Okategoriserade

Boken, vintersådd och en regnbåge i januaridis.


Nu jobbas det för fullt med boken. Än så länge är allt inom ramarna eller de sätts i detta nu. Ni är många som undrar och frågar och hejar snällt, tack!! Vi kommer dela med oss en hel massa av processen men just benar vi ut innehållet och delar upp det till punkt och pricka eller jaja, inte riktigt sådär välorganiserat. Men vi närmar oss för dispositionsmöte. Nathalie jobbade från mitt vardagsrum häromdagen och tur att det såg såhär fridfullt ut när våra hjärnor i själva verket kokade över.

Jag har varit lite tagen av vintern de senaste dagarna. Lite sådär så jag blivit stående och en promenad på en timme tar plötsligt två. Det singlar glitter i luften och jag funderar över vad o-vinter är för årstid egentligen. Tacka vet jag det här, fast inser att regnet står som spön i backen när jag skriver detta. Min mobil är sämst när det kommer till bild, men jag har bara varit tvungen.

Idag hittade jag dessutom en grind som jag ju passerat massor av gånger. Det måste ha varit glittret i luften. Gissa sagan?

Om ni kisar lite så kanske ni fattar det vackra. Det är jag, Chester i motljus och världen den här tiden på morgonen. Och himlen, den brann.

En regnbåge i januaridis liksom.

Från det ena till det andra. Kommer ni ihåg att jag skrev ett inlägg om vintersådd förra vintern?! Det var ju såklart Paulina som lett mig rätt på spåret och vilken grej det där var ändå! Du hittar ”så funkar vintersådd-inlägget här” vilka blomfrön som passar, hur man gör och allt. Nu gjorde vi väl allt rätt i början, sedan glömde vi bort hela alltet och gjorde inte alls det där man ska, lufta och sånt. Och jag menar i den förra heta våren så fick de ju ingen luft alls. Hursom när vi väl hittade de där burkarna hade allt grott och vi petade ut det i friland.

Det blev inga höga, kraftiga vallmos utan exakt tvärtom. Några av de röda vallmona syns här, de syns knappt framför plastkrukan! Men de är exakt där, i allra högst grad. De minsta och tanigaste jag någonsin sett men också de sötaste som blommade igen och igen. Rosenskärorna kom inte förrän jättesent. Men helt klart värt det. Just sayin.

2 Comments

Leave a Reply