Mokkasin - Blog & Freelancer in Photography, DIY, Marketing and Creative Direction
Sofia Jansson founded Mokkasin in 2009 and and freelances in photography, styling, DIY, marketing, PR and creative direction.
mokkasin, blog, interior, portfolio, photo, props, DIY
37
home,page-template,page-template-blog-large-image-whole-post,page-template-blog-large-image-whole-post-php,page,page-id-37,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

En gullig last, på sitt sätt.

Den där fredagen, när himlen fullkomligt öppnade sig, packade jag ner den lilla stugan med innehåll, för avfärd. Den skulle ju hela vägen till Stockholm…

Vi skrev ett litet brev om att fylla den med drömmar och proppa den med kärlek. Och om sandkakor och snigelcirkusar. Och det där om stordåden som ryms i det pyttelilla. Sådant där man liksom vill föra vidare från stugägare till stugägare.

Jag hade dessutom printat ut en massa fotografier om hur det kan se ut om man vill. Såhär ser det mer ut som en studie i kaffekoppstorn men det var lite annat också. Och till höger ligger en platta som inte har något alls att göra med lekstugan. Bara med mig och mitt sträcklyssnande. Men vi tar Frida en annan dag.

Såklart var jag ju tidsoptimist och tänkte inte så mycket i förväg hur mycket vi lyckats trycka in i den där stugan. En hel korg med porslin var tvungen att skyddas mot snabba lastbilssvängar ända till Stockholm. Men gladast är jag att vi dagen innan hade gjort som små överraskningar här och var i lådorna. Nomi och jag var helt klart uppspelta när vi tänkte på hur kul det är när man hittar överraskningar där man minst allt anar.

Och i ösregnet kom lastbilen. Och hela stugan flög över buskar och annat.

Gullig last på sitt sätt. Och med vad som hände sedan är vi helt varma i våra hjärtan om att stugan hamnat på absolut rätta stället. Hos några som kommer tycka om den precis lika mycket som vi.

SparaSpara

0
27

Är det en våning i Paris?

Att skapa en egen liten värld är hur enkelt som helst. Det kostar nästan ingenting och det är egentligen bara den egna fantasin som sätter gränser. Gör en ihop med kidsen, det är kul!

Bland storslagna dockhus är det lätt att tänka att en vanlig låda liksom blir för enkel och inte tillräcklig. Det är då man måste påminna sig om att fantasin gör resten. Helt plötsligt är lådan ett slott med vingar, seglandes över världshaven. Det där kan vara svårare när allt redan är serverat.

Du behöver:

  • En låda. Gamla lådor finns det massor av på loppis. Det fungerar såklart även med en kartong men för hållbarheten skull kan det vara smart med något kraftigare. Använder du en hållbar låda kan du dessutom välja att skruva upp den på väggen och får dessutom en extra hylla.
  • Papper, gärna rester av tapet eller gamla inslagspapper.
  • Band och snören, hittas på loppis.
  • En häftpistol.
  • Lim
  • Sax
  • Två krokar, hittas på byggvaruhus.
  • Textil som ska användas som ridå. Jag har rivit mina tygstycken av en gammal gardin. Och sparat de rivna kanterna. Lådans mått avgör storleken på tyget. Men tänk att du behöver två stycken med önskad längd. Bredden per stycke är måttet av halva lådans längd plus 10 cm, för att du ska få lite veck.

 

Börja med att häfta fast tyget i överkant. Häfta 1 cm in på lådan och själv låter jag den råa kanten synas. Äger du ingen häftpistol kan du såklart limma. Fördelen med en häftpistol, förutom att det är snabbt och enkelt, är att du kan förändra så ofta du vill. Genom att lossa klamrarna kan du byta ridå när du önskar. Det enda man ska tänka på när man använder häftpistol är att dölja klamrarna. Vi använder gamla band från loppis. Limma fast bandet.

  • Nu måttar du ut den bakre väggen och golvet i din låda och klipper till önskad storlek. Vik pappret där väggen går över i golv, för att tapeten ska ligga tätt. Resten av väggarna, samt taket lämnar vi fria. Jag använder ett stycke tapet, Sandbergs Ava Beige. Även här använder jag häftpistolen. Häftar i överkant och underkant, låter resten vara
  • Ännu en gång är det dags att täcka klamrarna. Både i överkant. Och i underkant.
  • Det allra sista, innan allt det roliga börjar, är att sätta en krok på vardera sidan. Här fäster du bandet som håller uppe ridån.

Med fantasin hjälp inser du att det allra mesta kan bli något helt annat.Ta en loppisrunda så kommer ni säkerligen hem med en hel massa som passar i den lilla världen. Konservburkar klär du med tyg eller papper, och fäster en bollfrans runt, för att få ett fint litet bord. Trådrullar blir pallar. En lyktgirlang eller annan dekorativ vimpel är enkelt att fixa själv. Och den där lyktgirlangen kan jag lämna beskrivning på en annan dag. Låt barnen skapa porslin och ”ätbara” småsaker av lera. Eller som här minibakelser av pärlor. En bra lera är Silk Clay som är både lättarbetat och självtorkande.

En gammal plåtask kan bli en garderob. Galgar gör du av mässingstråd som hittas på byggvaruhuset.

Är den en våning i Paris med utsikt över takåsarna och Eiffeltornet längst därborta?  Helt säkert att det är. Med mathiss till creperiet i källaren. Där det serveras stans bästa crepes. Sådana med choklad. Bakom gardinen kan man smyga upp på taket, lägga sig på ryggen och räkna stjärnor en klar natt. Och sola sig i månskenet ända tills morgonen. Då brukar man kunna hoppa på molnen, ta en sväng till Eiffeltornets topp och vinka till en och annan turist. Innan man seglar hem igen för att doppa tårna i önskedammen… Bra värld!

 

SparaSpara

5
29

For the monday coffee.

Det är måndag och jag kollar några av mina favoritbloggar och ser vad de haft för sig.

Är löjligt förtjust i när vänner tar bilder hemma hos oss. Som att man känner igen sig fast ändå inte. Nya vinklar, vrår och andra detaljer. Anna, Joncha och Sonny-Lou var ju på besök i somras och Anna har bloggat om det, fint!!

Får ett stort leende över mina läppar när jag ser att Emma slagit till på en rosa buss att ha som gäststuga, briljant!

Tänkte bara påminna alla som har blommor i trädgården att göra som Elsa vid varje paketlagning. Finns inget evighetsfinare. Jag menar, även om bladen faller av så är de vackra.

Ett uppdaterad bebisgarderob är alltid gulligt och eftersom mina yngsta började fyran idag (!!!) så saknas kanske den biten numera här på bloggen (sedan jag stängde affären). Men Johanna har en liten Gillis och han har ny höstgarderob, så bra för er som behöver inspo!

Kristin har plåtat till en ny bok, den kommer att bli fin den, var så säker. Jag fastnade i bokens huvudpersons instagramkonto  Lise Hellström.    Jag måste lära mig att texta, har funderat på det så länge men aldrig gjort slag i saken. 

Världens finaste kontor har ju Volang-Linda och hennes jobbarkompisar på Fabriken.

Som så ofta önskar man ju sig nästgårds till firanden och finfrukostar. Nanna har bloggat om morgonen då man firade Hanna Wendelbos kommande tapetkollektion för Midbec, Blomstermåla. Och med det avslutar jag dagens bloggläsande, beger mig till en tapetvägg nära mig och slipar lite. Dags att bygga vardagsrum att placera med himmel som tak!

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

1
20

När man känner att man har en bra idé.

Man kan väl inte påstå att jag funderat på det hela särskilt länge men just då kändes det som en bra idé. Nu känns den lite mer lagom bra, med tanke på att man vill ju vara i fas, sådär på första höstterminsdagen, som faller in i morgon. Man vill inte börja sortera kläder, vad är rent och vad är smutsigt. Man vill helst inte börja dagen med att leta strumpor, ja helst inte kläder över huvudtaget. Första skoldagen efter sommaren vill man ju att allt ska gå som smort. Inte att fyra ungar ska rusa runt i cirklar och vråla – vaaaaaar är mina jeans, var äääär min favorittröja som jag inte går till skolan utan … osv… Ordning och reda vill man ha. Liksom börja på ny kula, nu jäklar liksom. Ordning och reda, måndag till fredag. Jaja…som sagt, det kändes smart och bra.

Det hela är inte direkt färdigt men det går ut på detta: Jag tänker mig en vägg som varat i 200 år cirka. Som tapetserats en fasligt många gånger. Sedan falnar ju tapeterna, hänger på tre kvart men ser allmänt tjusigt ut på bild. Möjligen förstår man inte själva slutidén men trots allt, så tror jag absolut på den. Nu har jag tapetserat lager på lager. Med bara tapetspill och några rullar urgamla tapeter som jag fått, plus lite stuvbitar av tyg. Väldigt onoga. Sedan, när allt har torkat så tänkte jag riva, slipa och kanske tapetsera lite till. Nu undrar ni säkert vad jag ska med detta till. Det får ni veta snart!

Där hänger en söt liten t-shirt som kommer härifrån.

Det var just detta som var haken på själva söndagsprojektet. Eller haken skulle jag kanske inte kalla det, det var smart och gick snabbt när det begav sig. Jag svepte liksom hela rummets innehåll till andra sidan för att det stänkte så mycket lim. Det är faktiskt mer illa än det ser ut. Förstår ni vidden av själva stöket då?

SparaSpara

SparaSpara

1
25

morgon.

Jag tänker att vi prickade in en konsert som var som poesi när den är som vackrast. Och ett kärleksfullt kalas. Allt mellan de värsta regnskurarna den här sommaren. Just då var allt bara som finast. Som om det aldrig skulle regna mer trots att vi kunde skymta moln där bortom trädtopparna. När jag låg vaken väldigt tidigt imorse, kom Charlie och sade att han vaknat av regnet. – Eller kanske var det en höststorm. Jag visste att jag inte kunde somna om och drog på mig regnkappan.  Jag räddade de allra sista rosorna som slagits hårt mot marken i regnet som fullkomligt öste ner. Och jag tänkte på att vara rädd. Att rädsla inte kryper inpå, det slår en med full kraft såsom rosorna som låg i gräset, genomblöta som av en massa gråt. När jag skrev på verandan så torkade de allt eftersom och jag tänkte på hur man tröstar. Kristo satte sig bredvid mig. Vi lyssnade på regnet och jag tänkte att det hörs mer sedan vi rev ner balkongen. Plåttak och regndroppar tillsammans blir liksom mer genomskinligt. Hade jag vetat hemligheten att trösta, när marken plötsligt saknas under fötterna, hade jag inte låtit dig gå. Jag hade sagt stanna. Så lovar jag att hitta orden.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

7
44

Den saliga blandningen.

Godmorgon finingar! Tack snälla för fina kommentarer på sistone, ska ta mig tid att svara på varenda en strax. Och ni som delat med er i detta inlägg, tusen tack! Jag är verkligen så glad för input i frågan. Ni är flera som undrat vad jag anser om skärmtid annars, när det inte handlar om kreativ tid. Jag lovar att samla ihop lite tankar om vad jag tycker om saken.

Och tillvaron är minst sagt rörig just nu. Fast för en skull har jag lyckas hålla mig till ett rum, bra va!? Kan försvara mig med att jag ska packa ihop den lilla minivärlden som ska fara till Stockholm inom kort. Ni måste kolla gårdagens insta-story . Vi både klättrade in till låsta områden genom hål i staketet, levde liksom lite gränslöst för en stund och  lekstugan flyttades på gammalt vis genom trädgården! Det hela var bättre än Liseberg. Mer våghalsigt från verandan åtminstone.

Och röra kan vara en världslig sak.

Jag får ofta mail om vilken färg på tapeten vi har. För inte kan väl vi, Krickelin och Johanna ha samma, det ser ju inte så ut? Faktum är att vi har samma men igen, färger och inte ens tapeter ser likadana ut i olika hem. Det är så himla mycket som påverkar. Hemma hos oss ändrar väggar, tak och golv sig extremt från olika årstider eftersom vi har så mycket träd runtom. Trendenser skrev nyligen om färger,  ta del av det inlägget. Och hämta alltid hem tapetprover och färgprover. Vilken tapet har vi då alla fastnat för, denna Chrysanthemum Toile i grön/turkos.

Att just denna tapet skiljer sig så mycket beroende på rum och ljus beror nog allra mest på att konturerna är guldiga, reflektionen i detta gör att tapeten ändrar sig från minut till minut, och vilket hörn du tittar på. Kolla bara inne i hörnet och där ljuset slår rätt på.

Jag är säkert sist att läsa Khemiri. Men jag bara avgudade Allt jag inte minns.

Fick en ny liten novellåda, från Novellix, igår. Tack, är så himla förtjust i de här små novellsamlingarna. Absolut bästa presenten och totalt vardagslyx.

Påtal om tapeter så har vi ett minimalt projekt. Men det behövs helt enkelt en tapet i den där lilla passagen. Frågan är vad?

Framåt kvällen igår gjorde vi allt vi inte fick. Klättrade genom hål i staket, som sagt. Cyklade utan hjälm. Skjutsade varann på cykel. Och vågade oss trettio steg, fast inte längre, in i de där byggnaderna som ska jämnas med marken. De susade i magen på de små, mer än en gång vill jag lova.

Vi förberedde ett samarbete med Lindex som publiceras imorgon. På världens coolaste cykel.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

2
28