INSPIRATION -GARDEN

Trädgården på Sundborn.

 

I vintras när jag fick gå runt på Sundborn som det vore mitt eget, jaja, det är lätt att inbilla sig, insåg jag att jag aldrig bloggat om när vi besökte platsen i somras.  I bildserien innefrån Karin & Carl Larsson´s hem publicerar jag också frågor och svar av mig, från en Elle-intervju. Om just min relation till paret Larsson. Som ju grundar sig helt på önsketänkande.

 

 

Den här dagen i somras, då vi åkt från familjen Mc Allister på morgonen, var en stor dag. Jag gjorde allt för barnen skulle förstå hur pepp jag var. Insåg under bilresan att de aldrig skulle förstå storheten ”Carl, vem sade du?” så därför placerade jag dem och Chester på en restaurang. Tog Kristo i arm och sedan gick vi helt själva på visningen av stora huset. Sedan fick barnen gå tillsammans. Inte ens efteråt fattade de det märkvärdiga. Medan jag var helt matt efteråt, av all inspiration och sov hela vägen till Stockholm.

 

 

Jag tog även en trädgårdsvisning. Rekommenderas starkt. Inte bara för att guiden tyckte jag var lite lik själva Karin. Finaste komplimang jag fått någonsin haha! Ni som läser här vet ju att jag är minst sagt besatt av Karin Larsson och tackar henne för alla mina trädgårdsframgångar.

 

 

Vill dock understryka att framgång för mig i trädgården är lika med att ett litet krassefrö blir en blomma. Men ärligt, vår trädgård har aldrig blommat som förra året och jag läste den här boken från pärm till pärm.

 

 

Allt gick fullkomligt överstyr den där sommaren, men härligt var det. Och vi byggde till och med tre gigantiska blomsterlådor med inspiration från boken.

 

 

Här är föregångaren i verkligheten. Så fint och enkelt med bara krasse. Ska tänka på det i sommar när jag förmodligen är i läget ovan igen.

 

 

Byggstudier. Jag tycker det gröna är väldigt fint mot det röda men mot vårt vita hus blev det så väldigt mycket kontrast. Men i vår trädgård är det bara falurött och grönt.

 

 

För de som inte går igång på själva gården.

 

 

Eller de som inser att härifrån kommer vi inte i första taget.

 

 

Fjärilskrasse är den som klättrar på trådar.

 

 

Indiankrasse och slingerkrasse är den i lådor och som marktäckare.  Som här hos Monet. Snacka om goals.

 

 

Parantes! Krasse vill man ha för den kan man äta! Som tagetes och ringblomma.

 

 

Det är fint med de enklaste av spaljéer. Vi ändrade oss från Humle till Kaprifol förra året. Jag trodde att de dött allesammans men vintern gjorde dem gott, nu är de på gång igen. Och vi planterade en äkta kommun-ros, Flammentanz, ni vet en sådan där som man nästan kör av vägen av för den blommar så galet. Fast som alla trädgårdskännare tycker är banal. Varje år klipps den ner till obefintlig sedan är det samma visa, miljarder rosor! och jag frågar mig om hur det någonsin kan bli banalt?  Den vi planterade ser ut som den vuxit i fem år minst och kanske vågar jag tro att vi inom snar framtid ska ha en veranda dränkt i röda rosor. Skit samma om det är den enklaste av rosor, jag har noll prestige i den saken.

 

 

Ett sådant här trädgårdsbord kan man snickra.

 

 

Eller en sådant här runt litet skjul.

 

 

Boken innehåller så många tips att man skulle behöva ett helt liv för att gå igenom alla. Allt från byggbeskrivningar till vad man kan plantera och historien. Som jag älskar att läsa om och om igen.

 

 

Dalarna ändå. Kanske dags för en tur igen. Blir ytterst svårt att locka med barnen, nu när Isabelle och gänget verkar stanna i evighet på Bali.

4 Comments

  • Karin Denfors

    Alltså aaahhh! Även att jag var där i sommras kan jag ha pinnat pricken varenda bild i detta inlägget… så. himla. fint.
    Och SKULLE ni åka upp till Dalarna igen tänker jag absolut tipsa om att åka förbi Sollerön, min kompis växte upp där och vi lånade hennes lilla stuga i somras och gick och cyklade runt bland alla äppelträd som kantar alla vägar. Alla hus äger gemensamt äppelträden, och det blir liksom som små alléer längs hela ön. Alltså magiskt. Dalarna ju <3

  • Anna

    Vilket härligt i lägg!
    Vi åker till Dalarna med ojämna mellanrum, nästa gång om två veckor. Då får det bli ett stopp i Sundborn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *