-
när sommaren kommer igen ska jag ha en egen.
Photography: Hayley SparksStylist: Tessa Kavanaghfor the current issue of the very cute La Petite MagazineTräkojor. Ni vet att jag är kär i dem. Och nu tänker jag att vi gör en till i andra hörnet av trädgården. Precis så här. Jag tänker att den kan vara min, alldeles egna. Så himla fin.Se alla bilder i senaste numret av La Petite Magazine -
de mixar regndroppar med solsken till en lemonad.
I ett undanskymt hörn av trädgården lever en och annan fe. De bor bland trädkronorna för de vill vara lite närmare himlen än vanligt folk. De äter sand och blommor men lämnar alltid de rosa kvar. Då och då mixar de regndroppar med solsken till en lemonad. Fast då är det en extra festlig dag.
De äger de starkaste av superkrafter. Jag hoppades att det skulle vara snällhet men det är is och eld. Jag har försökt att komma på vad de ska användas till men jag lyckas inte. Och feerna tittar fram mellan grenarna och viskar : En dag kommer du att veta….Andra bilder från trädkojan:
”We have some fairies in our garden. They live in a hidden corner and they are closer to the sky than others. They say they eat sand and flowers, but not the pink ones. Sometimes they mix rain drops and sunshine to a lemonade. They have the strongest super power you can own. I wished for kindness but it´s ice and fire. I haven´t figure out why those powers are so important but the fairies are whispering – one day you will know.” -
nomi – style.
– Mamma, när du och pappa var i New York. Bodde ni på lyxhotell då?Så frågade Nomi en kväll innan hon skulle somna.-Ja verkligen! Det lyxigaste jag någonsin har bott på! sa jag.och de råa väggarna och gamla fabriksfönsterna.– Åhhh!! Var det sådant där badkar med delfinkranar i guld?? Du vet, när delfinerna liksom sprutar vattnet ur munnen? Och snäckor att vrida på vattnet med! I guld! Och glänsande snäckor runt badkarskanten!! Och blommiga vattenfall runt sängen!! Det finns sådana – jag har sett det en gång. När man liksom sover i en grop av blommor. Och blommorna de bara fortsätter och fortsätter, ut i rummet…Då var det liksom igång. Hon fick något drömmigt i blicken. Och Wythe bleknade på några futtiga sekunder.
Nomi´s fönster är det glassigaste i vårat hus.
Varför hejda sig när det finns vackert här i världen? -
hon heter Liv.
De var någon som önskade, flera tusentals mil från den där ön och oss.
– Ta värmen med hem. Och solen. Låna lite sommar från Grekland. Sådär bara.
Det var väl det lilla, tänkte vi. Det kändes lite osäkert om vi lyckats trots allt, när vindarna susade om våra bara ben då vi klev av planet. Men det ordnade ju sig. Är ni verkligen alldeles säkra på att sommaren var som bortsprungen alldeles nyss?
Igår sade min mamma att fälten var blåa av lin. Det var värst, tänkte jag i sommarkvällen och drog på Liv den gamla klänningen vi köpt på loppis. För en femtiolapp. Den var ju blå som fälten trodde vi.
Fast det märkliga var att vi hittade aldrig fälten.De där som skulle se ut som havet självt.
Mest trodde vi nog att bonden hade slagit väck alltsammans.Men idag sade pappa att fälten var blå igen.Kanske slår de ljusblå blommorna ihop sig då solen nästan ska gå ner.
Annars var det fel fält.De finns ju så många.
Fast en allé i sommarkvällsljus är också hemskt härlig.
Barfota och med säkerhetsnålar i ryggen. Fem stycken.
Det är ju inte konstigt att man önskar sol. För kvällsljusets skull.
Vi följde solen genom allén, ända bort till eldflugorna. Eller egentligen var det nog bara myggor som glittrade lite extra där i solnedgångsstrålar. Med även myggor ska väl glänsa ibland.
-
det var en solig söndag.
06.27 16:e juni 2014. Jag vet att det är fel. Det kanske är att överdriva. Men nu gör jag det ändå, jag hämtar raggsockorna. Och regnet smattrar mot rutorna och himlen är som natten. Kom igen sommar, vad hände nu?Snacka om skillnad. Igår gassade solen och det var söndag.Jag flyttade upp från källaren och slog in min sista Hemliga trädgården. Vi hade aldrig drömt om att vi skulle få slå in så många. Egentligen var pappret som vi hade tänkt använda hela tiden slut redan efter ett dygn. Men då vi lovat papper ända till midsommar så kände vi att det var ju fasligt många dagar tills dess. Så vi ändrade planerna och snyltade på alla lager vi egentligen inte fick snylta på. Men det var liksom den här boken värd. Och alla ni också. Men nu är det soprent så hädanefter, och fyra dagar kvar tills midsommar, så blir den vanligt paketerad. Men jag kan viska, vi har ett nytt och alldeles fasligt somrigt silkespapper… Och ni vet ju att vi har lite svårt att hålla oss ifrån bomullsbanden….
Frukost-trans.
Jag ska ha tusen, sade Nomi. Hur många ska du ha?Riktigt tusen armband knöt de väl inte men ganska många.
Jag har uppgraderat, sade Viggo. Om sina trolltrick. Såklart intressant. Och sedan hade han lånat en bok om brygder och frågade om han fick låna ugnen. Men då var det något om äpplen som skulle torkas till små skrumpna huvuden…
Hjälpredan.
Ibland känns det som jag lever i en film eller något. Man har ingen aning om vad som väntar en bakom stängda dörrar.
Tur att det är snälla saker. Som söndags-SPA.
Och så lite jordgubbsinpackning på armarna.Rummet luktade som ett enda stort bubbelgum.
Viggo spelar egentligen inte fotboll. Aldrig någonsin faktiskt. Därför blir man ju lite förvånad över den här synen. Och även över den vänskapliga fördelningen av fotbollsdojjor.
Jag kan inte plantera. Jag är den som lyssnar på ALLA råd och aldrig lyckas. Men vad säger ni nu då. En alldeles ordinär ros från Plantagen som planterades förra året i en gammal soptunna, utan hål i botten, utan bra jord och som aldrig någonsin blev sådär kärleksfullt omhändertagen. Knappt inte vattnad. Och som stod hela smällkalla vinter där på däcket. I sin soptunna. I blåst och regn och rusk. Och snö. Precis som den var. Och som helt plötsligt bara såg ut såhär. Fatta skrytet från min sida. Eller egentligen kan väl jag inte ta på mig någon ära alls. En bra ros helt enkelt.
Korvlunch med domino.
Efter lunch. Det här är stunder jag samlar på.Vi älskar våra vindspel i bambu och kokos från For Good Luck. Handgjorda och lite egna från melodi till melodi. Vi vet, för vi har tre. Och ljuden är som sagan, som om det vore lite magi där under våra trädkronor. Inte sådär enerverande som de där som låter klingigt och falsett-artat. Utan bara lugnt och alldeles fasligt mycket ro.
Några läser. Andra bygger in poolskydd, som ser ut som något likt science fiction.
Under träden är alltid bäst. Skuggan, vet du.
Vill nästan väcka ungarna och läsa mera.
Det blev ett hopptorn! -
lite spridda skurar om sådant de läser.
Känslan när man inser att man har missat en hel vecka, är sådär. När man ligger där på huvudkudden vid midnatt i söndags och tänker att nu är det lite att stå i framöver. Och i samma sekund inser att man att fasen det var ju åttonde juni idag och verkligen inte första juni på långa vägar. På riktigt missat alltså. Ja, då är det lite knivigt att sova sedan. Så det är lite av läget just nu. Och superrush i affären. Tack för Linn och min mamma som packar. Samtidigt som vi går runt i lite av en drömvärld här hemma. Tänk 3 stycken 5 metersväggar med tapeter. Mer kan jag inte säga men jag lovar det är helgalet. Tänk Blossom som gränsar till något helt annat. För barn. Jag önskar inget hellre än att sneak peeka det här uppdraget. Men det får jag inte. Men jag lovar att ni ska få se behind the scenes bilder så småningom. Tusen tack för en pappa som tapetserade. Igen och alltid när jag så mycket som andas tapet.Och igår blev det sommarlov för fyra ungar.
Och nu skulle jag ju kunna skriva att alla skolavslutnings-mornar är lika med tindrande barn såsom på julafton. Men morgonen började rätt uselt. . Skor ramlade av, pärlplattor till fröknarna (som dök upp från ingenstans) var ostrukna, syskonfejderna haglade tätt och tiden det gick som aldrig förr. Och inte en endast en som kunde tänka sig att ställa upp på en bild. Sedan kom spöregnet som på felbeställning för en uteavslutning.Men efter regn kommer sol. Och avslutningen blev ute och instrument och körer åkte upp på det lilla berget. Vi blev bortbjudna till snälla, på glass och jordgubbar. Allt var vackert och fridefullt och hemskt somrigt.
Tur i hundra regnskurar att man har en veranda proppad med kalasdekorationer sedan en månad tillbaka. Där regnet bara smattrar på taket.
Alla fick hurra-för-dig-kort. Och hurra för sommarlovet såklart.Uj, orden är knepiga men jag ska. Och jaa! Jag kan!
Böcker såklart. en massa blandade.Och eftersom jag får frågan så ofta, vad läser dina barn, så nu kör vi!
Det handlar om sådant de läser.
Viggo slutade nästan andas. Som om boken skulle ha varit original eller något. Men ett ofärdigt 24:e äventyr stod högt på önskelistan. Och i högen fanns också några färdiga äventyr. Viggo älskar Tintin och de läses om och om igen. Som om varje gång vore den första.
Min stora utvikbara atlas gillades skarpt.Jag tror det var för speciellt för det utvikbara.Charlie läser men det måste forfarande vara lätt om han ska läsa kapitelböcker. Hans bästa är fortfarande LasseMajas Detektivbyrå och det spelar ju ingen roll att man vet om upplösningen, han läser dem flera gånger. Vi fick ett hett tips från dottern till den här bloggerskan om den rysliga ”stockholmsserien” av Martin Olczak. Nu glömde jag tyvärr dem men tänker att de ska absolut plöjas denna sommar, för den som vågar. Charlie vågar säger han i alla fall.
Det här är en faktabok för lite yngre barn fast jag tror ändå på de här typen av faktaböcker trots att barnen blir äldre. Viktiga kartor är superhärligt tecknad och inspirerar på ett annat vis än när faktan radas upp bland tusentals bokstäver och bland svåra ord- Det blir mer som en enda stor mind map och det ena ger det andra. Det här är en sådan bok som mina barn oftast fastnar i tillsammans och som sätter igång nyfikenhet.
Direkt ut i nyponrosbusken liksom.
Kokböcker som kidsen kan läsa själva är ju helt perfekta. De kan gå loss i köket och roa sig bäst de vill. Från början till slut. Bara att gå och handla själv kan ju vara stort nog. Underbara Clara har tillsammans med Anna-Karin Nyberg skapat en serie böcker. Först ut är Baka och just nu väljs eftermiddagsfikat ut härhemma. En liknande sådan bok är Galet god mat av Nassim al Fakir. Vissa av rätterna är superenkla och barnen kan fixa själva medans andra kräver vuxenhjälp. Om de ska gå loss på grillen till exempel.
Viggos favoritböcker ska helst vara på låtsats men ska såklart kännas som det är i högsta grad verkligt. Det spelar liksom ingen roll om råttor går på bakbenen eller spöken fladdrar runt som bäst. Därför satte han direkt igång med Hjärta av damm som Liv redan på baksidan talade om att hon inte tänkte läsa. Samma sak var det med Tredje tecknet. Pågrund av spökerierna. Liv är nämligen precis tvärtom, det får inte vara alltför rysligt. Det ska helst vara historier som bara är som livet självt. Katarina von Bredows Du & jag var en av hennes favoritböcker. ”den här är varken läskig eller spännande utan mer som vem som helst kan känna igen sig i” i högen fanns Hon & Han av samma författare.Egentligen hör Ingelin Angerborns böcker annars till böcker som Liv har läst. Månfågel och Sorgfjäril var lagom mystiska och övernaturliga. ”inte alls sådan böcker jag gillar annars men de var bra” . Ingelin Angerborn böcker sägs ju ha Maria-Gripe-feeling över sig och Viggo sa alldeles nyss att Hjärta av damm blev spännande på två sekunder och trodde att han läser ut den innan kvällen. Viggo håller i gång sådär fem-sex böcker på samma gång. Det är lite av hans sätt att läsa.
Någon som kommer ihåg Legenden om Sally Jones? Vinnare av augustpriset 2008 och en av Viggos favorithistorier all time. En tecknad roman som han har plöjt igenom flera gånger och har ni inte denna hemma så har ni missat något. Det spelar ingen roll om du är vuxen eller barn, det är magiskt hursomhelst. Därför var lyckan stor när den fristående fortsättningen dök upp nyligen. Viggo har startat upp Mördarens apa och är överförtjust men har bestämt sig för att det här Greklands-boken. Den är på vänt alltså.När vi ändå är inne på böcker måste jag tipsa om Stockholms bästa lilla bokhandel för barn och ungdomsböcker, Bokslukaren vid Mariatorget. Det finns ingen som tipsar som dem! De är helt grymma och har stenkoll och sortimentet är bara det allra bästa inom böcker. Jag älskar den här typen av butiker och mina barn älskar det. Ta en fika, få ett tips och trava hem med ett äventyr.Efter en av våra Zara-plåtningar skulle barnen såklart få varsin belöning och då travade vi iväg till Bokslukaren. Viggo valde Mördarens apa. Liv fick tipset En sekund i taget och trots en lite otäck början var detta en av de bästa böcker hon läst. ”jag rekommenderar den för större – för att alla dog i början och det ligger döda människor på marken, de fick någon konstig feber. det var jättejätteläskigt. men alla dog inte, Hedvig blev ensam kvar” Charlies val blev Andrejs längtan , en liten vacker bilderbok. Nomi tipsades om Snöret, fågeln och jag efter det jag frågat om någon liknande vår familjs absoluta favorit bland kapitelböcker. Jag har skrivit om den förut, jag har sålt den på Mokkasin, vi har lånat ut den till alla vi känner och gett bort den. Och läst den och läst den igen och igen. Ändå sedan barnen var jättesmå och gör fortfarande. Sandvargen är stort, stort hjärta på.
Sommar bara.
Den här Greklands-boken kanske inte går in som ett litterärt mästerverk men nu vet vi i alla fall att man ska äta Gyros och hur man säger hej och toalett.
Mera tips.Här är Viggos:Suzannes Collins serie om Gregor från ovanjord. ”det är fantasy fast i verkligheten. fantasy brukar vara mest en helt annan värld men nu är det New York. det är precis som om allt hände på riktigt, typ under vårat golv. eller därute under gatan”Smaragdernas och Rubinerns bok. ” först är det verklig tid sedan färdas de tillbaka till för länge, länge sedan. den är läskig fast på ett bra sätt. men jag fick faktiskt nästan mardrömmar om gubbar i slitna svarta kläder och höga hattar som tog barn tillfånga. om de försökte rymma så hamnade de med sina föräldrar i ett skepp långt ute på ett evighetshav med ett odjur i närheten, ett blodtörstigt…”En gång ska ni få Viggo´s bokrecensioner här på bloggen. Det finns ingen som kan återberätta en bok som han. Men man måste ha tid då, lång tid.Minecraft – en biografi om skaparen av Minecraft. ”den är för äldre barn eller nästan vuxna för det handlar ju om Marcus Notch Perssons liv och det var ganska svårt när han var liten. det tror jag att många i min ålder kan tycka vara svårt att läsa om för det var många problem inom famlijen. men jag tyckte det var intressant att veta hur allting började. det är ju en biografi så man ska ju inte tro att det handlar om Minecraft-spelet.”Och såklart – Harry Potter böckerna. ” nästan alla vet vad Harry Potter är men det är verkligen bra böcker. de har så väldigt mycket i sig. och skriv såhär! läs böckerna innan man kollar på filmerna! joo, därför att i filmen har man ändrat väldigt mycket och jag tycker börckerna är bättre, mycket bättre. till exempel – i boken går man in ett observatorium och i filmen är det istället en källare. det är väldigt dåligt ”I julklapp av sin äldsta kusin fick Viggo en resa till Norrköping och Harry Potter utställningen. De har inte varit där ännu men ett utflyktstips för alla fans.Liv tipsar:Glasbarnen – ”det är är den läskigaste bok jag har läst men den är så sjukt spännande att man kan inte lägga den ifrån sig. Det bästa är att läsa den när det är ljust ute och man ska nog inte vara för liten…det är nog bra om man är tio”’Silverpojken – ”den är väldigt bra men inte riktigt lika läskig som Glasbarnen…”Böckerna om familjen Bliss – ”den första var bäst. vet inte helt säkert varför jag gillar den känns mest lite snäll sådär…”
Flickan på tavlan – ” jag gillar ju egentligen inte rysliga böcker men i den här boken önskar jag nästan att det hade varit mer av det läskiga. fast det kanske var för att vi läste den till frukost. men jag ville inte att den skulle sluta såhär… ” Det kommer en fortsättning till hösten Ibland blir skogen vred . Huruvida det går med det spökiga huset i skogen får vara osagt.Mina favoritböcker när jag var i samma ålder (eller kanske lite äldre) varAgnes Cecilia – som faktiskt har kommit i nytryck och pocketNu säger Liv, å jag kommer inte in i dem, de känns så gammaldags. Som om de vore från medeltiden liksom. Men nu är det Agnes Cecilia som gäller som högläsningsbok. Hon lär märka själv.Och Tordyveln flyger i skymningen. Som jag inte äger och finkammat loppisar på jakt efter… Tänker att det ligger tusentals i svenska hem och skräpar. Snacka om sommarbok… Och vårt sista tips blir att inte glömma biblioteken. De är så bra!!Uppdatering såhär på eftermiddagen. Alldeles efter ett första superspännande kapitel på verandan i takt med studenternas lastbilsparad nedanför backen.Viggo susade nämligen ner genom stormen till vårt Bibliotek och för allra första gången knep han en Tordyveln flyger i skymningen, den enda har alltid varit utlånad. Vi bytte till denna högläsningsbok och nu är de fyra barnen lika bitna som jag var. Är de inte lite små kanske någon tänker, såsom de två 7-åringarna. Nix, inte för högläsning tänker jag. För det första kan du som vuxen ändra och nyansera orden om det behövs. Om någon inte förstår något sammanhäng så prata om det, det är alltid någon som sitter på en bra förklaring. Om det är läskigt läser vi när det är ljust och om det någon gång skulle vara för läskigt så hoppar jag över det värsta. Blir man inte för stor för högläsning kanske någon annan tänker, aldrig i livet att man blir tänker jag. Det är alltid de bästa stunderna. Även för den som läser… -
kalaspresent de luxe.
Det var ju kalas i lördags. Ett för Nomi och ett för Charlie.Och titta här! Vilken vacker present! Drömmig och ta-hand-om-världen-smart!
Tjusig låda med glansigt band, redan där är det saligt.
Under locket låg blommor. Många.Och väldigt mycket silkespapper.
Sedan började det. Den ena efter den andra hemligheten dök upp ur det prassliga.
Nu är ju Nomi omåttligt förtjust i porslinsfigurer,men kan man liksom vara annat?
Å! En tand-skål!
Wow, alltså! Allt man gillar på samma gång!
Den hemliga lådan varade i en hel evighet.
Jag tror jag aldrig hört så mycket sus under en paketöppning förut. Ohh och ahh och vilken som var vackrast. En hög med porslinfigurer liksom, det är ju inte var dag. Framletade av Linn (här hittar ni hennes på Instagram) och hennes dotter Isa. På loppis såklart. Inte nog med att Linn är alldeles perfekt att jobba med så är hon världen bästa presentfixare också! Fast det visste jag redan…Och kolla Barbien, en av de små gästerna hade någon för mycket så Nomi fick den med hemmastickad klänning av barnets mormor, å så fint! Och smart igen. Världen, vet du… -
blomsterkransen is the new black.
Jag har aldrig varit en sådan typisk sommarälskare. Mer hösten faktiskt. Solar aldrig frivilligt (helst inte annars heller) och vill alltid till skuggan och tycker det kan vara i det närmsta plågsamt att vistas ute i solgasset vid lunchtid. Sådär gnälligt plågsamt…Men så var det där med mornarna. När man inte behöver väckarklockan för att huset badar i morgonsol och fåglarna kvittrar som om det inte fanns någon morgondag. Då vaknar jag nästan överväldigad över livet självt. Och kvällarna. Herregud, kvällarna som kommer efter de varmaste dagarna. Jag kan ta all solgass i världen för dessa. Det måste vara det närmaste sagofeeling man kan komma. När solen går ner bakom trädtopparna då vill jag bara var här. På de vidsträckta ängarna. Det är ju i och för sig inte alltid. Inte ens särskilt ofta. Men det är fint när det händer. Igår plåtade vi lite till nästa Zara.Blomsterkransen. Minns ni den gjord av en påse nejlikor från Ica ? Till min systers bröllop. I all hast igår kväll tog vi en krukväxt, ett par köpnejlikor och faktiskt två tygblommor från min samling. Fusk när det är som bäst.
Tack sommaren, du är snäll. -
– vi har 3 kilo godis och 17 kronor, vad har ni?
Det var vi mot dom. Och tvärtom. Men det syns inte om man inte vet. De tre vägrade ha sällskap av de två och det var ömsesidigt. Jag tror det gick snett redan vid påskhälsningstillverkningen.
Han ser glad ut en timme senare men skenet bedrar. Det verkade som om tjejerna påskhälsarturné helt klart var mer framgångsrik än deras egen. De hade sett dem på håll men sedan var de borta, då är det lätt att inbilla sig att gräset är grönare. Eller att alla hus är fulla av snälla människor med säckar av godis att dela ut till höger och vänster och till två systrar med vän. Medans man själv mest hamnade hos dem som farit från stan.Ser ni den lilla krabaten på andra sidan gatan?
Hans följeslagare som inte tänker ge upp så lätt. Staden har fler gator än så här.Hoppas ni har det glatt i påsketider.Det har vi, trots en och annan syskontvist.Påskpuss! -
lite helg.
Femkronor och hemmasydd. Tur för Nomi att den hamnade på loppis.
Kanske tyckte han att piano var ett instrument för lite. Men mest var det nog nyfikenheten. Och det kan ju bli fruktansvärt coolt med tiden liksom.
Nomi loopis-shoppade namnsdagspresent till Liv. Det verkar som om hon prickade rätt.
Ahh, en katt. Med platt baksida. Det var stort att den liksom kunde stå närmast väggen.
Värsta presenthelgen. Förstår ni lyckan över ett ark med frimärken? Charlie erbjöd min pappa att ta en kopia av det hela och sätta på väggen…
Skillnaden på våra tvillingar sett i frimärkesväg. Nomi skrapade bort en ros ifrån Tyskland.
Det går väldigt mycket upp och ner det här. Ska man öva eller ska man inte öva, det är är ofta den eviga frågan. Just nu är det väldigt mycket upp, det är bra. Och skönt att höra.
Namnsdagfika med mormor och morfar.
Som avrundades med frågesport uppstyrd av Viggo.
Fast alltså, nu känns det sådär…
Känslan när man tycker att ens pappa tar över showen och bara svarar rätt och rätt och aldrig i hela världen fel.
Känslan när man just klickar upp scones på en plåt en söndagsmorgon. Och ens dotter frågar om man ska äta alla femton själv. Och man tycker att det var en hemskt löjlig fråga för har det någonsin i hela historien hänt att man har smällt i sig alla scones själv? Och när hon säger : Men vi har ju redan ätit frukost! Jaha, det var ju just typiskt att när man för en gång skull fick värsta scones-inspirationen så missade jag att hela familjen hade varit uppe sisådär tre timmar innan jag själv. Förvirrat? Ja…Fast de åt en frukost till. Av ren snällhet.Jag blandade såhär, det blev bra.3 dl dinkelmjöl2 dl grahamsmjöl2 tsk bakpulver1/2 tsk salt50 g margarin2 dl mjölk0,5 dl hackad mandelca 7 torkade hackade aprikoser
Jag plockar aldrig vitsippor men mamma gör det jämt om våren.Egentligen önskar jag mig kaffe i solen och en filt under körsbärsträden. Och mest ligga där och titta när det ena efter det andra rosa bladet fladdrar bort i vinden. Men barnens påsklov har råkat sammanfalla med något sådant där väldigt hektiskt som jag inte önskar alls just nu. Mitt i våren och allt.Och idag har jag försökt ta mig igenom milslånga listor och jag går nu med en uppenbar känsla av att jag missat både det ena och det andra. Så hörrni, ni som mailat, frågat här på bloggen och instagram om det ena och det andra gör det igen. Risken är jättestor att jag missat. Och det är verkligen inte min mening att vara så här oartig som inte svarar, så snälla och gärna! Hör av er igen!
