-
mini rodini i nätbutiken!!
Yrvaken rusade jag ner och öppnade dörren imorse. Ni vet när man hör i drömmen att något ringer fast man fattar inte att det är dörrklockan. Och när man väl fattar så inser man att det måste vara något väldigt viktigt för det ger sig inte. Och där stod DHL-killen med nya Mini Rodini kollektionen. Hej, hej liksom. Så nu måste ni få veta. Mokkasin eller LITTLE CUTE Mokkasin (som nätbutiken kommer att heta) kommer att sälja Mini rodini! Som en av få svenska nätbutiker och det är kul vill jag lova. Och fastän butiken inte är klar riktigt ännu så kan jag ju ändå skicka kors och tvärs. Som förut. Och nyheter kräver fraktfritt eller hur?
Parkasen är grym. Så grym så jag vill ha den själv. Som förra årets parkas i modellen men med att oljerocksliknande ytskick, superpraktiskt och ursnyggt. Och fuskpälsen… vår ständiga favorit sedan den allra första i brunt och sen kom det en svart. Men den här, lovely! Och påfågelklänningen då! Absolut en av favoriterna.
Leopardoverall! Låt vintern komma säger jag bara. Det är ju en lycka att kränga på ungarna vinterkläderna när de ser ut så här. Kolla bara tjejen högst upp, dunis med papegojor. Bjöntrycket finns på tröjor, bodysar och leggings. Känns stiligt snyggt.
Och hästen. På klänningar också och på en gul och grym sweater om jag nu minns rätt.
Det är gula blixtar på klänningen och det trycket finns med blå bakgrund och röda bilxtar. Coolt. Och Bulldogen, söööt!
Eiffeltornet är finfint. Allt är det. Nu vill jag ingen annat än att rota runt i alla de där kartongerna. Som rena rama julafton.Fast just nu är det prioritering som gäller här hemma. Världens roligaste besök ganska så snart gör att jag har lite att stå i. -
svårt.
När man inte kan svara barnen – att det är inte på riktigt.
Eller att det var bara en otäck film.
Eller att det var bara en mardröm som försvann i samma ögonblick som du vaknade.Det är då världen blir så svår att förklara. Och det är då det är så lätt att bli rädd. Att tankarna skenar och man blir skräckslagen för mest hela världen. För livet självt. Och jag börjar fundera på hur jag någonsin ska våga släppa mina egna. Jag törs inte. Jag vill inte. Och 4-åriga Nomi frågar ”men de skulle ju bara på en tur till havet?” Och Viggo säger ”de var ju på sommarläger.” ”På ungdomsläger” säger Liv. Och frågorna fortsätter. Det är då man måste till att sansa sig. Och hur små orden än tycks låta i jämförelse till det som händer och hur maktlös man än kan känna sig som förälder så tror jag ändå att man måste fortsätta att inge känslan av att världen, trots allt, oftast är en god plats. Precis som Anne Heberlein skriver i dagens DN. Och det allra viktigaste, rädslan får inte ta överhand. För då blir allt så mycket värre.
-
♥ norge.
-
sommarjobb.
Här bloggas det minsann inte så att det står härliga till. När det går så här långt mellan inläggen är det ju nästan så att man drabbas av prestationsångest. Ska man nu ändå blogga får det liksom till att vara rejält. Men nu struntar jag i det. Så ni åtminstone vet att jag lever. För det gör jag, i allra högst grad. Jag lever en sommar i vårt matrum som blivit arbetsrum. Som i och för sig är en alldeles perfekt lösning. För att ha ett rum som man bara äter middag i känns otroligt lyxigt. Men mest för att jag och min man tokjobbar samtidigt som vi försöker ha sommarlov med fyra ungar. Så nu sitter vi liksom mitt i sommarlovslivet, ett par meter från trädgården och poolen bakom ryggen. Vi lyckas inte vara jätteeffektiva och supersnabba men ändå. Det närmar sig för nätbutik, sakta men säkert.Och jag har säkerligen hasplat ur mig vid något svagt ögonblick (eller ett starkt sådant) att nätbutiken öppnar alldeles mitt i sommaren. Typ nu. Men det gör den alltså inte. Inte än men vi jobbar på. -
stadshäng.
Så fick vi nog av den där sommarstugefeelingen och drog till Stockholm istället. Sköna veckan. -
in my garden.
Minns ni den stora gropen i vår trädgård?
T H E U N C U T V E R S I O N.
Trodde väl aldrig att jag skulle ha en pool i min trädgård. Om sanningen ska fram så tycker jag pool oftast inte är så snyggt. Åtminstone inte i en gammal trädgård bredvid ett gammalt hus. Så vårens huvudbry av lyxvariant har varit hur fasen får man till det. Hur får man en pool att passa in i en gammal trädgård? Men min svåger formulerade det hela väldigt bra. Det är lite Saltkråkan över det hela. Just precis, det är exakt vad det är. Lite mer Saltkråkan istället för Solsidan. -
midsommar 2011.
Och jo. Vi åt sillunch och jordgubbstårta. Och dansade midsommardanser (fast inte så många) vid hembygdsgården till fiolorkester. Och travade på grusvägar i skogen. Och åt smultron. Mest var det solsken men det är ju liksom tvunget att regna lite och vara lite småkallt. Fast det var perfekt ändå. -
what a mess.
Hujedamej. En sån dag. Som sista droppen på dåligt flyt. Jag känner mig ungefär som ägget där på golvet. Lite platt fall liksom. Allt har gått käpprätt åt fel håll. Fast det gäller väl att fokusera på det braiga. Ett ägg av sex höll. -
sommarlov.
Skolavslutning. Och en försmak av stormig tonårstid såhär redan i första klass. Det handlar om kläder. Jag skulle inte säga något om jag tvingade Liv att bära värsta stassen. Tidernas festblåsa liksom. Typ paljettprydd puffklänning a la maräng. Inte ens i närheten faktiskt, hon bestämmer nästan alltid själv. Men nu var det ju i alla fall skolavslutning. Och jag gick med på de gamla vanliga conversen och svartvit randig långkjol. Men så var det en liten hake. Som gjorde att det härjades i tre timmar igår, surades halva morgonen och var det första som kom på tal efter själva avslutningen. En simpel vit liten blus med pyttelite brodyr, ett par fjuttiga veck och en svag minipuff i ärmen. Istället för ett svart urtvättat trikålinne. Japp, där har din dagens dilemma och elände. Och gårdagens. Och dummaste mamman i världen var löjligt konsekvent. Orubblig. Lite finess får det allt lov att vara. Sista dagen i ettan och allt. -
livet är saft och bullar och fantomen i en trädkoja.
Absolut är livet i en trädkoja. Om du aldrig har suttit sådär mitt i ett träd och tittat upp mot himlen genom alla grenar och blad så se till att göra det någongång. Finfint. Viggos trädkoja har än så länge bara ett golv fast det gör inget. Lego och serietidningar är på plats och då är det perfekt ändå.
Viggo och Liv älskar att läsa serier. Vi köper nästan alla på loppis. Viggo hittade en ny favorit i helgen. Vi fick åka tillbaka och luskamma loppisen på alla gamla Fantomen-album. Och Viggo och hans pappa har ägnat helgen till att reda ut all Fantomenhistoria som om det vore en av jordens sanningar. Jag försökte säga något om hunden. Ni förstår ju själva att jag inte var vatten värd i Fantomensammanhang efter det…
