-
For the monday coffee.
Snöfall, måndag och Stockholm Design Week fast det enda jag tänker är att jag vill göra något sådant här.
För övrigt funderar jag en hel del just nu på vårt hem. Inte på något vis vilka möbler vi önskar eller tapeter vi drömmer om. Snarare hur kreativa verktyg och instrument kan ta en ännu större del än vad de redan gör hos oss. Vi har ett stort hus och det som är allra härligast med det är att sådant vi gillar att göra kan ta plats. I ett par år har vi drömt om en drejskiva, allt sedan vi satte alla på drejning en dag på Gotland. Inte för att vi ska bli stjärnkeramiker utan snarare för att ha möjlighet att uppleva vad en lerklump kan göra med en. Om någon som läser har en drejskivan till salu kan du gärna höra av dig.
Och jag längtar ihjäl mig till Paris. Så mycket att jag förlorar mig själv i egna minnen. Inser att min Paris-kategori här på bloggen behöver alldeles nya dagar.
Vår familj som alltid behöver två hotellrum har bestämt att det hädanefter alltid får bli lägenhet. Vi har aldrig hyrt av Kid and Coe men hört gott om dem. Känns ju rätt soft att landa såhär… Amsterdam går också bra.
Och möta våren i en och annan volang känns högst självklart trots att jag har fyra stickade tröjor på mig just nu. Vårt hus byggt 1913, snålblåst och singlande snöflingor är en knepig kombo. Önskar dig en fin vecka.
-
Vad vore livet utan ord.
Ingen fredagsbukett. Ingen helgstädning. Ingen fredagsyoga. Egentligen inget sådär extra helgigt. Men tusan vilken extra fin förmiddag. Så nu har helgen startat så pass bra att jag tror jag stannar här. Med luren i ena handen och kaffekoppen i den andra. Har nämligen roat mig med telefonsamtal. Lite hit och dit. Sammanfattningsvis en av de bättre helgpeppande sakerna man kan roa sig med. Att liksom hinna. Prata klart. Börja med att ringa och veta att det nog går att dröja sig kvar. Tänk att det slår allt i hela världen. Alldeles gratis och helt tillgängligt. Alltid. Tack för pratet alla bästa.
För övrigt lyssnar jag ju väldigt mycket nu för tiden. När jag promenerar. Mina favoritprogram från de senaste veckorna är.
Värvet med Po Tidholm – Ytterst intressant om avfolkningen i Sveriges landsbygd och full fokus på storstäder.
Stil om Melania Trump – En så kallad het potatis i modevärlden. Vilken designer som kan tänka sig att klä presidenthustrun är mer politiskt än någonsin och för de allra flesta otänkbart. Som alltid ger Stil en nyanserad bild av det hela och intressanta vinningar och inslag.
Lilla Drevet – Jonathan Unges utlägg om isbergssallad är briljant. Och jätteroligt om något världsviktigt.
Alex & Sigge – Alex berättar om då han vittjade nät som barn. Finns det någon annan i Sverige som är bättre på att beskriva en tid som varit.
Fredagspodden – För Amanda och Hannah´s alltid sådan positiva inställning. Att de ger känslan av att ingenting är omöjligt och de väljer att följa sitt hjärta. Och de gör utan att veta exakt hur från början och ändå blir det alltid succé. Grymma.
Igår såg jag Emil Jensen föreställning Flyktpotatis. Jag tackar min mamma som tog med mig på detta. Efter att ha hört Emil´s fantastiska sommarprat 2016 tackade jag självklart ja utan att veta exakt vad jag skulle se. ”Dålig potatisskörd har genom historien fått människor att fly och bryta ny mark. När jag var liten trodde jag att klyftpotatis hette flyktpotatis. Att vrida på det ordet har varit som en trampolin in i texterna. Verklighetsflykt, flyktbeteenden, nostalgi, dagdrömmeri, flykt till och från ohållbara relationer, flykt mellan nationer – alla sorters flykter, små ochstora, kommer löpa som en rosa tråd genom låtar och monologer.”
Jag blev trollbunden av sättet han hanterar ord. Poesi som berör och rör runt, sätter ord på svåra ämnen och gör dem glasklara. Lindar in det i humor trots att allvaret hänger över alltsammans. Som en påminnelse om att allt går att förändra och göra det rätt. Det är väl nu det börjar, inte sant? Det hänger på oss.
Gå och se, från norr till söders scener hittas här.
För övrigt såg en kompis Nour på Rival. Också väldigt bra. Tänker att jag bokar Norrköping.
Vallmo. Vackert som om de vore på låtsats. Önskar er en mjuk helg.
-
2017 torsdagsfrukost är igång.
Torsdag och frukost. En som alltid älskvärd. Idag bjöd vi in konstnärsparet, Hanna och Mårten. Så otroligt spännande att få ta del av en annan värld. Mårten har nyligen disputerat i konsthantverk, den första svenska avhandlingen någonsin i detta ämne. Blir nyfiken att läsa vidare här.
Som vanligt fanns det ingen hejd på godsakerna. Tror att detta är lite grejen med att sakna bra frukostställen och fik bakom hörnet, man får tänka önskefrukost och fixa själv helt enkelt. Som knytisvariant är det ju dessutom ingen som jobbar ihjäl sig. Det skulle då vara stackarn som får gå upp i ottan för att leverera nybakat surdegsbröd. Och han var inte ens bjuden…
Mitt bidrag idag var en smoothie med inspo från Josefin Jägers Hello Green, tog visserligen den sista spenaten som gick att få tag på i grönsaksbristen. Men ändå.
1 påse babyspenat
2 bananer
1 avakado
6 apelsiner
1 päron
1 citron – saften
Mixa slätt.
Och igen då, den där Nana ice cream, fast idag med chokladsmak, med inspo från Made By Mary´s gröna frukost
3 frysta bananer
1,5 dl mandelmjölk
0,5 msk kakao
Mixa. Häll i burk och förvara i frysen. Ta fram i god tid. Toppa med salta jordnötter, blåbär och cacao nibs. Det här är så galet gott. Efterrättsaktigt fast frukostlyx.
-
Onsdag.
Jag tror det var hos Kristin´s söndagsintervju jag erkände att jag är fullkomligt hopplös på rutiner. Att jag är kanske bäst i världen på att starta upp rutiner och liksom kläcka dem men aldrig lyckas hålla dem. Det är därför jag stolt kan berätta att jag varit så jäkla bra hela januari. För idag är det ju februari som jag insåg tillsammans med en kompis i morse. En hel månad! Jaja, nu menar jag ju inte att jag gjort om hela min tillvaro. Långt ifrån men i alla fall. För det första, jag har ätit alldeles fantastiskt bra. Nu är detta ju ingenting som är unikt utan helt normalt och utan att på något vis kokettera eller så, men jag glömmer just det. Jag skäms faktiskt på riktigt över det och vågar knappt yppa om det men det är tyvärr så. En sådan som kan komma på att det är ju dags att äta och sedan kommer något emellan och tiden går. En sådan som kan inse klockan sju på kvällen att jag glömde lunchen. Och observera med stora bokstäver, det är ingenting som jag är stolt över, alldeles precis tvärtom faktiskt. Men sedan första januari har jag ätit frukost, lunch och middag samt mellis. Utan omsvep och utan att glömma en endaste gång. Till på köpet har jag dessutom ätit megasupernyttigt och gett mig själv ett strängt godisförbud. Bara för att markera att en godispåse inte ersätter en lunch. Ja, du fattar. Och förbudet är väl inte skrivet i sten men det får inte hävas klockan tre istället för något bra. På det har jag dessutom följt mina barn varje morgon till skolan, de klarar ju det alldeles själv egentligen, men för att sedan fortsätta på långpromenad. För att inte fastna i jobbet och framför datorn det första jag gör under dagen. Eller det andra, efter det att kidsen gått till skolan. Och varje kväll efter middagen har jag tagit en kortpromenad. Ja mer än så var det väl egentligen inte. Men kanske är det enkelt att lägga på något ytterligare när man ändå är i farten liksom. Som ordning och reda och struktur och en gnutta kontroll på tillvaron. Eller kanske räcker det fint såhär. Jag skriver inte detta för att visa att herregud så bra man är. Verkligen inte. Utan snarare för att peppa till att vissa saker är nog bara att bestämma sig för. Och liksom välja. Där det går liksom. Det finns många gånger när valet inte finns och då är ju det en helt annan sak. Men att ha möjligheten men ändå inte ta den, är faktiskt bara så in i vassen dumt. Sådetså.
Har ju dessutom en urtjusig weekly planner för sakens skull. Från Jo & Judy.
Påtal om nyttigheter så blev dessa kokosbollar väldigt goda.
Recept på sådär 25 st små
3 dl rostade kokoschips (dessa är min favorit) + 2 dl kokosflingor
5 tsk kokosolja
2,5 msk honung
2 msk kokosgrädde
1,5 msk citronsaft
2,5 krm vaniljpulver
200 gram mörk choklad jag tog en sockerfri på 70 %hackade hasselnötter
Mixa kokoschipsen med kokosolja tills det blir en kräm. Blanda i honung, kokosgrädde, citronsaft, vaniljpulver och 2 dl kokosflingor. Mixa och rör ihop alltsammans. Ställ i kylen en liten stund.
Rulla bollar och ställ i frysen åtminstone 1 timme.
Smält chokladen i vattenbad. Doppa bollarna i chokladen och syö över nötter.
Sedan kan du ha dem i kylskåp ett par veckor och frysen i en evighet.
Och ny favorit i glassväg. Bara bra glass från Lily & Hanna´s. Hur god? Jätte.
-
Faktiskt så började vi möblera om.
Svarade med ett svagt hummande när Nomi bestämt sade att hon faktiskt inte gillar bruna möbler längre. Alldeles speciellt för att det har varit ett fasligt ståhej om en viss säng på sistone. Som den vuxna delen av den här familjen viskade i hemlighet om att vi borde sagt stopp om så kallade åbäken till sängar som dessutom rasade halvt sönder och samman titt som tätt, pågrund av den kanske inte riktigt originala ihopsättningen. Å andra sidan tänkte jag att hon blivit lite väl inspirerad av sin minimalistiska storasyster, vilket kändes övergående trots allt. Men jag erkänner, samtidigt blev jag själv lite sugen i att se hur tapeten Blossom ter sig med pastellfrossa. Så vi bestämde oss helt enkelt för ommöblering och att de mörka möblerna ska få all världens färger. En sak är åtminstone säker, det känns som om att våren kom alldeles plötsligt i det här rummet.
Som synes skymtar en annan säng. Bara Liv´s gamla nersläpad från vinden. Den här köptes till både Liv och Viggo för 10 år sedan och ser exakt likadan ut idag. I alla fall så önskades en fransk järnsoffa men i brist på det så funkar denna såklart hur bra som helst. Och betydligt bättre för stunden än den kolossala.
Tipsigt. Nomi fick ta kopparkorgarna från min garderob och då jag skulle införskaffa nya fanns dessa nu på 70 % rea på Åhlens. Slut på nätet men kanske på din lokala affär. Vi har även dessa i vårt kylskåp för ovanlighetens skull.
Då det är alldeles tvärsäkert att den här ungen har ett gediget intresse för kläder så är det skönt att möblera med dem också. Faktiskt gör vi samma med fotbollströjorna i Charlie´s rum med så det hänger inte på tyllen så att säga. Hängaren är från Numero 74.
Den guldiga tamburmajoren är inköpt på Lauritz. Och nej vi ska inte måla min farmors gamla sekretär. Däremot har vi ett visst organisationsproblem här som jag känner igen från då jag hade sekretären som liten… Kanske är det så enkelt att kreativitet och sekretärer rimmar sådär tillsammans.
Älsklingskroken. Tänker att den följer med en vacker dag.
-
for the monday coffee.
Hej ny vecka och back to civilisationen kan man också säga. Inte för att jag varit vid världens ände men då jag hamnade i någon slags radioskugga cirka 1 km från huset vi vistades i förra veckan kändes det lite så. Det var länge sedan jag var så pass onåbar. Tjusning i det med. Såklart ska ni få ta del av vad vi gjort däruppe där dimmorna ligger likt slöjor runt Indalsälven och solnedgångar är så nära norrsken man kan komma… men först lite tipsigt som man ju kan roa sig med när man har uppkoppling igen.
Vi går inte i kökstankar men då och då kan jag lockas av att ordna upp ett par saker som inte riktigt funkar i vårt kök. Eller som aldrig blev klara… Då vi tänkte mer på rumskänsla än helt kökskoncept när vi gjorde vårt kök så är jag helt inne på att att kanske byta ut en liten grej, någon bänk och en liten ommöblering utan att för den skull byta ut hela köket. Det som fungerar bra det får vara så. Jag älskar att det är okökigt så att säga och så ska det få förbli. Jag har sagt tidigare att den här väggen och hela köket får mig lite knäsvag. En sådan vägg kommer det dock inte bli då våra köksväggar har pärlspont.
Johanna har kickat igång en liten serie med inspiration kök på bloggen. Tipsigt, smart och var beredd på köksinspo deluxe då den tjejen har några kök att gå igenom under de senaste årens renoveringsrace.
Som om det inte vore nog har Frida i samarbete med Ballingslöv precis släppt första delen i en programserie om hennes köksrenovering. Personligt, tankar och reflektioner. Ser fram emot fortsättningen och hur köksdrömmen landar.
En av mina köksdrömmar är att byta ut halva vår ö med ett bordsunderrede. Med halva menar jag att behålla bordskivan i granit men skippa stommarna under och därmed gå miste på förvaringen. Jag drömmer så mycket att jag redan stuvat om i smyg för att kunna bevisa, för mig själv, att vi klarar oss ändå. Tänker ju att det ser härligt ut såhär med luften liksom.
Men då är också planen att egenbygga en hög med skåp, exakt mellan verandan och fönstret och från golv till tak. Med stängd förvaring nedtill och glasdörrar. Med andra ord inte såhär men samma känsla. Jaja, vi får väl se vad som händer. Ett alternativ är ju annars att ”göra klart”, tänker jag i samma sekund som jag inser att vi renoverade vårt kök för snart tio år sedan. Det märkliga är att det fortfarande känns lite som nytt. Både i utseende och de där sakerna som fortfarande hänger i luften. Som gallret för ventilen som skulle upp och listen som skulle fästas och glipan som skulle lösas. Tio år, jisses på tiden…
-
For the monday coffee.
Allt eftersom jag packar en lastbil och planerar en resa till en herrgård i norr, äventyr va?! så kikar jag runt efter det finaste just idag…
Catarina med världens härligaste feed @annacate bloggar numera på Lovely Life. De renoverar ett magiskt hus i Göteborgs skärgård och barnrummet har precis fått upp den smått sagolika Acanthus från William Morris på väggarna och jag är kär. Tapetkär, det är så lätt att falla dit.
Och lite av vad som swischade förbi på Instagram…
Linda Lomelino lade upp en bild på sitt instagram med #stedsaninthewoods. Paret bakom den till synes fantastiska restaurangen i köpenhamn som jag önskat mig till många gånger Stedsan Restaurant har nu tagit pick och pack och varandra och flyttat till de halländska skogarna. Här ska man starta upp något som låter som en dröm om man får tro filmen som visas här . Om du följer länken så har man också chansen att hjälpa dem att sätta en dröm i verklighet. Som de skriver själva ”A lab for discovering better ways to eat, live and connect with nature.”
Någon annan som får mig att drömma på riktigt är Hanna som instagrammar på @hannadalme Ett tjusigt säteri minsann, det är slottsvibbar, supervackert och så spännande att följa.
Anna Rifle Bond visar en enhörning.
Och Minimocks sneak peekar vårens nyheter!
Slutsurfat för idag. Nu packa blixtar, kamera och hela baletten. Och styra lastbilen mot norr imorgon bitti.
-
fredag.
Exakt min vy imorse. Ganska rofyllt faktiskt och det där skåpet som jag köpte på Blocket häromveckan är så fint. Som alla andra skåp. Känner att rosa är extra fint just nu. Kanske är det januarimörkret som gör´t. Skåpet är målat i Jotun lady Supreme Finish med kulörkod S1505-Y50R och 15 glans vilket är väldigt matt. Nu önskade jag det men kan tänkas att de flesta gillar typ 40 glans vid skåpmålningar. Väggen målades med Jotun Minerals i nyans Grå harmoni.
Med detta vill jag bara visa att det här hemmet liksom inte är harmoni i övrigt. Det verkar ju onekligen vara så att så många tror att en bild säger all sanning i världen. Fast det är precis raka motsatsen. Ett rent och skönt hörn har förmodligen en kontrast om man vänder på klacken. I alla fall hos oss. Jag har bytt arbetsplats och den är rätt okej. Då solen går upp framför näsan och går sakteligen ner bakom ryggen, åtminstone såhär års. Sedan ser man bara hustak och ett gammal vattentorn och skog… Men, sedan var ju det där med strukturen, den åtråvärda ordningen och att använda sitt eget hem som studio. Jag skyller på det. Man kan väl säga att det inte riktigt klaffar i min hjärna. Alla dar. Eller kanske inte alls.
Men det fina med ett stort hus är ju att det förmodligen är ordning och reda någonstans. Eller möjligen alldeles tomt som i Nomi´s rum. Kanske dags att ommöblera lite. Eller kanske inte. Nepp nu ska jag dricka en cappuccino, gjord av havremjölk och kaffe från den här maskinen. Påtal om det bytte jag till havremjölk som någon slags nystartgrej. Först tyckte jag det var lite si. Eller så. Men nu kan jag inte tänka mig något annat. Helgens tips, testa. Och inte bara en gång. Innan litern är slut har du vant dig.
-
och så var det ju nästan vår också.
Idag har jag plåtat ett jobb men resultatet och vad det hela handlar om får ni se framåt vårkanten.
Och nej jag har inte haft med Skultuna-ljusstaken med i jobbet… fast andra fina saker. Som lampan! Kära hjärtanes vad vacker. Hobo från Örsjö . Som ett brev på posten bloggade Krickelin just idag om ett tjusigt fik där lampan satt uppe, kolla vad fint!
Jag är helt fascinerad av hantverket bakom lampan. ” Glaset blåses rakt ner i mässingskorgen och expanderar till sin slutgiltiga form. ” Lampan är blåst i Mickejohans glasbruk i Örsjö och varje lampa blir såklart unik.” Eftersom mässingskorgen bara delvis styr glaset, blir varje lampa lite olika beroende på hur mycket luft som blåses in i glaset. I och med att glasmassan stelnar i ett visst ögonblick, och bevaras, skapas en nerv hos lampan,” säger Gustaf Nordenskiöld som är formgivaren bakom Hobo.
Ja, nu kan man ju drömma vidare om lampan för den är verkligen inte min egna. Långt ifrån. Och det är knappt att jag har vågat andas på den. Hantverk är ju inte gratis. och absolut värd sitt pris. Och jag skulle gärna spara till den. Urvacker.
Littlephant har nyligen kommit med världens raraste miniservis.
Och kolla in vårens färgskala från Marmar Copenhagen. Kanske världens gulligaste bebisbods. Ribbad, kort ärm och allt.
Sedan föll jag dit så in i vassen. Garbo & Friends mönster Fauna är ju bara så ljuvligt! Jag har drömt hela dagen om att sova i den här fabelvärlden. Det fina i kråksången är att samma bäddset finns för vuxna. Det är ju jättebra. Övervägde ett tag att ta påslakanet som kuddfodral. Bara för att få vakna med det här mönstret framför näsan.
-
kanske är det ett frukosttrick! när man vill impa.
Om ni koncentrerar er på frukosten så kan ni bortse från julstjärnor och hyacinter. Måste nämligen tipsa om en god grej. Och en mycket enkel.
Jag har ju haft lite räkmacka när vi kört våra torsdagsfrukostar. När andra bakar och gör godisar och kakor. Så. Dukar jag. Fattar ju innerst inne att det inte håller i längden. Så just den där torsdagen drog jag till med något som ju såg avancerat ut men var precis tvärtom. Och egentligen något alldeles ojuligt men så gott! Receptet hade jag hämtat från Made By Mary och hennes bok om just frukostar. En liten guldgruva faktiskt.
Frukost alltså.
I alla fall. Det som var mest komplicerat med denna sak var att man var tvungen att komma på det kvällen innan. Man behövde liksom lägga bananer i frysen. Detta gör jag numera alltid så snart de är lite övermogna och man inte behöver dem för stunden. Sedan gjorde jag även chiapuddingen dagen innan. Resten på morgonen.
Frukostriffle från Made by Mary´s Gröna frukost
Chiapudding – recept för 4 normala portioner eller 10 små
4 dl havremjölk (eller annan valfri mjölk
5 msk chiafrön
1 tsk vaniljextrakt
2 tsk lönnsirap
Blanda och låt stå i kylen över natten
Fröcrunch
1 dl pumpafrön
1 dl oskalade sesamfrön
1 dl solrosfrön
2 msk kokosolja
2 msk honung
Rosta fröna på medelvärme i torr stekpanna. Dra stekpannan från värmen och sänk plattan. Tillsätt kokosolja och honung, rör och sätt tillbaka på plattan. Puttra under omrörning i ca 2 min. Häll upp på bakplåtspapper och låt svalna.
Nana Ice cream
2 frysta, supermognad bananer
1-1,5 dl vegetabilisk mjölk
250 g frysta bär
Mixa alltsammans tills konsistensen är som mjukglass.
Och nu är det dags för själva rifflen då. Varva puddingen, Nana ice cream och jordnötssmör. Sedan toppar man med fröcrunch och bär. Så jäklarns smarrigt!
Här finns fler riffle-tips på Mary´s blogg.
Just den här dagen hade vi fint besök av Johanna och Karin som driver kommunikationsbyrån Edit & Björnen.
Inte mer juligt än att det funkar i januari.
Solen de där dagarna i december var ju alldeles fantastisk. Fast ovanlig.
Vi fick present också. Vackrare skärbräda än såhär blir det inte. Som ett konstverk. Blev kär i dessa illustrationer första gången jag såg dem på Formex för flera år sedan, därför känns det extra fint såhär.
