Vilket fir! - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
61002
post-template-default,single,single-post,postid-61002,single-format-standard,qode-social-login-1.0.2,qode-restaurant-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.6,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

Vilket fir!

 

”Lämnade nyss det här för att sätta mig på tåget mot Göteborg. 15 maj, så mycket fir på en och samma dag.” Haha, exakt så långt hann jag igår  imorse på det här blogginlägget, sedan kastade jag mig av tåget och hann aldrig börja om. Vi skulle fara till Asperö i Göteborgs skärgård och plåta hemma hos Cattis. Något elfel gjorde att tåget stod på stationen här hemma i en timme och sen tog en helt annan väg mot västkusten. Och det var då, när de hojtade ut om omvägen kring Nässjö vi insåg att det hela skulle gå i stöpet.  Men det blev planering de luxe i sex timmar på ett och samma café istället. Lite irriterande tonårsaktigt att bosätta sig sådär. Nog för vi hann med både frulle, lunch och fika.

 

Men i alla fall, lämnade soligaste rummet med spåren av en 20-årig bröllopsdag och Nomi & Charlies 12-åriga födelsedagar! Det har inte direkt varit lätt att fira bröllopsdag innan den 20:e heller , åtminstone inte de senaste 12 åren. Och lägger man nu till en fru som gör en bok så är det högst omöjligt. Min man har försökt boka in det ena och det andra men hans tråkiga fru har avstyrt och ändrat. Min man är väldigt romantisk, jag vet inte hur många blandband jag  fick de första åren vi var tillsammans. Lenny Kravitz It ain’t over til it’s over någon av de femtielva gånger vi gjorde slut och Sinead o’connor såklart. Tur att han inte drog in några Kraftwerk-favoriter i alla fall, frågan är om blandbandens effekt varit lika framgångsrik då. Och jaja vi är hundra år och levde då kasettband forfarande funkade. 90-talet ändå. Och barnens ständiga fråga, 90-talet… var det på 1800-talet?

 

Att två av våra barn skulle födas på vår bröllopsdag puttade helt klart romantiken lite åt sidan just den där dagen för tolv år sedan. Fast å andra sidan, det kanske inte blir mer romantiskt än att få barn på just den dagen man en gång valde varann. Dessutom två. Men när det kommer till att vara romantisk är jag mer åt men jaja det går ju lika bra med en annan dag ett annat år till och med. När tillfälle ges liksom. Men där är vi helt olika. Jag skulle tex kunna ta ett  20årsjubileum året efter eller resa på en weekend en annan vår. Men oh no! Kommer alltid få äta upp att jag avstyrde en New York-resa när vi firade den 10-åriga bröllopsdagen…

 

 

Hur gullig present gav inte Nomi oss?! I slöjden hade hon gjort varsin nyckelring!

 

 

Inristat med namn, året och ringar!

 

 

Sedan kom mina föräldrar över och vi tittade i albumen som nog inte var bläddrade i på 20 år. Jag insåg att jag glömt, hur jag knåpade alla inbjudningar för hand, hur mamma och mina systrar gjorde maten, hur himla fint allt var! Hur det snöade på morgonen! Vitsippor på borden! Pioner i brudbuketten! Och jag bar min mammas brudklänning från sent 60-tal.

 

 

Och tvillingarna. Som för första gången hade födelsedagen på varsitt håll, då Nomi flyttat tillbaka till sin gamla skola. Annars har de ju alltid gått i samma klass och allt har varit dubbelt! De är ju så olika. Nomi har ju alltid varit såhär: sjung för mig helst tre gånger, hurra högt och jag står gärna på bordet och tar emot allas jubel. Medans Charlie är exakt raka motsatsen och vill helst inte ha sång över huvudtaget.

 

 

Idag får vara en mjuk dag. Jag ska sortera upp kläder inför en stor barnplåtning nästa vecka. Sedan ska jag gå med mina föräldrar och ta ett kärt farväl. Våren är vacker idag och visar sin bästa sida. Det är fint.

 

Mokkasin

sofia@mokkasin.com
5 Comments
  • Ella

    17 maj, 2019 at 16:35 Svara

    Så fint att du bloggar igen!

    • Mokkasin

      19 maj, 2019 at 18:53 Svara

      Tack! Det betyder massor att få höra det! Kram!

  • Anna-Clara Campbell

    19 maj, 2019 at 20:08 Svara

    Åh! Vill du inte skriva om tvillingskapet? Hur har ni tänkt/resonerat? Hur har det varit? Överlevde ni första tiden osv. Hehe. Puss från hyffsat nybliven tvillingmamma 🙂

    • Mokkasin

      19 maj, 2019 at 21:03 Svara

      Kära Anna-Clara! Först!! Varmt grattis till de små bebisarna! Och jag hejar på er av hela mitt hjärta! Ni överlever den här tiden var så säker! Men mitt första snabba tips, lägg ALLA måsten åt sidan. ALLA! Stressa inte för det är ändå ingen idé haha! Du kommer ändå inte hinna något annat den här första tiden! Och DU det räcker fint med att promenixa i solskenet med dina twins, du är ända coolast i stan <333

      Alla barn är självklart lika fantastiska men att få vara med om att få tvillingar är SÅ COOLT! Det ÄR kaos, det är kämpigt, det är långt ifrån enkelt alla gånger men vet du, du kommer tänka tillbaka på den här tiden som att du uträttade stordåd! För det gör du hela tiden! Bara att jonglera med TVÅ små bebisar är inte enkelt! Och det är SÅKLART att jag vill skriva om tvillingskapet! Nu är jag lite på språng men ett sådant inlägg ska jag fila på bums! Men gud, vad jag kan skriva om det här! Alltså, när jag fick veta att vi väntade tvillingar HJÄLP det var som inte tvillingar existerade i denna värld, kunde liksom inte greppa det alls. Jag ringde min man och lade på. Och ringde igen! Vi hade ju dessutom en Viggo som inte ens blivit två och en Liv som fyllt tre och att det skulle komma två små bebisar till var liksom lika galet som fantastiskt! Och fast det var ett kaos utan dess like och jag knappt minns något alls från första tiden så kommer jag alltid känna mig så lyckligt lottad och fick jag bara önska en sak till i ett annat liv är det att få barnen precis såsom de kom! Alla fyra nästan på en gång! Trots att jag många, många gånger sett i kors utav trötthet, haft stora minnesluckor (som sagt) eftersom allt var en enda röra och tänkt tusen miljarder gånger, hur sjutton ska vi fixa det här?! Men grejen är att man gör det och plötsligt är tvillingarna 12 och deras syskon snart 15 och 16.

      Jag LOVAR att skriva mera JÄTTESNART! Om hur de sov, om att det inte funkade att amma, om hur jag avskydde att dubbelamma, att magsjuka inte smittar fast de lånar varandras nappar... ALLT jag minns! Kram och all lycka nu!!

  • Anna-Clara Campbell

    21 maj, 2019 at 11:46 Svara

    Men du, så fint och kärleksfullt svar <3
    Känns härligt att höra att man kommer se tillbaka på sig själv och tänka 💪💪 för så känns det ju inte riktigt alltid direkt! Men va? Smittat dom inte varandra med allt?? Omg ny vetskap!
    Finns så mkt jag kan skriva om allt det här. Men tänker låta bli här och nu. Men ser SÅ mkt fram emot att läsa er story någon dag 🙂
    Kram och tack för uppmuntran

Post a Comment