SÅ EN ÄNG

Igår lade jag ut en bild med min dotter Liv på en äng. Tillsammans med insikten över  manin över fröbeställningar. Hursomhelst ramlade frågorna in – om hur fick jag till den där ängen? Svaret var – jag lade Liv på någon annans äng, i ett inlägg som hette ”som ogräs krossar asfalt växer hon upp”. Med andra ord en äng här i Katrineholm, kommunens egen äng. Över frukosten så tänkte jag, lite förhastat, jag kan ju alltid ringa och fråga hur de gjorde. Nu vill jag poängtera att detta var ingen journalistisk undersökning, men väl ett mycket fint samtal.

Jag slog en signal till kommunens växel – Hej, för några år sedan, fanns det en äng här i stan. Jag skulle vilja fråga den som anlade den några saker. Alltså det är bara snälla frågor. Jaha, sade hon i växeln och skrattade till. Jag tänkte att hon kanske inte så ofta får den typen av frågor. Men, en sekund senare var jag kopplad till själva upphovsmannen av ängen, parkintendenten i Katrineholm. Kanske fick ha ett av sina gladaste och lite överraskande samtal en fredagsmorgon.

Han berättade att ängen varit en plan under en längre tid. Att skapa en långsiktig äng tar tid. Man förberedde alltså marken under flera år innan själva ängen väl stod där. Man tog bort gräset och annat som växte där. Man gav ingen tillförsel på näring, utan utarmade helt enkelt marken. Planen med ängarna (för de fanns faktiskt på fler ställen) var att stärka den biologiska mångfalden genom att locka till sig många pollinerande insekter såsom humlor och bin. Kort och gott, för att skapa stabila och fungerande ekosystem. Han berättade också att plöjning och sådd skedde med häst, det fann två ardennerhästar som jobbade med detta. Detta är något som jag fastande i under ett annat samtal. Påväg till en av Charlie´s fotbollsmatcher skjutsade jag nämligen en pappa som arbetade just med hästar i skogen, på en bilfärd på tjugo minuter hade jag frågat allt om avverkning i skogar med häst.  Så väldigt intressant.

Men nu var det ängarna. Han berättade att förr så kom ängarna till per automatik genom den tidens jordbruksmetoder, ängarna gav betesmark och vinterfoder till djuren. Genom att skörda gräset till djuren, skapades speciella och näringsfattiga ängsmarker. Men idag fungerar det inte på det viset, industrialiseringen inom jordbruket har gjort att de gamla betesängarna försvunnit. Jag läste på Naturskyddsföreningen att en tusendel av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag. Följden blir de kraschade eko-systemen.

Önskar man att en äng ska blomma igen och igen, ligger hårt och digert arbete bakom. År av förberedelser och skötsel efter konstens alla regler. Enligt de botaniska proffsen så kanske man inte heller får kalla en tillfällig sommaräng just en äng. Det handlar om arter och en hel massa andra kriterier, som jag inte minns. Men en sk poppis-äng räcker gott för mig.

Vi kunde slå fast att få ängen att blomma under en sommar, kan de allra lyckas med. Kort och gott – så mager jord man kan uppbringa. Näringsfattigt ska det vara, låga kvävenivåer. Gräsklipp är med andra ord förödande. Sand i jorden, gärna en grusplan. All gödsling ska ses som förbjuden, då gödningen gör att gräset/ogräs då växer till sig och tar över.

Såhär gör man för att skapa en äng för en sommar:

1. Välj en solig plats, gärna väldränerad.
2. Gräv bort den del av gräsmattan där du ska skapa din äng. Hela grässvålen. Gräs samt ogräs ska vara borta. Blanda sedan upp jorden med grus eller sand för att få den riktigt mager. Detta är alltså a och o. Ingen gödsel ska tillföras.
3. Sedan är det dags att att göra din fröblandning. Katrineholms äng skapades av ettåriga samt fleråriga  blommor och örter. Kratta ner fröna.

Ett trick är att så innan en period med lite regn. Många frön av de här arterna behöver minst 3 veckor av kontinuerlig fukt för gro. Om du inte har tur med regn, vattna med 2-3 dagars mellanrum.

Bästa tiden för sådd är egentligen på hösten, men det går även att så tidigt på våren april-maj.

Nedan är en lista på sådant som kan fungera. Man kan även kika efter fröer som passar vårt klimat, som här. Sedan finns det ju en massa färdiga ängsfröblandningar av olika slag.

• blåklocka
• rosenskära
• blåklint
• prästkrage
• vallmo
• fältvädd
• backnejlika
• käringtand
• åkervädd
• gullris
• gökblomster
• rölleka
• styvmorsviol
• väddklint
• tjärblomster
• åkerklätt
• förgätmigej
• klöver
• smörblommor
• krasse av olika slag, tänk krassegången
• Gräsparasiter tex ängsskallra det hjälper tydligen ängsblommorna att konkurrera ut gräset.