-
ibland bor vi i vår övernattningslägenhet i Paris.
Jag skojade bara. Men om man inte vill bo på hotell så kan man ju alltid hyra 160 finfina kvadratmeter. Och då skulle man ju lätt kunna leva familjeliv i Paris. Lite på låtsas eller inte alls på riktigt egentligen. Men håll med om att det vore väldans trevligt. Förresten så åker vi till Paris om några veckor fast då bor vi inte där typiskt nog. Men är det någon som vill tipsa lite blir vi glada. Det var tolv långa år sedan jag själv var där och nu har vi de två äldsta barnen med som är snart 7 och 8 år. Och det blir vänligt men bestämt ingen tur hit. -
den har ju alltid funnits där III.
Kan bara inte låta bli att visa lite bilder innefrån den där stugan i skogen. Jag minns någon gång för sisådär tjugo år sedan då man tyckte att man hade stil fast det var precis tvärtom. Då härjade jag och min syrra på om att allt var fult där, i stugan. Vi tyckte att våra föräldrar borde byta ut både det ena och det andra till något mer modernt och snofsigt. Typ Ikea. Men det gjorde de inte. Gudskelov. Tänk om 1800-talstorpet hade blivit Ikea-stylat a la 80-tal.
Fina mormor och morfar på bröllopet 1944. Åh, vad stiligt. Och alltså, brudbuketten! Måste verkligen ta och fråga mormor, som fyller 92 nästa år, om brudbuketten. Den ser ju alldeles magisk ut. Som den liksom aldrig tar slut.
Blev lite nykär i tavelväggen. Fast den alltid har sett ut precis sådär så föll väl solstrålarna lite extra vackert. Sånt händer ju ibland.
Lite schysst 60-talskonst. Pipan känns morfar. Han rökte alltid pipa när han levde.
Det är inte så mycket vitromantiskt över stugan. Lite lagom sådär. I och för sig så var det visst fler finheter för några år sedan men några tjuvar tyckte precis samma och snodde åt sig halva bohaget. Påtal om icke vitromantiskt. Jag skulle ju såklart ha plåtat köket. Det är knallgult med blå luckor. Inte så mainstream direkt. Och inte ett dyft romantiskt. Eller kanske lite, på sitt sätt.
De där broderade tavlorna är ju rätt fina. Det är kanske det man ska göra när andan faller på, när man inte kan sova eller nåt. Brodera lite. Eller fixa ihop en sådan där duk. Ärligt talat så är det lite hantverksmecka i den där stugan.
Och den där väckarklockan tickar som en galning annars hade jag nog råkat få med mig den hem någon gång. Sådär av misstag. Den påminner mig om den här.
Lika roligt som det var att klottra i gästboken när vi var små, lika mycket våndades vi när vi blev äldre. När man inte kom på något fyndigt utan drog till med något fjantigt nödrim för hundrade gången.
Den här gästboken var en present från min mormor till min morfar. På bröllopsdagen. Jag svimmar så fint.
Mammas gamla poseibok, men den måste få ett eget inlägg. Rart som tusan.
Och broderat igen. Önskar jag kunde säga att jag gjort den själv. Måste lära mig känner jag ända in i hjärtat. Och det var nog allt från stugan. -
lite loppis.
Om man är en blomsterbegåvning kanske man en gång i livet får chansen att lägga kosingen på en sådan här urtjusig. Eller någon kanske skulle tycka det var värt att ge, när man firar värstinghögtidsdag. Men om man aldrig, verkligen aldrig lyckas hålla något som växer vid liv, då får man vara nöjd med det lilla. Några tior på loppis. Och om man kisar lite så kanske. Nä. Men om man har livlig fantasi, då kanske den kan se lite Svenskt Tenn-aktig ut. Nähä. Fast lite fin ändå. -
lata dagar.
Lägligt nog så försvann vi från internet i några dagar. Eller egentligen tvärtom. Totalt offline utan anledning och det var på sätt och vis lite bra när man lever sommarhusliv hemma. Och om det är något vårt hus passar till så är det just det. För somrarna här är himla sköna, som om vi bodde i en enda stor sommarstuga på vischan. Nu bor vi ju alldeles mitt i den här lilla pluttiga staden, fem minuters cykelfärd från tågstationen. Så det är ju inte direkt riktiga landet med kossor bakom husknuten. Men det är väldigt lätt att låtsats. Och just nu har jag inga som helst problem med den saken.
Det enda problemet är att det är ju lite lätt att sväva iväg. Ut till det där sommarlivet. Och när man egentligen ska göra bokföring kan man fastna i att göra jättestora pompoms att hänga högt i träden. Beskrivning finns här fast gör med stora silkespappersark. Det blir urtjusigt. För att inte tala om när man sätter ihop två tillsammans.. Men nu måste jag ta tag i de där fakturahögarna. Från hängmattan. -
gäsp.
For picture, click at them. All from Pinterest. -
sommarfredag.
Det regnade inte.
Och ingen var sjuk eller ens lite hängig.
Det var en tokvarm julidag, värsta badvädret helt enkelt.
Men det enda vi ville göra var att pyssla. Som galningar… -
någon måste ju veta hur man tar kål på dem.
Idag skulle jag egentligen bara vilja veta en endaste sak. Hur blir man väck tvestjärtar? Forever. Eller nåväl, ett par veckor skulle jag också föredra. Eller två dagar. Vilka tips som helst tas tacksamt emot. Husmorstips, giftiga tips, konstiga tips. Jag är beredd på vad som helst bara de slinkiga små krypen försvinner. De är ju för fasiken överallt. Ännu en fördel med storstan. Inga tvestjärtar så långt ögat når. Och inga andra småkryp heller. Jag hade nästan glömt att det fanns myggor när vi bodde i stan. Inte konstigt att ungarna till och med trodde att en bananfluga var skräcken själv när vi flyttade hit.Och nej, bilderna har inget med tvestjärtar att göra men det får ni stå ut med. De platsar inte på bild. -
go sommarnatt.
Om jag inte får vara i skuggan när solen gassar som bäst då surar jag. Mest inombords annars blir det lite fånigt. Man kan ju liksom inte gå runt och gnälla på själva sommaren. Och så är det ju så förbaskat ljuvligt med sommarkvällar. Speciellt då när det har varit galet varmt under dagen. Då blir det helt perfekt såhär på kvällskvisten. -
gillar.
Tack. Ni är ju för söta med alla era hälsningar. Jag har inte riktigt vant mig ännu vid denna snälla bloggvärld. Ni skule höra hur jag ojjar mig ibland. Herreguud så snälla alla är, det är ju faktiskt inte klokt! Gillar.
Jag möblerade om lite idag för att sen ställa tillbaka allt igen. Fråga mig inte om nyttan. Men så slog det mig att de där lamporna från House Doctor är väldigt fina. De är som vikta i tunnaste papperet men i själva verket i porslin som släpper igenom mjukt ljus. Gillar.
Här syns de lite bättre. Fast den här bilden är från den här dagen. Och ser ni Ufo-lampan som skymtar där i mitten (den heter faktiskt så, från 1960 för Luxus Vittsjö). Den som åkte ner lika fort som den kom upp. Fast vi är ju som sagt lite oense här, så till hösten. Kanske gillar jag då.
På Darling Things finns lamporna i storlek mindre. Och kolla finaste pappersarken. Gillar. -
glad midsommar!
Önskar er en lat och solig midsommarhelg!
