Okategoriserade-arkiv - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
384
archive,category,category-okategoriserade,category-384,qode-social-login-1.0.2,qode-restaurant-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.6,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

Finbesök i blomstersvängen.


Igår observerade jag två saker redan vid frukostfixet. Alltså inte det vanliga, utan det om jag får besök. Annars, tyvärr, laddar jag varken upp med fetaostkräm, nybakat bröd eller semlor. Tänk om var sådan ändå. Lite härlig sådär i sin ensamhet när barna gått till skolan. Men spaningen var i alla fall, så jäkla ljust! Ovanligt ljust för att vara morgon. Vårljuset! Sedan insåg jag att shit vad städat vi har det! Så pass städat, åtminstone på de synliga utrymmena, att jag var tvungen att ursäkta mig när Fia och Paulina dök upp. Nästan minimalistiskt ju. Jag menar vad kan det sätta för griller i huvudet när man får främmande, ska det behöva se ut såhär? Nä, verkligen inte.  Inte en grej, inte en röra, inte ett synligt projekt i sikte. Kanske bara en och annan smula. Jag var tvungen att rannsaka mig själv vad det berodde på. Och insåg att nu när jag jobbar i detta skede med boken och bara med boken så blir det liksom inte stökigt automatik. Bokhögar för inspiration och skissblock samlar man ihop på en sekund.

Tänker att det här är mer jag.

Sa jag inte minimalistiskt? Nåväl, Paulina och Fia tyckte det var fint ändå, att komma på besök. Vi åt frukost ända tills vi insåg att vi inte skulle hinna med att luncha. Så vi tog en andra frukost eftersom den ändå stod kvar på bordet.

Vi delade klokhet och kunskap och det var extra intressant att prata om hur vi gör snittblomsindustrin snäll mot hela jordklotet och luften runtomkring. Hur förgänglighet blir det nya vackra helt enkelt och hur vi inte kan förvänta oss isländsk vallmo i januari. Förändring är på gång även här och jag är så pepp att ta del av allt det nya, eller snarare som det var förr.
I samma veva ringde hon som vi önskar mest av allt ska bli vår bok´s illustratör. Jag slogs över ett fantastiskt samtal och hur jäkla fint det är att förstå varann till punkt och pricka trots att vi aldrig träffats. Till och med när vi pratade kring medeltida inspiration och andra utsvävningar kunde man bara säga efter halva utläggningen ”- men äsch du fattar va? – ja, exakt! ”.

Den kamouflerade hunden.

Paulina hade med sig eterneller.

Jag får ytterst fina associationer till mitt 80-tal och i år ska jag inte misslyckas med eternell-odlingen. Märkligt att just den gick snett.

När klockan snart var fyra och jag och Nathalie avslutat dagens telefonmöte så insåg jag att min spaning från morgonen var helt sann. Det var väldigt mycket ljusare och jag kände där och då att jisses vad välkommet ändå.

For the monday coffee.


Jag har sådant sjukt Paris-längt just nu så jag nästan inte orkar mera. Däremot så sitter det jäkligt långt inne att ta flyget för en weekend eller det är snarare omöjligt för min egen del och klimatet. Men jag läste med glädje det här inlägget om grejen med att ta tåget till Paris. Sjukt informativt och jag älskade den personliga vinkligen på det hela ”Nattåget var en av de finaste minnena från den här resan. Det var en romantisk dröm om Europa som blev precis så som jag hade hoppats på men inte vågat tro.” Där började jag nästa gråta lite för det är ju exakt så man minns det från tågluffartiden. För övrigt är alltsammans bara positivt och det är fint. Och bra. Så in och läs och räkna hädanefter aldrig bort tåget framför flyget. Allt från ”flyg släpper ut 74 000 gånger mer koldioxid än tåg” till hur man gör och alla tips däremellan.

Att jag längtar lite extra just nu är för att jag vet att Numero 74-teamet har pop up showroom. I just Paris. Saknar dem så och hela alltet med deras kreativitet. Tycker det här var så fint på sänghimlen!

Påtal om kreativitet så gillar det här greppet väldigt mycket. Ska berätta lite mer om det men det heter Made by you och såhär ”The wish to share creativity is its reason of being”. Älskar färgmatchningen och hur allt andas No74 rakt igenom.

Haha, älskar den här bilden som ligger på deras hemsida just nu. Fy fanken vad hon frös, denna lilla unge! Jag minns att det var snorkallt och sista dagen på oktober.

”men kom igen nu, du klarar det!!! Der är inte så kallt egentligen! Det är bara lite inbillning” Barfota, kortärmat och kjol. Och en mamma som peppade så det ekade över kalkbrottet. Samma mamma i dubbla långkallingar, vantar och termobrallor.
 

Inga termobrallor här inte. ATT jag hade gift mig i den här klänningen om så var fallet.

Har suttit och zoomat in detaljerna länge och väl nu.

Påtal om detaljer! Exakt just när jag skulle tidsinställa detta inlägg så plingade det bokstavligen till i min mailkorg (har ny dator och har inte tagit väck alla ljud som jag aldrig annars har). Där fanns ett mail från Steffie som jobbar på N0 74. Hon skickade bilden ovan och skrev att de precis gjort ett litet broderi där de tänkte på mig och min familj ???Sådan fantastisk tankeöverföring! Här sitter jag och skriver om att jag saknar dem och samtidigt broderar de ett hjärta i Sverige! Snyft, nu bölar jag lite… Men ses i eftermiddag med veckomatsedel. 

Vilken pang-ask! Tack FGL!


Lovade ju att kika i mitt väldigt tunga paket från FGL. När jag hämtade det trodde jag det var mitt reparerade objektiv men så hörde jag tjejen i kassan ”åh så rart paket”, då fattade jag att det inte var objektivet. Under brunt papper och jutesnöre var en gammal plåtlåta. Med blå rosett av spillbitar. Bara där kom jag av mig. Så fint. Från FGL alltså. Bara sådär. Som julafton en fredag i januari. Tack kära Kristin & Miranda!

Vi kollar!

Tre (!) halsband! Ett till mig och varsitt till mina döttrar. Så fina! Ett med månen och lilla stjärnan, ett med svalan och det med dubbla svalor var ju så fint – The swallow represents love, care and affection towards family and friends. The bird also represents freedom and hope.

Alltså jag smäller av! Vilken pang-ask! Full med handplockade saker som var en sådan perfekt match med vad jag gillar! Och en Peony shirt! Med tillhörande kjol. Jag tänker jag ska mysa i det där och raggsockor. De har så mycket fint nu ! Kika runt i shopen vetja!

Nu uppdaterar jag snyggt här! Kolla va?!! Lisa visar ju upp hela outfiten jag fick idag inne hos Kristin!

Lisa är ju dessutom en av de coolaste jag vet och därför ska du också läsa intervjun med henne. Lisa, du är min idol! Fast det visste du redan ! Och yes FGL-shopen har kampanj hela helgen på skjortor och blusar.

Fina tändstickor, världen finaste gå bort present i dessa tider. Och sedan har man asken kvar!

Antingen är jag så förutsägbar annars har tjejerna bara stenkoll. Älskar sådana här böcker, till saken hör att jag igår köpte två liknande på loppis, alltså inom samma tema. Jag drömmer mig bort i dem och tänker att det där är jag om hundra år. Fast nu tog jag ju i jättemycket fast har jag sagt att min mormor fyllde 99 förra veckan?! Och ett litet minisyskrin, exakt vad jag letade efter i morse. Behöver exakt ett sådant i min kameraväska.

Ni missar väl inte dagens Fredagssvep – jag vill flytta in i bilderna från kollektionen Weronica tipsade om. Och önskar mig absolut outfiten till höger. – Exakt din stil, sade min son nyss. Jag som trodde jag var sofistikerad och sval , haha!  Skulle vara himla fint till skjortan jag fick!

Levde ju typ i den här hela sommaren och forfarande. Ser ut som byxorna är lite av samma slag.

Fin helg nu, kram!

Boken, vintersådd och en regnbåge i januaridis.


Nu jobbas det för fullt med boken. Än så länge är allt inom ramarna eller de sätts i detta nu. Ni är många som undrar och frågar och hejar snällt, tack!! Vi kommer dela med oss en hel massa av processen men just benar vi ut innehållet och delar upp det till punkt och pricka eller jaja, inte riktigt sådär välorganiserat. Men vi närmar oss för dispositionsmöte. Nathalie jobbade från mitt vardagsrum häromdagen och tur att det såg såhär fridfullt ut när våra hjärnor i själva verket kokade över.

Jag har varit lite tagen av vintern de senaste dagarna. Lite sådär så jag blivit stående och en promenad på en timme tar plötsligt två. Det singlar glitter i luften och jag funderar över vad o-vinter är för årstid egentligen. Tacka vet jag det här, fast inser att regnet står som spön i backen när jag skriver detta. Min mobil är sämst när det kommer till bild, men jag har bara varit tvungen.

Idag hittade jag dessutom en grind som jag ju passerat massor av gånger. Det måste ha varit glittret i luften. Gissa sagan?

Om ni kisar lite så kanske ni fattar det vackra. Det är jag, Chester i motljus och världen den här tiden på morgonen. Och himlen, den brann.

En regnbåge i januaridis liksom.

Från det ena till det andra. Kommer ni ihåg att jag skrev ett inlägg om vintersådd förra vintern?! Det var ju såklart Paulina som lett mig rätt på spåret och vilken grej det där var ändå! Du hittar ”så funkar vintersådd-inlägget här” vilka blomfrön som passar, hur man gör och allt. Nu gjorde vi väl allt rätt i början, sedan glömde vi bort hela alltet och gjorde inte alls det där man ska, lufta och sånt. Och jag menar i den förra heta våren så fick de ju ingen luft alls. Hursom när vi väl hittade de där burkarna hade allt grott och vi petade ut det i friland.

Det blev inga höga, kraftiga vallmos utan exakt tvärtom. Några av de röda vallmona syns här, de syns knappt framför plastkrukan! Men de är exakt där, i allra högst grad. De minsta och tanigaste jag någonsin sett men också de sötaste som blommade igen och igen. Rosenskärorna kom inte förrän jättesent. Men helt klart värt det. Just sayin.

For the monday coffee.


Jag är stormförtjust i att bokgörandet gör det fullt tillåtet att ägna sig åt ett nergrottande utan dess like. Vem vill inte befinna sig i mönstervärldar?
 

Av samma anledning drömmer jag om ett studiebesök på Ulricehamns tapetfabrik. Jag älskar att fabriken inte stängdes ner då Sandberg flyttade sin verksamhet utan fortsätter att drivas galant. Littlephant gör sin barnkollektion där och vi följer med spänning det nya Långelid/Von Brömssen. Redan i färgvalen är jag såld.

Att en bok om bokbinderi står högt på min lista. Såklart kommer inte just vår bok bindas för hand men jag skulle inte ha något emot att kallas just bokbindare i ett senare liv. Jag följer #hantverksakademin och skulle lätt kunna checka in på samtliga utbildningar på Hantverksakademin.

Om inte annat kan man boka in sig på Nathalie´s och Mari´s workshop på Stockholm´s Furniture Fair. Kreativ workshop (boka och info här) med inspiration från naturen kan ju också vara fint. Om man inte satsar på bokbinderiet vill säga. Eller för all del, det ena utesluter ju inte det andra.

Och jag håller vad jag lovade. Inte alltid men ibland så. Veckomatsedel, en vego, utlovas i eftermiddag.
 

När en blir så himla himla glad, att man inte kan låta bli att dela med sig.

Alltså. Jag blev så himla, himla glad häromdagen. Först så tänkte jag, kanske borde jag hålla det för mig själv. Kan det verka lite skrytsamt liksom…?! Men äsch det bjussar jag på. Orden träffade mig rakt i hjärtat och det är så otroligt ömsesidigt. Jag klickade nämligen in på Numero 74´s alldeles nya hemsida och överraskad läste jag en text om mig! Så himla snällt ? ? ? Som den finaste referens någon skrivit nånsin, jag skulle lätt kunna göra en copy paste och använda som CV.

Mitt jobb för Numero 74 har varit sagolikt rakt igenom. Hårt jobb javisst men ändå fantastiskt på så många sätt. Allt från första gången våra vägar möttes, hela vägen till Chiang Mai med hela min familj och alla tusentals bilder jag fått äran att plåta för dem.  Äntligen är deras hemsida live och jag säger grattis och heja av hela mitt hjärta. Så fint det blev! Och så mycket att upptäcka när man kikar runt! Bra jobbat, jag vet ju att ingenting har hamnat där av en slump. Och än är den inte klar, det kommer mera var så säker! Som i allt No 74 så finns det liksom en större mening… En hemsida är inte bara en hemsida.

Som sagt, alla ord de skriver är verkligen right back. För mig kommer Numero 74 alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. För mig har samarbetet med Tara och hennes team aldrig bara varit ”ett jobb”, från steg 1 har det varit så mycket mer. Jag skulle nog vilja säga att jag aldrig utvecklats i samma riktning om inte våra vägar möts. Jag hade inte sett saker på samma sätt, jag hade inte vågat det jag gör idag . Långt ifrån. Samtidigt som jag fått en alldeles särskild ödmjukhet inför mitt jobb har de också gett mig en ovärdeligt oängslighet som jag hoppas att alltid bära med mig. Och jag är så in i vassen stolt av att vara en del av allt detta. Här på bloggen finns en kategori som heter Thailand – Chiang Mai och där finner man allt vad den stoltheten handlar om. Har du inte kikat på detta inlägg från deras fabrik så gör det. Inblick i ett företag av detta slag vill man helst dela till hela världen.

Världens kortaste summering men inte mindre hjärtlig ❤️


Jag brukar aldrig ha koll på den där topp nio på mest gillade instabilder men igår så. Och det gjorde mig ändå glad att den här bilden hamnade på listan. Med bestämd blick och knytblus. Valdagen 2018. Och känslan om att vägra ge upp. Att världen måste få kännas hoppfull framför all jävelskap. Tänker att så går vi in i 2019. Nu får vi ordning på det hela eller hur? Jorden snurrar fortfarande och i alla fall jag vill high-fiva mig själv invid tidens ände.

Minns allt med sådana här frukostar. Hur solen värmde och fåglarna kvittrade och hur taket var av äppelblom. Ren och skär tacksamhet att sitta sådär med min familj. Charlie och Nomi fyllde 11 år och på samma dag för 19 år sedan gifte jag mig med Kristo. Vilken märklig slump ändå. Det kunde man ju inte tro där 1999 – att vi några år senare skulle bli både tre och fyrabarns föräldrar just den dagen. Idag firar Liv sitt nyår med kompisar och vi tar tre barn och åker iväg. DET är så märkligt. Så van att vi är så många. Ni vet väl hur allt började, att vår historia ser helt annorlunda ut än vår stora familj. Att vi inte hade en aning under sex år om det ens skulle bli ett barn.

Och ja det har väl varit året av polerad vackerhet och sanningsögonblick. Det är bra med blandningen tänker jag. En våningssäng?! Vilket ståhej ändå!

Jaaa, jag vet att han är söt. Och neeej något My name is Chester – konto blir det inte. Men sicken fin hund han är. Tänker alltid tillbaka på vår roadtrip till Paris och hur självklar han är.

Blommor och åter blommor. Älskar det här och är glad att närmaste tiden innehåller åtminstone ett par skarpa uppdrag med blomstergöra.

Ett år med många ärofyllda uppdrag. Det för ett Örebro konserthus var ett av dem. Det ni inte fått veta var att alla svackor under detta år. Tids nog förklarar jag kanske saken men nu är det bara anledningen till att den här bloggen inte haft sitt mest intensiva år.

Mycket hundar var det. Hunddagis kommer aldrig mer igen tänker jag. Kära hjärtanes.

Vinterstjärnor.

Ja det är väl såhär det kan se ut. Därbortom vardagskaos och diskberg. Och framför allt, livet pågår även där utanför bilderna.  Allt ryms och det är exakt så det ska få vara.

Nu har väl ingen missat att jag glömt mina Dahliaknölar, upplockade men ute i en låda i en frusen trädgård. Fasen vad klantigt. Men alltså, det här var ytterst härligt med 2018. Stolt som attan ju. Och om allt var på låtsats hade jag skjutsat iväg den här buketten till var och en av er som läser. TACK, ni är ytterst fina! Trots att det skevar med blogg och instgram och hela alltet och jag funderar ihjäl mig på hur jag ska fortsätta så är ni helt enkelt fantastiska. Så snälla ❤️ ❤️ ❤️  Tack och ett Gott Nytt År till er alla! Puss och kram, Sofia.

Från stöket till julklappskaos och julefriden däremellan.

Hej och hoppas ni har haft en riktigt fin jul! Sådär mjuk och full utav kärlek bara. I mitt fall älskar jag mest när den är lite som vanligt, det känns tacksamt i magen. Vi firade julafton hos oss och såklart stökade vi lite dagarna innan.

Liv stod för servettvikningen.

Mina barn vill helst bara synas i periferin för tillfället men såklart kollar man serier under tiden. Weronica tipsade om En väldigt engelsk skandal, en miniserie. Den såg inte Liv men jag och Kristo, så bra. Weronica är briljant när det kommer till titta-tips (ja andra tips med för den delen) alltid så spot on, och för en sådan icke-titta-på-tv-människa tar jag tacksamt emot.

Julklappar inslagna i tapetrester. Och sedan kom etiketterna på, om jag än virrat in mig själv i märkningen av paketen. Vilket märktes på julaftons morgon…

För första gången på miljarder dar fick vår gran lite nytt pynt. Snowflakes från Afroart. Och rosetter då.

Det är smart att slå in i förväg, allra särskilt när man har fyra barn. Man kommer liksom fort upp i mängd. Note – rationalisera inte bort etiketterna för senare tillfälle.

Skåpet har bytt plats.

Har snöat in på ljuslyktorna från Skruf. En tia på loppis. Så värt. Även att de röda pelargonerna blommar i källaren.

I år höll jag nere extremt på snittblommorna. Har faktiskt gjort ända sedan min sista Dahlia blommade ut. Därför fick en Begonia agera snittblomma till juldukningen och lingonris och kottar från skogen. Plus en julstjärna. Uhhh, vet ni vad jag mindes nu.Jag har glömt mina dahliaknölar ute!!! Upplockade från jorden, i en låda men UTE!! Vilken miss!

Linneduken är sedan gammalt metervaran Aina från Ikea som jag snabbtråcklat ihop på mitten. Jag döljde sömmen med en massa smådukar. På vissa strategiska ställen knöt jag ihop dem synligt.


Chester blev julfin.

Den här hunden alltså. Han somnade under klippningen.

Kolla njutet!

Ljuskronan fick också lingonris.

Den fick bli enkelt i år. Tröttnade plötsligt på det väldigt ostyriga.

Julaftonens tidiga frukost. Pannbröd, julgröt och en febrig Nomi. Själv tyckte hon det kändes som 45 men det var bara 40,5… Och det är väl först idag hon är på benen igen, influensa tänker jag. Annars är det Viggo som brukar bli julaftonssjuk. Det är liksom inte bara en gång vi vaknat på julaftonens morgon av en nedkräkt säng.


Nomi hade fixat en sådan fin julklapp. Bilder med livsviktiga citat på baksidan.

Sedan kom familjen! Min mamma och pappa. Och systrar med barn och män.

Bordet var dukat och de där julgransljusen i vänstra ljusstaken brann i en rasande fart.

Men solen sken och julafton var vacker!

Vi dukade julmaten i köket. Tycker så mycket om att placera Liljeholmens kyrkljus i grupp såhär. Jag ställer dem direkt på stenskivan och de brinner i evigheter.

Såklart rymdes inte allt på ett ställe.

Någon undrade om vi möblerat om igen. Såklart. Det skulle bli ramaskri och tandagnisslan om vi inte hade julmiddag exakt just här.

Julgransljusen byttes ut till Birgitta-ljus, mycket lugnare så.

Knepigt med alltför nära ljus.

<3

När andra tittade på Kalle Anka så snajdade far min om till tomte. Hans gamla förflutna som tomte både under unga 60-talet och när vi var små går inte av för hackor. Nu for han iväg till mina kusiners små barn.

Så sedan passade vi på att ha dubbeltomte!

Klapp-kaos de luxe! Det var den julaftonen. Tack, du var fin.

De veganska julklapparna som sätter julefriden.


Jag älskar Lush sedan länge och när jag besökte dem i London och fick svart på vitt om deras sätt att arbeta, och hur allt är genomtänkt i absolut detaljnivå så beundrar jag detta företag djupt. Min barn tycker Lush är drömmenoch därför blir hela familjen stormförtjust när det kommer ett paket från dem. Den här gången får de dock vara hemliga ända fram till julaftons morgon.

Låt oss titta vad kartongen innehöll:

  • Shoot for the stars – vegansk badbomb. Brusande honungsdoftande stjärnstoft.
  • Golden wonder – vegansk badbomb. En färgsprakande överraskning.
  • Ro´s argan sparkly – vegansk och förpackningsfri kroppsbalsam. Ros absolut, geranium och citronolja. 
  • Sugar plum fairy – vegansk kroppsskrubb. Fint havssalt exfolierar och polerar. 
  • Cinders – förpackningsfri vegansk duschgele. Förpackningar är skräp, men det visste vi ju redan. Så skönt att slippa dem. På Lush´s hemsida finns videos hur man använder produkterna om man nu skulle vara så himla van med att hälla duschgele ur en flaska så man har glömt det enda vettiga.
  • Snow fairy – vegansk jellybomb. Segla på ett bubbelgumshav i en båt gjord av sockervadd och älvstoft. 

I lucka nummer 17 i Den hållbara kalendern.


När vi hade affären gjorde vi alltid så fina tackkort! Alla var de som små tavlor och detta kom att bli min favorit. Så pass att jag håller hårt i det endaste enda jag har kvar. De tog så himla slut. Jag får fortfarande mail från folk som tappat sitt kort och undrar om de kan få ett nytt. Lite fint ändå, sådan uppståndelse för ett litet kort. Fast det var också den uppståndelsen och alla önskningar som gjorde att vi bestämde oss att göra det väldigt gamla notbladet – anno 1917 – som ett print. Där vår enda tanke var att så mycket som möjligt (och lite till) skulle gå till något bra.  Linn fixade och trixade och så en dag !

Vi ville förvalta orden lite extra och detta blev alltså vårt välgörenhetsprint, att liksom ta vara på den hundraåriga gamla bilden och bidra till något bra. Och vi växlade organisationer, först ut var SOS barnbyar och till dem samlade vi in 26 000 kronor! Så stort! Och det blev så mycket mera, helt otroligt faktiskt när jag kikar tillbaka i en vilande webshop hur många vi sålde.

För några dagar sedan instagrammade Nanna månen och jag mindes den. Jag började leta, för jag tyckte verkligen den skulle platsa i Den Hållbara Kalandern. Ni vet den vi kör just nu på Tradera, där varenda litet öre går direkt till Naturskyddsföreningen.

LA MEME LUNE NOUS VOIT ~ DENSAMMA MÅNE SER OSS

 ” Så liten och självklar i orden men ändå stor i tanken och nära hjärtat. Att där, under den vida himlen, är vi alla lika. När våra liv korsas av snåriga vägar, när dagar ter sig sannerligen annorlunda, när platsen där du är född ska bestämma om du har lyckan i din hand. Då och där och varje dag slår mig tanken att vi bara hade en evinnerlig tur. Det kunde lika gärna varit du eller jag. ”

Här kan man buda på printet. Imorgon är det dags för en ny lucka i kalendern och hurra det är Emma från Whats decorate my day. Hennes första lucka hänger kvar i budgivning ännu ett dygn och den är minst sagt ljuvlig, kolla bara! En antik järnsäng som tagen från Paris.