INSPIRATION - KIDSROOM-arkiv - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
5
archive,category,category-barnrum,category-5,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

Prylar, sladdar och det där om skärmtiden.

Det var värst vad tiden går sade vi och lovade dyrt och hederligt att det verkligen är dags för kalas till 10 åringarna i den här familjen. Tre månader senare än själva födelsedagen. Helt klart ett V-tecken på den saken.

Viggo svängde ihop inbjudningar i Illustrator, hans nya grej. Det är bara att erkänna sig så jäkla omsprungen. Jag berättade ju i somras när han photoshoppade bort både det och det andra i mina bilder. Och nu har han tydligen lärt sig nästan varenda program i Creative cloud. Hur då, undrade jag. Bara att klicka runt lite ju, inte så komplicerat. Och hon som till och med blir imponerad av snabbkommandon hit och dit, tycker ju såklart att det är värsta coola grejen.

En ny skepptallrik. Som ramlade ner efter min hänganordning med silvertejp. Tur att den höll.

Viggo´s rum är sannerligen inte sparsmakat i prylväg. Jag frågade idag om vi skulle rensa lite.

Aldrig i livet, inte en grej faktiskt. Det vore ju som att rensa bort mig. Jag tyckte han överdrev lite där men är det så han ser på saken ska vi ju verkligen inte ta och rensa. Hemskt ju.

Observera det lilla skeppet i flaskan. Jag tycker det är magiskt fast  jag vet hur man gör..

Bara viktiga saker.

Viggo´s rum har egentligen bara en hel vägg som liksom är en helt vanlig vägg, det är den vid skrivbordet.Den väggen har dessutom en dörr. Nästa vägg har ett fönster som är tre. Sedan kommer väggen som hörde till en kattvind och ligger närmast yttertaket, så där är snedtak hela vägen. Nästa vägg består av en gigantisk skjutdörr. Nu tycker säkert någon – sätt igen den då, gör en vägg! Fast det skär ju i hjärtat. Och trots att den nästan alltid är stängd nuförtiden så är det fint när den väl är öppen. Så nepp, ingen ny vägg här inte. Fast det går ganska bra att låtsats att det är en vägg också. Skillnaden är ju egentligen bara att väggen går att öppna om man skulle få feeling. Vi måste lyckas få igång den där Dux-radion med skivspelare. Min morfars faktiskt.

Viggo i ett nötskal. Timmarna flyger iväg och just i det här fallet tycker jag det är superknepigt med skärmtid och regler. Jag menar han har typ lärt sig hela Creative cloud, musiken är också kopplad till skärmen och launchpaden körs ihop med Ableton. Det här är ett dilemma tycker jag. Det är ju en jäkla skillnad på att vara kreativ vid skärmen, göra musik, film, bilder än att sitta fast i spel och skräp på you tube. Dessutom får de vänner kors och tvärs i världen och engelskan går som på räls. Fast ändå funderar jag i evinnerlighet kring det här. Jag vill liksom ha det glasklart för mig och det har jag inte. Däremot, när det gäller skärmtid och spel och drunkna i youtube-klipp då är jag tvärsäker på vad jag tycker om saken.  Men att vara kreativ på det här viset är liksom en helt annan femma. Återkommer om när jag tänkt färdigt om saken. Tips och råd mottages med tacksamhet.

Flat art som nu ska animeras. Molnen ska snurra, det gamla paret ska vinka, skorstenen puffa rök… Och just här är det ju så himla svårt. Först var det inbjudningarna, sedan musiken och så det här då. Sedan var tiden ute. Det fattar väl jag med, att man vill göra klart…?!

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Lite som en karusell bland osynliga moln.

Kära lilla lekstuga, vilken uppståndelse det blev! Men en fin sådan! Det är du allt värd. Du som har gett mina barn upptäckter om våren. Skyddet mot vintern när inte snön kom som den lovade. Kvällarna om sommaren, när alla de andra slog efter myggorna i trädgården, hade barnen redan fattat grejen och stängt dörren från insidan. Kanske följde en och annan snigel med som husdjur, om den fått semester från cirkusen. Och om hösten, då är det kanske allra bäst. Lite varmare än utomhus, lite mindre blåsigt och myshörnor av torkade löv.  Minnena sitter såklart i väggarna även på ett sådant här litet hus.

Det fina i kråksången är att silvriga sockertänger kan man använda till grus om man hellre känner för det. Finkopparna till geggamojja. Och assietterna till sandkakorna. Jag tror det var så det var tänkt från allra första början.

Alla vet väl att soppa på regnvatten och höstlöv doftar himmelskt. Och att tårtor utav lampskärmar och spetsband har förmågan att alltid bli höga som berg.

Själv är jag barnsligt förtjust i det här med porslinstorn. Man vill ju liksom se hur högt man kan bygga, hur mycket de kan vingla utan att ramla. Fast även för att formen alltid blir så fin. Med alla mönster och snirkligheter.

Det var allt tur att vi satte trädgårdens sista röda ros i porslinsgaloschen innan bladen singlade mot bordets kant.

Det där med att hänga koppar i luften är ju minsann ett festligt trick. För det första är de ju galet vackert i sig, åt alla håll och kanter. För det andra så snurrar de sakta av sig själva. Lite som en karusell bland osynliga moln. Skala en lampskärm på tyget tills du kommer till stålramen, spraya den, knyt en bollfrans i ena änden och spetsband till kopparna. Kalasfeeling på tio sekunder.

När det gäller själva stugan så ligger det till enligt följande. Högsta bud är 16 000 kronor och vill man hänga med i budgivningen så mailar man mig på sofia@mokkasin.com. Många har frågat om tidsfrist och vi har sagt att vi försöker göra färdigt det hela innan ikväll. Inte så att stugan måste hämtas, det står verkligen inte i vägen, men allt det andra.

En mjuk pall som är en hård låda med blommor på.

God morgon lördag! Det var ju det där med lådan. Som också är en pall. Och kanske en av de bättre lekstugemöblerna någonsin. Tricket med lekstuga är ju liksom att allt måste vara minimalt. Det är ju lätt att tycka att en liten sypall fast med ben är just sådär minimal men ställer du den i en lekstuga (åtminstone en sådan där vanligt stor eller liten) känns den snarare som en jättemöbel. Vanliga barnmöbler size 2017 är också lite för stort. Däremot var barnmöbler mycket mindre förr, möjligen var barnen mindre överlag. Kanske var det inte samma panik att möblera stort för man hade liksom inte plats. Säger hon som lät sina tvillingar sova i utdragssängar från 40-talet tills benen hängde utanför. I alla fall har vi hittat världens minsta lilla blå soffa till lekstugan vi ska sälja. Den här högst ovanlig och jag är överförtjust i den. Men det är väl lite som jag fick sagt till mig en gång. De presenter som svider mest blir också de mest uppskattade. Det där känner man ju ofta när man hittar något vackert och ”one of the kind” på loppis. Man vill ju gärna, mycket gärna till och med, behålla det själv men inser att saken skulle också vara så himla fin hos någon annan. Då får man helt enkelt säga bye bye och vara sjukt glad att man hittat världens finaste present istället.

Fast nu var det ju det där med lådan. Som jag förövrigt också gärna skulle behålla själv… Men i alla fall. Det är alltså en sådan där sypall med visserligen vackra ben från början. Fast när vi sågade av dem så fick vi istället exakt den höjden vi önskade. Den stadiga och mycket gedigna trälådan (som ni ser orkar inte ens Nomi hålla den) som är så sjukt bra att förvara saker i…

…blev alltså den perfekta pallen! Det fina är också att sådana här gamla sylådor nästan alltid är vadderade. Behåll det gamla tyget som täcker vadderingen även om det sjunger på sista versen och sedan häftar man bara rakt på, exakt efter tidigare mått.

Gångjärnen får du såklart skruva bort när du fäster det nya tyget. Men sätt absolut dit dem igen. Gångjärn i locket är absolut smartast. Och för kurragömma helt perfekt. Och enligt Nomi exakt en sådan låda man viker ner sig i om man tävlar i Talang…

Kolla senaste storyn på instagram så får ni exakta instruktioner om hur man går till väga. Som tur var kom hon ut igen, som gumman i lådan.

Kanske lite mer modernistisk form av sylådan. Fast å andra sidan med vintagetyg så blir det fint. Tänkte just på om man springer på flera sylådor. Kan man ju göra en liten sittbänk med förvaring! Så bra för en minivärld. Nu fyller vi den med lite målarböcker och pennor och ställer den i lekstugan. Det blir bra det.

Psst! Tyget hade vi i Mokkasin-affären. Det är vintage och helt ljuvligt. Det går fortfarande att köpa både tyg på metervara och gamla tapeter hos Elerts färg. Slå en signal, fråga efter Cissi, eller skicka ett mail. De skickar också om du inte är trakterna.  

lite som våren mitt i snöblasket.

Häromdagen visade jag det ena barnrummet för tidningen Hem ljuva hem. Här är det andra! I tidningen är det hela 9 sidor på temat barnrum. Bilder, DIY och mitt tänk när det kommer till detta. Och all annan info såklart.

Tror ni jag var i lamphimlen dessa dagar? Jag skrev lite om lampan de dagar jag gjorde jobbet. Dröm…

barnrumsinspo.

Nyligen gjorde jag ett inspirationsreportage om barnrum i tidningen Hem ljuva hem och jag tror att numret fortfarande finns i butik. Rummet ovan hamnade på omslaget. Det andra är rena rama motsatsen.

Hursomhelst så handlar det hela om inspiration i allmänhet kring barnrum, om kalkfärg och även ett DIY.

Faktiskt så började vi möblera om.

Svarade med ett svagt hummande när Nomi bestämt sade att hon faktiskt inte gillar bruna möbler längre. Alldeles speciellt för att det har varit ett fasligt ståhej om en viss säng på sistone. Som den vuxna delen av den här familjen viskade i hemlighet om att vi borde sagt stopp om så kallade åbäken till sängar som dessutom rasade halvt sönder och samman titt som tätt, pågrund av den kanske inte riktigt originala ihopsättningen. Å andra sidan tänkte jag att hon blivit lite väl inspirerad av sin minimalistiska storasyster, vilket kändes övergående trots allt. Men jag erkänner, samtidigt blev jag själv lite sugen i att se hur tapeten Blossom ter sig med pastellfrossa. Så vi bestämde oss helt enkelt för ommöblering och att de mörka möblerna ska få all världens färger. En sak är åtminstone säker, det känns som om att våren kom alldeles plötsligt i det här rummet.

Som synes skymtar en annan säng. Bara Liv´s gamla nersläpad från vinden. Den här köptes till både Liv och Viggo för 10 år sedan och ser exakt likadan ut idag. I alla fall så önskades en fransk järnsoffa men i brist på det så funkar denna såklart hur bra som helst. Och betydligt bättre för stunden än den kolossala.

Tipsigt. Nomi fick ta kopparkorgarna från min garderob och då jag skulle införskaffa nya fanns dessa nu på 70 % rea på Åhlens. Slut på nätet men kanske på din lokala affär. Vi har även dessa i vårt kylskåp för ovanlighetens skull.

Då det är alldeles tvärsäkert att den här ungen har ett gediget intresse för kläder så är det skönt att möblera med dem också. Faktiskt gör vi samma med fotbollströjorna i Charlie´s rum med så det hänger inte på tyllen så att säga. Hängaren är från Numero 74.

Den guldiga tamburmajoren är inköpt på Lauritz. Och nej vi ska inte måla min farmors gamla sekretär. Däremot har vi ett visst organisationsproblem här som jag känner igen från då jag hade sekretären som liten… Kanske är det så enkelt att kreativitet och sekretärer rimmar sådär tillsammans.

Älsklingskroken. Tänker att den följer med en vacker dag.

och så var det ju nästan vår också.

Idag har jag plåtat ett jobb men resultatet och vad det hela handlar om får ni se framåt vårkanten.

Och nej jag har inte haft med Skultuna-ljusstaken med i jobbet… fast andra fina saker. Som lampan! Kära hjärtanes vad vacker. Hobo från Örsjö . Som ett brev på posten bloggade Krickelin just idag om ett tjusigt fik där lampan satt uppe, kolla vad fint!

Jag är helt fascinerad av hantverket bakom lampan. ” Glaset blåses rakt ner i mässingskorgen och expanderar till sin slutgiltiga form. ” Lampan är blåst i Mickejohans glasbruk i Örsjö och varje lampa blir såklart unik.” Eftersom mässingskorgen bara delvis styr glaset, blir varje lampa lite olika beroende på hur mycket luft som blåses in i glaset. I och med att glasmassan stelnar i ett visst ögonblick, och bevaras, skapas en nerv hos lampan,” säger Gustaf Nordenskiöld som är formgivaren bakom Hobo.

Ja, nu kan man ju drömma vidare om lampan för den är verkligen inte min egna. Långt ifrån. Och det är knappt att jag har vågat andas på den. Hantverk är ju inte gratis. och absolut värd sitt pris. Och jag skulle gärna spara till den. Urvacker.

Littlephant har nyligen kommit med världens raraste miniservis.

Och kolla in vårens färgskala från Marmar Copenhagen. Kanske världens gulligaste bebisbods. Ribbad, kort ärm och allt.

Sedan föll jag dit så in i vassen. Garbo & Friends mönster Fauna är ju bara så ljuvligt! Jag har drömt hela dagen om att sova i den här fabelvärlden. Det fina i kråksången är att samma bäddset finns för vuxna. Det är ju jättebra. Övervägde ett tag att ta påslakanet som kuddfodral. Bara för att få vakna med det här mönstret framför näsan.

pastell.

MOKKASIN - JOTUN-1

Kalkfärg möter lämnad kvar vägg från en viss Mighettoplåtning  Och sedan min mans hörn på det. Fredagsjobb. Och lite helg på det. Så småningom. Självklart fick jag ju assistans av min far som plötsligt kom över. Eller inte så plötsligt, men en liten fråga som handlar om att måla blir plötsligt jag-stannar-och-målar-i-några-timmar… Tack!

MOKKASIN - JOTUN-2

I all hast och inte igår när jag velade gråa färgval, såg jag att min kompis Mari  nyss har målat hela huset med just denna kalkfärg. Och Elin kom med bra tips igår. Återkommer om färgkoder och hela baletten på pudrigt skåp och vad jag tänker om kalkfärg när alltsammans är torrt. Än så länge känns det bara fint. Önskar er en härlig helg!

 

Sängen.

mokkasin-kids-1

Den där dagen då Nomi hittade sina drömmars säng. Juli, sommar och söndag.

Den här sängen, som inte gick in genom dörren trots att den kunde delas i tre delar.

mokkasin-kids-4

Att hänga hos Helena i Vännevad är ju drömmigt värre. Egentligen hade Nomi varit spårlöst försvunnen i sådär tjugo minuter. Jag och Helena babblade på som vanligt. Helt plötsligt ploppade hon upp från hörnet i det här rummet. Fråga mig inte exakt vad hon gjort där längst inne i hörnet, under alla gamla kläder. Förmodligen var det bara mysigt och det perfekta stället för tjuvlyssning.  Fatta flätan?!!

mokkasin-kids-5

Halva sortimentet blev väl genomprovat.

mokkasin-kids-2

Sådan säng, sådan donna. ”kör mig, bär mig, vart jag än ber!”

mokkasin-kids-3

”Jag tänker sitta här, ni kör!  Och jag kommer känna mig alldeles drottningaktig.”

mokkasin-kids-6

Snyggare än såhär blir det kanske inte.

mokkasin-kids-7

Blå himmel och fluffiga moln. Alltmedans det viner i grådiset utanför.

En nyckel och en sänghimmel sedan är resten av världen någon annanstans.

mokkasin-mokkasin-1

For Numero 74

 

De här bilderna tog jag en väldigt ensam dag i huset. Jag brukar jag lyxigt nog förse mig med en assistent i form av Linn eller Kristo men just den här dagen var det inte så. Eftersom jag är min egen stylist plus fotograf så kan det vara en smula knivigt. Man kan ju liksom, som bekant, inte vara på två ställen samtidigt. Men just den här dagen var det bara så himla fint. Trots att jag for som en liten vind fram och tillbaka mellan pudriga saker och kameran. Och upp och ner i halmhögarna som ligger i trapporna. Det fina hade såklart med huset att göra och att jag känner mig så himla hemma där trots att många säkert skulle tycka precis tvärtom. Tur för mig.

 

 

mokkasin-mokkasin-2

Den här tiden på året är träden precis som moln. Det är bara färgen som skiljer dem åt. Därför tycker jag så mycket om när träd är alldeles nära. Ute fast nästan som inne. Som att leva bland molnen. Det kan jag drömma om ibland, själva känslan av att kliva runt där allt bara är mjukt och lent. Som sockervadd fast utan det klibbiga. Det finns väl ingen i hela världen som inte drömt om detsamma. Ibland är det skönt med drömmar som man vet med säkerhet alltid kommer stanna i som just en dröm.

mokkasin-mokkasin-3

 

Just den här dagen skulle det finnas en plats där man kunde vara lite hemlig om nu kände för det. Kanske är sänghimlar en av världens bästa uppfinningar när det kommer till just den saken. Alltid ett knyt upp, eller två, från en osynlig plats. Åtminstone känns det så när man är på insidan, det är väl inte för inte det kallas för himmel.

mokkasin-mokkasin-11

 

Kanske är hemligheter egentligen det man samlar på…

mokkasin-mokkasin-8

 

…och doft från blommorna. Tänker ofta på hur dofter är ens helt egna.

 

mokkasin-mokkasin-4

 

Kläder ska torka där solen landar, trots att sommarregnet faller alldeles utanför. Det kanske mest magiska regnet av dem alla.

 

mokkasin-mokkasin-5

 

Puder. En av mina favoriter i färgskalan. För att den är lugn och mjuk. Och tyget som är nytt för säsongen är ljuvligt. Ett lager av spets. Ihop med enkelheten hos No 74 blir det en perfekt match av sött.

 

mokkasin-mokkasin-6

 

Påtal om match så är det detsamma med speglar och fönster. Alla speglar borde liksom höra samman med ett fönster.

 

mokkasin-mokkasin-7mokkasin-mokkasin-10

 

En nyckel och allt blir hemlisar automatiskt. Smart så.

 

mokkasin-mokkasin-12

 

Det behövs liksom inte så mycket då förrän något litet ska kännas extra värt. En bambi med tre ben och en och annan stjärna…