Mokkasin - Blog & Freelancer in Photography, DIY, Marketing and Creative Direction
Sofia Jansson founded Mokkasin in 2009 and and freelances in photography, styling, DIY, marketing, PR and creative direction.
mokkasin, blog, interior, portfolio, photo, props, DIY
37
home,paged,page-template,page-template-blog-large-image-whole-post,page-template-blog-large-image-whole-post-php,page,page-id-37,paged-3,page-paged-3,qode-social-login-1.0.2,qode-restaurant-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.6,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

Teparty i boden och maskrostricket!

 

Igår for jag och Nomi ut på landet och styrde upp en plåtning inför boken. Den skulle handla om papier maché och har jag sagt att det är bland det finaste vi har DIY-väg? Jag tänkte på Alice i Underlandet och hade gjort en hög med tekoppar. På lördagen torkade de på klädstrecket i solen.

 

 

Evy kom till fotograferingen i en kärra. Å!, utbrast Nomi. Hon ser ut som en influencer!!

 

 

Världens bästa klister fick kanel på toppen.

 

 

Sådärja! Ätbart med lite knastrig kanel.

 

 

Det var ytterst bra att plåta i vedboden på Annersa. Helt enkelt för det finns så väldigt mycket papier mache saker här. Sen var det en ovanligt bra bod när jag rensat ur ved och bråte. Och sopat en del.

 

 

Fast vi i förväg hade bestämt raggsockor  så var det rimligt för attan vad kylslaget i maj. Det enda gisslet med dagen var att det regnade och jag var tvungen att stå utanför boden när jag tog bilderna.

 

 

Vi hittade Nomi och Evy i köket.

 

 

Nomi hade tydligen dragit till med ett dagis-minne! Själv har jag aldrig provat men det hela var uppenbarligen väldigt fascinerande.

 

 

Hon delade maskrosor för att låta de krulla sig i ett glas vatten.

 

 

Tjusigt trick!

 

 

Dags för nästa plåtning. Ny outfit.

 

 

Det regnade så mycket att vi var tvungna att pausa i bilen. Nomi hade nämligen ett eget förråd där. Med kakor, bullar och nudlar (?).

 

 

Lilly värmde sig i morgonrocken. Det är såklart att man inte har varma kläder till hands såhär i mitten av maj.

 

 

Vi skulle fotografera kalasblommor.

 

 

Sådan stjärnor till barn. In och ut i regnet, fotografi efter fotografi. Konstaterade att jag lyckats ta 1800 bilder på en dag?!!! Inse DET sorteringsjobbet…. Det ska ju max bli 10!

 

 

Evy blev en superhjälte i samma sekund vi knöt rosetten under hakan och de första regndropparna började falla. Eller långt ifrån första, det var kanske den tjugonde skuren. Fast det ju aldrig regnar i Annersa, sägs det. Det roliga var att på vägen hem, svängde vi i en kurva och sedan sken solen och inte en droppe regn. Å, sade Nomi igen. Vi passerade precis en portal, märkte du den?

 

 

Himlen blev kolmörk och vi tog skydd i det lilla härbret.

 

 

Lilly var klar för dagen och bestämde nu sina egna kläder.

 

 

Här har Evy tröttnat med en lång och ljudlig suck. Och jag lovade henne att manteln är hennes så snart jag är färdig med den.

 

 

Sedan öppnade affären. Dyrbarheter såldes till höger och vänster så Nomi tipsade om att det kanske var bäst att de hämtade sin pappa och kortet. Det är ju så fiffigt det där med kort, aldrig någonsin slut med pengar ju! Artonhundra, tretusen tack och sju miljoner.

Och nu ska jag sortera artonhundra bilder, wish me luck. Sortera och välja, DET är mitt allra värsta när det kommer till foto.

0
43

En extra romantisk cykel.

 

Idag glömde jag bort självaste bloggen. Jobbat så fasligt hårt nämligen att min hjärna slutade fungera redan vid 11-snåret. Det känns som de mail jag skickat idag inte går till världshistorien som de mest genomtänkta. Fast ändå, ett mail må vara bättre än inget alls, visst är det så? Förresten har jag fått en väldigt fin present av min man idag.  Först sa han, över frukosten, att han hade tänkt att ge mig en present på vår tjugonde bröllopsdag, (Hallååååå, läste du rätt?? ja det gjorde du! den 15:e maj har vi varit gifta i 20 år!!) men nu fått för sig att det liksom inte var en särskilt romantisk present, fast han sa något fint i förbifarten om att ”jag hade tänkt vi skulle cykla iväg på picnic sedan…”

Men så fick jag den alltså idag! En cykel! En helt vanlig fredag!  Den är pistagegrön och så väldigt fin! Den mest romantiska cykel jag någonsin ägt!

 

Det var allt! Tack för ni läser och kommenterar igen! Det gör mig jätteglad!! Fin helg!

 

Psst! Psssst! Vill bara säga att den där buketten kom från vår trädgård en oktoberdag! Så, kämpa på, säger jag till mig själv som ju har tröttnat lite. De blev nog alldeles för många plantor det här året… Men nu så, oktober-goals.

 

2
50

Trädgården på Sundborn.

 

I vintras när jag fick gå runt på Sundborn som det vore mitt eget, jaja, det är lätt att inbilla sig, insåg jag att jag aldrig bloggat om när vi besökte platsen i somras.  I bildserien innefrån Karin & Carl Larsson´s hem publicerar jag också frågor och svar av mig, från en Elle-intervju. Om just min relation till paret Larsson. Som ju grundar sig helt på önsketänkande.

 

 

Den här dagen i somras, då vi åkt från familjen Mc Allister på morgonen, var en stor dag. Jag gjorde allt för barnen skulle förstå hur pepp jag var. Insåg under bilresan att de aldrig skulle förstå storheten ”Carl, vem sade du?” så därför placerade jag dem och Chester på en restaurang. Tog Kristo i arm och sedan gick vi helt själva på visningen av stora huset. Sedan fick barnen gå tillsammans. Inte ens efteråt fattade de det märkvärdiga. Medan jag var helt matt efteråt, av all inspiration och sov hela vägen till Stockholm.

 

 

Jag tog även en trädgårdsvisning. Rekommenderas starkt. Inte bara för att guiden tyckte jag var lite lik själva Karin. Finaste komplimang jag fått någonsin haha! Ni som läser här vet ju att jag är minst sagt besatt av Karin Larsson och tackar henne för alla mina trädgårdsframgångar.

 

 

Vill dock understryka att framgång för mig i trädgården är lika med att ett litet krassefrö blir en blomma. Men ärligt, vår trädgård har aldrig blommat som förra året och jag läste den här boken från pärm till pärm.

 

 

Allt gick fullkomligt överstyr den där sommaren, men härligt var det. Och vi byggde till och med tre gigantiska blomsterlådor med inspiration från boken.

 

 

Här är föregångaren i verkligheten. Så fint och enkelt med bara krasse. Ska tänka på det i sommar när jag förmodligen är i läget ovan igen.

 

 

Byggstudier. Jag tycker det gröna är väldigt fint mot det röda men mot vårt vita hus blev det så väldigt mycket kontrast. Men i vår trädgård är det bara falurött och grönt.

 

 

För de som inte går igång på själva gården.

 

 

Eller de som inser att härifrån kommer vi inte i första taget.

 

 

Fjärilskrasse är den som klättrar på trådar.

 

 

Indiankrasse och slingerkrasse är den i lådor och som marktäckare.  Som här hos Monet. Snacka om goals.

 

 

Parantes! Krasse vill man ha för den kan man äta! Som tagetes och ringblomma.

 

 

Det är fint med de enklaste av spaljéer. Vi ändrade oss från Humle till Kaprifol förra året. Jag trodde att de dött allesammans men vintern gjorde dem gott, nu är de på gång igen. Och vi planterade en äkta kommun-ros, Flammentanz, ni vet en sådan där som man nästan kör av vägen av för den blommar så galet. Fast som alla trädgårdskännare tycker är banal. Varje år klipps den ner till obefintlig sedan är det samma visa, miljarder rosor! och jag frågar mig om hur det någonsin kan bli banalt?  Den vi planterade ser ut som den vuxit i fem år minst och kanske vågar jag tro att vi inom snar framtid ska ha en veranda dränkt i röda rosor. Skit samma om det är den enklaste av rosor, jag har noll prestige i den saken.

 

 

Ett sådant här trädgårdsbord kan man snickra.

 

 

Eller en sådant här runt litet skjul.

 

 

Boken innehåller så många tips att man skulle behöva ett helt liv för att gå igenom alla. Allt från byggbeskrivningar till vad man kan plantera och historien. Som jag älskar att läsa om och om igen.

 

 

Dalarna ändå. Kanske dags för en tur igen. Blir ytterst svårt att locka med barnen, nu när Isabelle och gänget verkar stanna i evighet på Bali.

4
39