffan.

Av någon anledning börjar handmålat porslin smyga sig in i vårt hem. Som tallrikar och den där somriga lampan. När jag och Kristin for till Helena så fanns två identiska vaser. Kristin kände att man inte kunde dela dem åt, fast bestämde att en fick stanna hos mig och den andra hos henne i Varberg. Som ett kompishalsband kan man kanske säga. 

Så många som frågar om vår blå soffa. Den heter Blanca och kommer från Melimeli Och vi älskar den. Soffor är kanske vår värsta möbel, min och Kristos alltså. Vi har aldrig tidigare hittat soffan med stort S. Vi har felköpt, gett bort, skattat oss lyckliga åt fabrikationsfel (då var ju tillverkaren tvungen att ta tillbaka den, yes vilken tur nu när den ändå inte passade ) . Och så vidare. Man kan ju liksom älska vissa möbelsorter. Som skåp exempelvis, hur många vackra kan man hitta? Men soffor har då varit raka motsatsen. Tills denna då. Älskar allt med den. Den stora dynan i rygg och sits, färgen, tyget, formen, storleken, höjden, hur bekväm den är… Jag kan villig erkänna att jag var lite skeptisk mot mörk sammet, tänkte kanske att den liksom skulle dra åt sig damm och smuts. Men alltså, tyget! Hur bra kan det vara?! Ser fortfarande ut som ny och det är fasen en ren bedrift i vårt kaoshem och alla som kraschar i den här soffan. Ungar och hundar och allt däremellan. 

Och lampan. Igen. Härifrån.

Oj, jag glömde visst putsa glasbordet insåg jag nu. Fast det är liksom inget man gör dagligen, visst gör man inte?

Känns fint med kompisvaser på något sätt…

Gästrum om sommaren.

Jag fick en fin fråga för ett tag sedan, om hur vi gör med gästerna. Om vi stoppar ner dem lite här och var eller har ett gästrum. Först och främst bestämde vi i alla fall  att gästerna är ALLTID det allra viktigaste. Jag menar det hänger verkligen inte på själva gästrummet, myset kommer på köpet ändå! Bra att inte glömma så man inte fastnar i någon gästspärr pågrund av själva gästrummets vara eller inte vara. Hua så hemskt det hade varit.

Men det roliga var att jag bara någon dag innan jag fick frågan, hade kläckt en strålande idé om saken med gästrum. Till saken hör nämligen att nu för tiden brukar vi göra just så, gästerna  får hamna lite här och var. Vi har liksom spritt ut oss så himla mycket i det här huset. Vi skulle mycket väl kunna ha ett gästrum men vi möblerar om, hittar nya grejor att fylla rummen med, byter och lyxar oss bäst vi vill. Och jag vill poängtera att detta verkligen är ett lyxproblem, att vi har yta och kan ändra oss och hålla på. Vi har också bott i en minimal, i jämförelse, 3:a. Då var vi 6 personer och möblera om fanns ju liksom inte på tapeten. Då gällde det att tänka smart. Bara smart.

När vi flyttade hit så hade vi gästrum faktiskt , det såg ut såhär http://www.mokkasin.com/2011/02/01/tisdagstema-om-favoritfarger/ Och sedan blev gästrummet kontor, och  musikstudio och nu är det tv-rum. Vi fortsatte ha gäster såklart men de hamnade där de fick plats och det funkade fint ändå.

Men så fick jag ju den där strålande idén. Det hela låter kanske lite omständigt men jag är så himla förtjust i att möblera om. Helt gratis nöje dessutom! Jag tänkte nämligen att om somrarna sitter vi sällan och äter i vårt rum med de dubbla glasdörrarna. Så därför tänkte jag att vi flyttar hela möblemanget från vårt vardagsrum till just detta rum och gör om rummet ni ser där mellan dörrarna till ett gästrum. Bara om sommaren! Sedan blir det mysigaste soffrummet igen när hösten kommer. För då vill vi ju äta alla frukostar och middagar där ljuset är finast. Så himla enkel lösning.

 

Gästrum på en sekund eller i alla fall tio minuter. Ni är så många som mailat om sängkläderna. Det är nyheter från Numero 74 och släpps inom kort.

Sedan var det ju liksom inte så mycket mer som behövdes än lite blommor.  Gästrummet ligger ju liksom i ett hem med allt man kan tänkas behöva.

Och böcker, klossar, spel och grammofon får ju vara kvar som annars.

Ska nog plocka ner lite småbarnsböcker från vinden också. Annars kan man kanske tänka sig ett kapitel eller två i Sandvargen. Ni har läst den för era barn väl? Så fin bok.

Och noveller är kanske bästa gästrumsboken! Extra fina är de från Novellix. 

Ett litet skåp fick byta plats. Det passade så fint där bland tavlorna.

Och ett par krokar i porslinshörnet. Det här skåpet ska kanske få byta plats men inte för gästrummets skull. Men om det gör det så ska jag nog ha ett litet skrivbord där. Kanske ett linneskåp. Eller lite varannan vecka…

Loppiskrokar för en tia styck.

Nu kan man ju tänka sig att det här rummet står lite tomt mellan besöken. Men det är ju något speciellt med det där att möblera om. Nu känns ju det här rummet hundra gånger mysigare än vårt eget sovrum. Så vi har alla passat på att slumra lite där i vårt sommarsovrum.

jag tänker på puderfärgad mjukglass…

Godmorgon! Hoppas ni har en fin helg! Måste visa min nya lampkärlek! Som mjukglass eller hur?! Hittade den på Salto Mortale när vi besökte Österlen. är ju svag för denna typ av glaslampor…

Sluta, så mycket vackert i luften! Det fanns faktiskt fler sådana som mjukglass.

Jag smet med han där. Allt medans barna roade sig vid vägkanten i Brösarp. Kanske var det här den enda affären vi besökte under vår vecka i Skåne, förutom mataffären då.

Ångrar mig på den här. Fanns två dessutom.

Och till höger i ofokus står finaste brickbordet. Kan man kanske också ångra lite.

Den här lampan fick egentligen inte plats. Så totalt proppfull bil, kolla! Det var ju därför vi var tvungna att lämna en hel hög med sängkläder i Varberg för att få plats med ett barn till. 

Åh ni är många som mailar om mina fotoprints! Det gör mig så glad. Snart, efter sommaren, kommer affären att fyllas på. Jag har hittat finaste pappret och bästa trycket. Bara några småsaker kvar att fixa.