KIDS

lite helg.

 
 
Femkronor och hemmasydd. Tur för Nomi att den hamnade på loppis.
 
 
 
Kanske tyckte han att piano var ett instrument för lite. Men mest var det nog nyfikenheten. Och det kan ju bli fruktansvärt coolt med tiden liksom.
 
 
 
Nomi loopis-shoppade namnsdagspresent till Liv. Det verkar som om hon prickade rätt.
 
 
Ahh, en katt. Med platt baksida. Det var stort att den liksom kunde stå närmast väggen.
 
 
Värsta presenthelgen. Förstår ni lyckan över ett ark med frimärken? Charlie erbjöd min pappa att ta en kopia av det hela och sätta på väggen…
 
 
Skillnaden på våra tvillingar sett i frimärkesväg. Nomi skrapade bort en ros ifrån Tyskland.
 
 
Det går väldigt mycket upp och ner det här. Ska man öva eller ska man inte öva, det är är ofta den eviga frågan. Just nu är det väldigt mycket upp, det är bra. Och skönt att höra.
 
 
Namnsdagfika med mormor och morfar.  
 
 
Som avrundades med frågesport uppstyrd av Viggo.

 
Fast alltså, nu känns det sådär…
 

Känslan när man tycker att ens pappa tar över showen och bara svarar rätt och rätt och aldrig i hela världen fel.

 
Känslan när man just klickar upp scones på en plåt en söndagsmorgon. Och ens dotter frågar om man ska äta alla femton själv. Och man tycker att det var en hemskt löjlig fråga för har det någonsin i hela historien hänt att man har smällt i sig alla scones själv? Och när hon säger : Men vi har ju redan ätit frukost! Jaha, det var ju just typiskt att när man för en gång skull fick värsta scones-inspirationen så missade jag att hela familjen hade varit uppe sisådär tre timmar innan jag själv. Förvirrat? Ja…
 
Fast de åt en frukost till. Av ren snällhet.
 
Jag blandade såhär, det blev bra.
 
3 dl dinkelmjöl
2 dl grahamsmjöl
2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
50 g margarin
2 dl mjölk
0,5 dl hackad mandel
ca 7 torkade hackade aprikoser

 
Jag plockar aldrig vitsippor men mamma gör det jämt om våren. 
 
 
Egentligen önskar jag mig kaffe i solen och en filt under körsbärsträden. Och mest ligga där och titta när det ena efter det andra rosa bladet fladdrar bort i vinden. Men barnens påsklov har råkat sammanfalla med något sådant där väldigt hektiskt som jag inte önskar alls just nu. Mitt i våren och allt.
 
Och idag har jag försökt ta mig igenom milslånga listor och jag går nu med en uppenbar känsla av att jag missat både det ena och det andra. Så hörrni, ni som mailat, frågat här på bloggen och instagram om det ena och det andra gör det igen. Risken är jättestor att jag missat. Och det är verkligen inte min mening att vara så här oartig som inte svarar, så snälla och gärna! Hör av er igen!

No Comments

Leave a Reply