så det kan bli.
Jorå, det hände väl att man skrockade nöjt vid genusdebatterna i Södermalms lekparker. – Näää, Liv gillar inte prinsessor och inte dockor och Viggo har aldrig lekt med bilar och älskar rosa och att klä ut sig till glitterfe. Simpelt uttryckt men ja, ni fattar säkert. Inga stora grejor egentligen, utan bara samma tänk på bägge barnen. Ingen skillnad liksom. Och då blev det som det blev.
Men så fick vi ju fyra barn. Och tätt dessutom. Två av varje. Med samma uppfostran, samma saker, samma allt. Men vad händer. Så fort tvillingarna kan prata så fattar vi vad som snurrar i deras små huvuden. Det är ett rosa glitterfluffigt universum i Nomis hjärna och i Charlies är det bara snabba bilar och att sparka hårt (och tufft) på allt han passerar, fotboll eller ej. Och varenda gång (och då menar jag absolut varenda) de ska önska sig något så finns det bara två saker som gäller. Nomi – Glitterklänning! Charlie – Bilar! Den enda skillnaden är att önskningarna med tiden har blivit mer avancerade. Nu är det mer klänning med silvergliiter och volanger och diamanter och allt på. Och snabbaste bilen som kan hoppa nerför trappan och slå frivolter och köra i vatten och som har fjärrkontroll. Nyss skulle de önska sig färg på Converse från K när han var i USA. Nomi – Converse i silver eller guld. Charlie – Foppatofflor med Blixten på. De lever inte på samma planet liksom. Intressant, en aning märkligt och inte minst skrattretande.
Så till saken. Nomi, hon är en primadonna ut i fingerspetsarna. Hon är en glitterdonna av rang. Hon vägrar att gå till Ica utan tre diadem, femton armband och klackarskor. Hon vrålade senast på ett kalas vi var – Mamma!!! Jag har ju glömt min sminkväska!!! Hon har aldrig ägt någon. Hon fastnar lyriskt över Svensk Damtidning och är i extas över prinsessutbudet. När Elle var här hade jag bett henne att styla ner sig en smula. Okejrå, sen gick det väl fem minuter efter de kommit. Hon såg sin chans och på med allt igen. Det finns liksom inga andra alternativ, det är glitter åt folket som gäller. Framför allt till henne.
Och hon vet vad hon vill, det är hennes lag som gäller här hemma (och på dagis också tydligen). Hon är stentuff och när hon ska sova över hos kusinen fixar hon biffen själv. Hon packar livsnödvändigheter. Det är läppglans, nagellack, smycken och till råga på allt Livs gamla utritade TopModel målarbok. Verkligen livsviktigt. Hon stassar upp sig fast mamma tvingar på henne ett panterlinne för att… Ja, för vadå? Kanske för att jag hela tiden försöker få hennes maxade outfiter att bli lite mer åt det sparsmakade hållet. Innan hade hon rosa glitterklänning utanpå kjolen samt en blå glitterjacka som grädde på moset. Sen är det bara – Hejrå jag drar nu! Ses en annan dag!