DAILY LIFE

FILTERLÖS

Hej på er. Nyss hemkommen efter ett par dagar på Akademiska i Uppsala. Alltid så skör i kanterna efter att ha vistats där. Givetvis går det hand i hand med tacksamhet över att vi är i fantastiska händer och allt har gått bra. Men att vistas där livet visar en annan sida påverkar mig extremt mycket. Det är som om alla sinnen skärps, jag ser och hör allt. Även det som jag inte ”ska” höra, det som inte är till mig. Som om allt som händer runt omkring blir jättehögt och väldigt tydligt. När man är hemma och allt är som vanligt vaggas man in i att livet oftast är mjukt. Det är bra och så livet ska vara mest. Gick man runt och hade all oro utanpå hela dagarna, hade alltsammans brustit för länge sedan. Men att se andras tillvaro och verklighet skakar mig. Vi sov en natt på patienthotellet och trots att jag inte försöker läsa allt som står, bläddra i böcker som finns så måste jag nästan aktivt välja att inte göra det. Missförstå inte, allt detta behövs till hundra procent, såklart. Men jag blir lite som besatt, känner allas oro bara genom att se orden. Att få och ha barn är att inte ha filter längre. Jag tänker att jag blev filterlös i samma sekund de föddes. Att det kom samtidigt med den ovillkorliga kärleken. Att allt detta aktiveras i samma sekund man ser in ens barns ögon. Allt skydd man någonsin ägt är som bortblåst.

10 Comments

  • Petra

    Stor stor kram till dig och tack för att du delar. Delar med dig kring verkligheten där svåra stunder och perioder anas och delar med dig av din alldeles underbara magiska värld. Hoppas att allt går bra för er.

  • Åsa

    Jag hoppas att det ordnar upp sig med Viggo. Har ni fått besked än om vad det rör sig om?
    Min lillebror fick en ovanlig hjärtsjukdom som tonåring, men på den tiden var inte vården hälften så bra som idag. Om man skulle göra hjärtbyte var man tvungen att flyga till England t.e.x.
    Det låter som att ni är i goda händer! 💕

    • Mokkasin

      Tack för din omtanke Åsa.
      Viggo gör fortfarande en massa undersökningar och vi är absolut i goda händer, man har dock ännu inte kunnat fastställa vad det rör sig om. Vilket givetvis är förknippad med en massa oro. Men man är duktiga på hjärtan och det går verkligen framåt i forskningen. Jag förstår att det var svårt för din lillebror, det går knappt att föreställa sig hur det skulle kännas att inte kunna få vård i sin närhet. Hoppas att allt blev bra.
      Kramar till dig <3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *