Det var januari och fullkomligt fullt av frost. Alla slottsfönster var alldeles täckta av iskristaller. På insidan också. Hur ofta hänger man på ett slott alldeles själv? Jag gör det aldrig. Nu hade jag ju i och för sig flott sällskap av Kristo och Johanna. Så själv var jag ju inte. Och i ärlighetens namn var det nog tur… I alla fall så gjorde vi bilder för Numero 74´s vinterkollektion. Behind the scenes -bilder hittas här, härligt värre om jag får säga det själv. Förstår ni dilemmat att välja rum i ett slott, där dörrar aldrig tar slut. Vi valde till sist champagnerummet. 

Johanna spädde liksom på själva äventyret då hon ju är liksom som en sagobok.

Utan att avslöja för mycket kan jag säga att stjärnor som snurrade utan slut, inte hade vanlig vind under stjärnspetsarna… Det hade inte heller spetsgardinerna i det bortre sovrummet. Och kameran strulade inte pågrund av tekniska missöden. Och att det fulladdade batteriet plötsligt var dött berodde definitivt inte på kylan inomhus. Allt som hände skedde helt enkelt utan naturlig förklaring. Eller annars kanske det är precis tvärtom. Jag menar, inget konstigt alls. Det är ju ändå ett slott…

Tänker att det nog i högsta grad är naturligt. I alla fall om väggar och saker sparar på allt som hänt. Så måste det ju vara när man tänker efter.

Tidningshögar från urminnes tider. I drivor. Vilken skatt egentligen.

Tänker på hur många klackar som skrapat det här golvet vid biljardturneringar och champagneskål.

Att få springa runt i ett slott som det vore ens eget samtidigt som man hör den ena historien efter den andra berättas, då lovar jag att ni skulle vilja byta dag med mig.

Och jag skulle inte ens blivit förvånad om fjärilar och fåglar fick liv.

Då händer det underligare saker här i världen.

Den här kollektionen är extra ljuvlig. Det är spets, skirt och sammet. Men utan att gå över styr. Bara vackert och drömmigt.

Dröm på om den här tapeten…

Här började vintermörkret lägga sig över åkrarna. Och den sista, mjuka solen trängde knappt igenom kristallerna på fönstrena. Men ändå så pass att rummen fick något dimmigt över sig. Nu lär det vara obestämd om dimmor kommer av solnedgång genom snökristaller. Men det där kan man ju välja själva vad man tror på…