-
Urnatur – vem vill inte sova i en trädkoja?
”Jag tänkte på det redan du skrev ett inlägg om att bo i en trädkoja. Och i inlägget med att vi människor kanske ska klura lite mer på om vi verkligen MÅSTE flyga hit och dit över hela jorden. Urnatur är nära, helt magiskt och människorna där hur fina som helst. Men var aktsam om vem du har med dig. Min upplevelse var att jag nog skulle bli kär i vem jag än åkte dit med för det var så himla härligt (nu var jag där med min partner så det kändes bara bra).”
Jag fick kommentaren ovan häromdagen. Tror ni att jag klickade mig vidare inom en sekund?! Så himla tacksam för sådana här tips. Och framför allt eftersom sådant här snurrar i mitt huvud några gånger per dag.
Så nu, susa hit på momangen! Först – 3 minuters film om platsen, skogen och trädkojorna… Och här på instagram @urnatur
Urnatur alltså. Ekoturism av det magiska slaget. Urnatur finns i Ödeshög, i Östergötland. och jag drömmer mig bort i bild efter bild. Ett B&B om sommaren men även öppet för konferens, bröllop, en middag. Lite såsom man kan önska en skog och ett trädhus till.
Här finns alltså stugor och trädkojor. Handtimrade. Ingen el men väl öppen eld och fotogenlampor framåt kvällen. Snarare ett retreat än ett hotell.
Såhär står det på frågan om barn är välkomna: Barn älskar att vara här! Ofta vill dom inte åka hem… För det finns ju inget bättre än att göra upp en eld och sedan sitta vid elden och kanske även laga mat över den öppna elden. Eller plocka svamp eller bär i skogen och fiska. Klappa hunden, hälsa på de roliga hönsen, ta ett bad i sjön eller en tur ut med båten är annat man kan göra. Eller leta reda på sockerdricksträdet och har du tur kanske det är årstid för sockerdricka… Gläntan, mosstemplet och vargkåtan samt kråkslottet lämpar sig för en familj.
Jag läser detta under Naturnätter och tänker på när Viggo åkte på lajv för några år sedan. Hur förändrad han var när han kom hem efter att ha sovit i tält i en vecka. Och gjort mat över öppen eld. Hur skitig som helst (trots sjötvättande) och med tusen myggbett men så jädrans annorlunda i mood. Glad och sprallig men ändå helt kolugn som om skogen hade öst mjukhet över honom. Minns att han berättade att han vaknat ett par meter från tältet, liksom rullat under kanten, mitt i mörka skogen. Jag undrade om det var läskigt och han förstod inte frågan.
Skogsbadsretreat låter ju heller inte fel. Låta själen bada i skogens alla sinnesintryck. Och lite samtal vid lägerelden på det. Om man bara har ett par timmar över kan man prova på endast skogsbadandet.
Jag tänker igen på det där om att Viggo inte förstod vad jag menade med läskigt. Jag kan själv nämligen tycka att skogen är lite läskig och tyckte definitivt det som barn. Speciellt om natten. Jag hade ju typ dött om jag vaknat utanför trygga tältet. Och jag inte låta bli att tänka på alla läskigheter i film som utspelas just i den mörka skogen. Sådant som ju spär på hela myten om den världsfarliga skogen.
Men kanske är det bara så enkelt att vi behöver vistas där så mycket mer än vad vi gör. Att när man är i skogen på riktigt så försvinner den där känslan per automatik och lugnet kommer som ett brev på posten. För det är ju exakt så skogen fungerar, den ska ju vira in oss i ett lugn istället för att få oss att tänka på serier som Jordskott. Det är ju sedan länge bevisat att skogen och naturen har så mycket positiva effekter på oss, både psykiskt och fysiskt. En lugnade effekt, att vi stressar av , immunförsvaret stärks, minskar risk för en rad sjukdomar och depression. Snällheten själv liksom. Lättillgänglig och gratis.
Som poesi eller hur?
UrNatur är certifierade av Nature´s Best , en kvalitetsmärkning av ekotursim på norra halvklotet och drivs av Ekoturismföreningen.
-
Alla dessa sidospår.
Jag måste städa. Jag som började så bra. Det går så otroligt långsamt på den fronten just nu. Sedan var det ju det där med rekvisitan. Man kan ju inte bara springa förbi små franska trehjulingar och 1800-talsdragspel. Eller kan man det?
Eller rosor på 1 meter. Man vet ju liksom aldrig när det är högst nödvändigt.
Påtal om något helt annat fick jag ett jeanstips häromdagen på Weekday. Det handlade om att svarta jeans ofta tappar färgen. Tricket var då att alltid strunta i tvättmedel och sköljmedel och bara pytsa i en halv tsk salt i bakfickan. Och 30 grader. Det skulle göra att jeansen alltid såg ut som nya. Värt att prova.
Läste om en sådan härlig bok nyss. Som varken har med städande eller rekvisita att göra. Stuglandet – en guide till fria övernattningar. Klimatsmart och asbillig turism som en guidebok. Moa Karlberg och Kjell Vowles har kartlagt Sveriges öppna övernattningsstugor. Inte mindre än 200 stycken myshus runtom landet. Samtliga är gratis och kan inte bokas i förväg. Och själva poängen är mötet med andra människor på samma villkor. Jag kan dock inte låta bli att fundera på hur det skulle vara om vår familj tog sovsäckar och begav oss ut till stugan in the middle of nowhere och så var det någon annan där. Är inte helt säker på att lugnet skulle hålla i sig så att säga.
” Med boken bidrar vi till en ny typ av resejournalistik, som inte bygger på dyr konsumtion eller flygresor med stora koldioxidutsläpp. I stället lyfter vi fram resmål som är tillgängliga för alla oavsett inkomst, plaster som ligger vackert i naturen utan också berättar om landsbygdens historia, berättar Kjell för magasinet Camino. Läser också på hans hemsida att med tanke på klimatkrisen har han slutat att flyga, trots att han älskar att resa. En stor personlig uppoffring, enligt honom själv. Ja tacka tusan för det. Att sluta med sådant man värdesätter på flera än ett sätt är en jätteuppoffring. Flyga eller inte flyga, skapar nog debatt var man än ställer sig frågan. Även då jag ställer frågan till mig själv. Man väger hit och dit. Fast väldigt direkt inser man problematiken samtidigt som man förstår vidden av det katastrofala. Ändå så har vi inte slutat flyga. Nu talar jag om egen del för vi flyger faktiskt då och då. Trots att. Och sanningen är den att de flesta, liksom oss, som är helt och fullt medvetna om att flyget förstör planeten, ändå gör vi mer än någonsin tidigare. Som den nya livsstilen.
Men det är en fråga som man ändå måste ställa sig själv och andra. Det handlar inte heller om att kasta sten i glashus, för som sagt, vi har inte heller slutat flyga om vi än gör det mer sällan (å andra sidan kan man ju alltid fundera över hur vi skulle agera om vi hade ekonomisk möjlighet att göra det oftare, skulle vi då ta den..?) Men diskuterandet borde helt klart handla om att du kan leva ytterst klimatsmart till vardags men så förstör faktiskt den där flygresan alltsammans. Jag är såklart för själva äventyret men vi måste ju börja se detta på annat vis, agera utifrån den lyx det ändå är. Jag gillar att man vågar reflektera över sitt eget beteende som här. Och slutklämmen på krönikan är bra mycket mer än bara en poäng , det borde snarare vara frågan på allas läppar .”Är vår önskan om att ge barnen långväga upplevelser försvarbar i förhållande till konsekvenserna det har för klimatet – konsekvenser som DE måste leva med i framtiden?”
Läser ni Camino förresten, gillar den tidningen. Och ursäkta sidospåret.
Det känns som jag börjat blogga som jag pratar. Stickspår till höger och vänster. Jag menar jag skulle egentligen bara tipsa om en bok. Eller var det jeanstvätten? -
The kiss & lite Cherryish på det.
Tror aldrig jag har längtat så efter ljuset. Eller annars är det exakt så man säger varje år. Fast man glömmer när man har vanan inne.
Vi fick en fin present häromdagen.Från vår favorit Lush! Mina barn älskar deras produkter och blir eld och lågor när det kommer en kartong där man redan känner i brevlådan att det är något bra. Jag gjorde ett omfattande inlägg om varför vi gillar dessa produkter så mycket, hittas här.
Längst upp, en föpackningsfri Duschgelé – dubbelt så koncentrerad som flytande duschgeléer. Innehåller rättvisemärkt sheasmör.
En choklad- och körsbärsdoftande skrubb. Peeling med rättvisemärkt ekologiskt kakaosmör och havssalt, plus lite malda körbärskärnor på det.
Läpprodukterna från Lush är sagolika. The kiss är ett läppglans med jojobaolja, sheasmör och illipesmör. Eko såklart. Har ni provat läppskrubben förresten? Den vill man äta.
Anemoner ska jag odla i sommar. Sådetså. Finns ingen blomma som vissnar så vackert.Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM
-
Fru Vintage & 11-kaffet.
Jag läser på Marlene Agemos blogg Fru Vintage att hon växte upp med en sk ”doppe-kopp”. Varje morgon till frukost serverade hennes mamma ett helt fat med ostsmörgåsar och en gemensam kopp med kaffe till Marlene och hennes systrar. Sedan startade dagen mjukt med smörgåsdopp i kaffekoppen! Såklart att man blir en kaffe-älskare då! Och om man heter Marlene Agemo så tar man dessutom sina heliga 11-kaffestunder och skapar sitt eget kaffe! Och inte bara kaffe som i kaffeblask utan direkt raka motsatsen. Två superlyxiga blandningar, ekologiskt, fairtrade och limited edition. Dessutom levererade i urfina, handstämplade förpackningarna som man aldrig kommer vilja ta bort från kökshyllan!
Mina vägar korsades med Marlene under förra veckans FGL-middag. Och jag kunde liksom inte sluta fundera på kaffeprojektet vid namn Fru Vintage 11-kaffe som hon berättade om. Jag beslutade mig för att ställa några frågor.
Fru Vintage 11 kaffe , det låter lite gammaldags och härligt är jag på rätt spår då?
Haha! Helt rätt! Min farmor Emy, och hennes systrar Astrid, Kerstin och Gerd, drack alltis 11-kaffe. Det var orubbligt och heligt. Jag minns än idag, trots att det är måååånga år sedan, den härliga kaffedoften som spred sig i farmors stora kök, i huset i Ulricehamn. Det var något tryggt och trevligt över de stunderna. Och roligt att sitta och lyssna till damernas skvaller om vem som gift sig med vem, och annat viktigt.
Hur ser det allra bästa 11-kaffet ut?
Det bästa är helt klart tillsammans med någon. Min man, någon av våra barn eller en kär vän. Gärna ute i solen en vårdag.
Missar du aldrig ett 11-kaffe?
Haha! Jo då, det händer allt, beroende på hur min dag ser ut, Självklart dricker jag kaffe på andra tider också. Jag gillar främst idén med en rejäl, gärna fler, pauser i vardagen. Gärna tillsammans med andra när det går.
Ditt finaste kaffeminne?
Det som poppar upp först är den här tiden på året under min barndom. Min pappa, som dog i cancer för 3 år sedan, älskade att titta på det mesta av sport på tv. Såhär års missade han aldrig ett skidlopp. Jag minns hur mamma dukade fram kaffe och hembakta semlor, till ljudet av skid-speakern på tv. Ett fint barndomsminne som dyker upp så fort jag hör skid-tävlingarna på tv.
Vad är din egen relation till kaffe?
Jag ÄLSKAR kaffe! Det är ju helt klart en social dryck, som skapar trevnad och ”samhörighet” på något sätt. Ny forskning visar ju dessutom hur bra det är ur hälsosynpunkt. Minst 3-4 koppar/dag minskar risken för hjärtkärlsjukdomar och 7-8 koppar/dag mot viss typ av cancer. Då handlar det om filter-kaffe, som filtrerar bort vissa skadliga ämnen.
Din egna kafferutiner?
Kaffe är det första jag dricker när jag vaknar och det sista jag dricker innan jag lägger mig. Och många gånger däremellan.
Bästa kaffetipsen? Ska man dricka med eller utan mjölk, vad tycker du personligen?
Ända sedan jag började dricka kaffe regelbundet, för över 30 år sedan, så har jag druckit med mjölk. Tills jag började dricka mitt eget finkaffe från Johan & Nyström. Det är ett helt annat sätt att dricka på. Eftersmaken är inte alls bränd, så det behövs ingen mjölk. Fru Vintage 11-KAFFE skall drickas svart och inte överdoseras när man brygger, ”en struken skopa per streck”. Så detta kaffe är drygare än hur jag bryggt kaffe förut.
Berätta lite om själva kaffebönan? Vad kan vi förvänta oss?
Fru Vintage 11-KAFFE kommer att finnas i två sorter. Ett malt och ett med hel böna. Båda är ekologiska och fairtrade. Det malda kaffet har en lite modernare touch. En mjuk, rund och lätt fruktig smak. Malt med bönor utav exceptionellt hög kvalité från Etiopien, Nicaragua och Indonesiens Sumatra.
Kaffet med hela bönor, för övrigt samma böna som Johan & Nyström serverat på Nobelfesten under flera år, skulle jag säga har en mer ”klassisk kaffesmak”. Fylligt, välbalanserat med en mild mjukhet. Odlat i Acehprovinsen på Sumatras allra nordligaste udde.
Så galet vacker förpackning! Jag vet ju att det är ett samarbete mellan dig och din son Noah Agemo, vad inspirerades ni av när ni tog fram den?
Tack! Vi ville åt den lite ruffa, industriella känslan. Typ betong och industri möter fransk bistro, möter svensk loge. Om du förstår hur jag menar.
Loggan ser ju lite gammal och skev ut men på ett mycket bra och vackert sätt! Berätta om den!
Min son har ritat loggan för hand. Sedan har ett företag som gör stämplar tagit fram en gummistämpel utifrån det. Så vi stämplar alla påsarna för hand! Just för att få till den handgjorda, lite skeva känslan.
När man köper ditt kaffe går en del till Läkaremissionen? Det känns bra, fint och man önskar det vore en självklarhet. Var det en självklarhet för dig och varför just Läkaremissionen?
Jag tycker om produkter med mervärde. Att jag samtidigt som jag dricker gott och fairtrade-odlat kaffe, är med och förändrar framtiden för utsatta människor. Det krävs så lite för att faktiskt göra skillnad för någon annan.
Vi i Sverige har det så makalöst bra. Kan jag, via min plattform, göra något bra och vettigt, om än så litet, då har jag fyllkt mitt syfte.
Jag var anställd på Läkaremissionen, under drygt 4 år, för att ta fram ett koncept för deras second hand-butiker. Jag var dessutom med och startade fler butiker. Jag har sett deras arbete på nära håll och har stort förtroende för allt de gör. De finns runtomkring hela världen och arbetar tillsammans med lokala medarbetare för bättre förhållanden för befolkningen
Berätta om #fruvintage11kaffe , jag hittar nästan 700 inlägg på den hashtaggen!?
Det började med att jag lade upp mina egen stunder vid 11-kaffet. Sedan startade jag en utmaning där mina följare fick tagga sitt eget 11-kaffe vid sina egna bilder som jag sedan repostade. Såklart är det fina och mysiga bilder i sig men för mig handlar det egentligen mer om själva fenomenet. Att ta en liten ”rast” i vardagen. Dricka en kopp kaffe (eller Te för all del:) och småprata lite med dem man har i sin närhet. Kanske läsa några rader i en bok eller tidning, Ta en pausa helt enkelt. Oavsett om det handlar om att göra ett brejk på jobbet, sätta sig ned några minuter när barnen sover eller vad man nu lever för liv.
I vilken typ av kaffekopp dricker du helst ditt kaffe?
Jag älskar vintage-koppar och dricker gärna i gamla,fina med fat. Jag har bla ärvt en jättefin, antik Karlskrona-servis, av farmors syster Astrid.
Redan som 13-åring började jag dessutom samla på min egen servis, Ostindia, från Rörstrand. Den har jag dock använt flitigt, även till vardags, så det är inte så många hela koppar kvar i den;)
Samtidigt gillar jag såklart ny design och att stötta svenskt hantverk. Paula Lundbergs svarta keramik-serie Laleh, i matt svart, har jag några koppar av och tycker mycket om.
Lördagen den 3 februari kan man få den galanta möjligheten att dricka 11-kaffe tillsammans med Marlene, självaste Fru Vintage! Då är det nämligen release och kaffekalas i Dunke Design´s nya lokaler, i NK-passagen! Där kommer det finnas möjlighet att köpa finkaffet och därmed öppnar också Marlene upp sin webshop! Jag önskar henne varmt lycka till!
Nu råkar det ju dessutom vara så att Marlene driver den finaste av bloggar, fullt med inspiration och vackert foto. Likaså ett välbesökt instagramkonto.FRU VINTAGE – Marlene Agemo
Pictures : Fru Vintage / Marlene Agemo & Noah Agemo
-
Kan detta vara alla tiders sötaste inslagning?
Idag fick Nomi en sådan himla fin present av sin kompis Tyra. Så fin så jag bad dem göra om själva proceduren framför kameran. Mycket ska man vara med om med en mamma som bloggare… Men i alla fall, förstår ni hur bra jag har det? Inspiration högt och lågt vareviga dag. Nomi fick en nöt. Tyra sade åt henne att hämta en nötknäckare.
Och titta, i nöten låg ett smycke! Vilken grej va?
Tyra berättade att hon haft sönder nöten lite varsamt, inte med en nötknäckare. Sedan lade hon i presenten och limmade på locket med limpistol. Så söt idé! Och nöten i sig är ju så fin, världens tjusigaste förpackning! Och vem har en aning? Tack för nöten liksom.
Och vi sade att det nästan var som kinesiska lyckokakor. Frågan är vem som fått det mest lyckade meddelandet när det kom till den saken.
En badanka.
Sedan var jag ju tvungen att ta den där nöten en extra sväng. Tyra sade ändå att jag kunde behålla den. Tänkte att man kanske kunde använda det hela på nyåret! Som bordsplacering i hemlighet. Eller lyckokakor till alla gäster.
Lekdrottningen Flora har ännu en gång postat fina tips inför nyårslekar. Som leken som hon döpt till ”tid för eftertanke” tex. Där skulle man kunna förbereda en nötskål liksom. Då blir det ju ännu mer glittrig och högtidligt för en sådan fin lek. Egentligen får man ju plats med ett helt litet nyårsbrev i en valnöt. Vi brukar faktiskt göra som brev med barnen varje nyår, där vi skriver lite om vad var och en tror om det kommande året och så. Och så klistrar vi igen för att öppna om ett år. Då kan vi ju limma ihop nötter istället! Festligt! -
Hästar, hästar…
Blundar man som är det samma sak som man inte syns, eller hur var det nu?
God morgon! Och asch då, vi hade ju glömt att tipsa om finaste sängkläderna från MiniRodini. Å andra sidan hittar man ju varumärket på en massa återförsäljare och egna butiker även en dag innan julafton. Så bra julklapp till barnen, det här med bäddset. Helt klart super-användbart och de älskar ju att få bädda fint på julaftonskvällen. Kanske det enda sättet att få dem i säng på dagen man aldrig vill ska ta slut.
Nomi fick välja och såklart – hästar! Mini Rodinis hållbarhetstänk är för bra för att inte tipsas om. Sängkläderna är 100 % ekologiska, GOTS och Fairtrade-certifierad bomull. Där sover man gott. Hela kollektionen ser man här. Det är bebisfiltar, örngott och sovpåsar i flera olika mönster.
Nomi som imorgon ser fram emot sin första julaftonsridning! Och har en pappa som anmält sig till nybörjarkurs inom kort. Dags att styra upp myset nu!
Förresten några fina länkar en dag som denna: -
Kan ju inte skriva tips i rubriken en gång till…
Hej! Jullovsfeeling! Hela huset fullt av peppiga barn och typ tusen pepparkakor. Det var sannerligen på tiden att det där storbaket blev av. Inte för de hade gått under om det hade gått oss förbi just i år. Men ändå bra start på jullovet och det är ju alltid kristyren de vill åt…
Jag tror aldrig jag tipsat så mycket om det ena och det andra. Ni får väl hojta till om det blir tjatigt men man vill ju liksom inte sitta inne på fina tips. Själv älskar jag ju att bli tipsad! Som när avlägsna mail dimper ner om sådant man inte haft en aning om annars.
Så lite Lush nu då…
Bästa julklappstipset för en fridefull jul. Då kan de ju lika spa resten av jullovet. Är lite kär i Lush som står för väldigt mycket som är bra. Ett företag som vågar ta ställning i etiska frågor och jobbar för fairtrade och engagerar sig djupt i djurrättsfrågor. Produkterna är 100 % vegetarian och en hel del även vegan. De är handgjorda och de flesta av produkterna saknar förpackning för att hålla nere på onödigheten i förpackningar.
Som ett kakfat!- Snögubben – en bubbelbit! Absolut bästa bubbelgrejen säger hon som testat sig igenom mängder av skumbadsprodukter. Högsta betyg av de bubblande barnen – man håller bubbelbiten under rinnande vatten och efter endast en liten bit är superskummet ett faktum.
- Plum Snow – också en bubbelbit! Plommon och mandarin.
- Thunder snow – badbomb. Ni vet att badbomber är inte de som bubblar, de har liksom andra finfina egenskaper. Svalkande med pepparmint.
- Snow Fairy – Jelly badbomb. Rosa vatten och mjukgörande.
- Saucy Snowcake – Tvål. Balanserar och återställer.
Christmas Sweater : Värmen stiger, så ta av dig alla jultröjor och -strumpor och hoppa i ett ångande bad! Efter en ansträngande dag när du shoppat och släpat runt på alla dessa julklappar, släpp ner den här heta och kryddiga bomben i vattnet för lite brusterapi. Siciliansk citronolja med senaps- och ingefärapulver får ömma muskler att slappna av och värmer dig ända in i själen. Kryddig olja från korianderfrön och nejlikknoppar får dig i form för julfirandet direkt!
Blev sugen på vitt inslagspapper och tåg lite bakplåtspapper.
Här kan man läsa om Lush och- Miljöpolicy
- Policy kring djurtester
- Etisk inköpspolicy
- Hur produkterna görs för hand
- Rättvis handel, vad betyder det
- Man kan glittra utan att förstöra miljön och bidra till barnarbete
- Färskhetspolicy
- Freedom of movement
- SLush fund – rättvis handel
Idel intressant läsning och älskar när företag är totalt transparenta. När man vågar ta ställning och när det de dessutom tar möjligheten att dela, informera och inspirera.
Just det, trollspö med badskum är sött.
Lite boktips också när vi ändå håller på. Norra Latin är Sara Bergmark Elfgrens första roman efter böckerna om Cirkeln. Therese Lindgrens nya bok Vem bryr sig är ett måste tycker jag. Efter boken om psykisk ohälsa som var helt suverän kommer nu boken som tar sig an djurrätt. Charlie är knepig när det kommer till böcker, men han har fastnat för Ängel utan vingar – första boken utav en serie. Nomi läser helst om hästar som Nellies böcker. Men nu står Handbok för superhjältar på önskelistan, lite mer som en serie men det kan ju räcka för att gilla själva läsningen. Ta det som en man – fick bra betyg av Liv. Och missa inte denna om den inte redan är inhandlad.
Nu är det showtime i ett av rummen. Spelhåla i ett annat. Åtta barn totalt, jullov var det. -
Om man nu sitter här och fnular på den där frökenpresenten…
Letade en gammal bild med råkade på en hög från en morgon förra året, nästan exakt på dagen. Det var egentligen en yogamorgon med Pernilla. I alla fall kom Amanda dit och visade sitt uf-projekt (ung företagsamhet i gymnasiet ) som var just att driva upp små miniekar och sälja dem. Så fint och viktigt att fokusera på detta tycker jag. Och inspirerande såklart!
Det slog mig alldeles nu påtal om det där med att köpa ett träd för 20 kronor som jag skrev om igår på instagram. Om man nu sitter på sin egen lilla skog som man drivit upp så är det ju så fint att ge bort exakt såhär:
En liten mini-ek och ett gåvobevis på ett livsviktigt träd som hjälper andra människor och vår miljö.
Så symbolisk, tänkvärt och vackert bara. Och ja om man nu tycker att 20 kr är lite futtigt. Det är väl ungefär så mycket man brukar skramla per barn i skolan så kan man ju ge bort trettio träd! En hel skog ju! Snacka om att få något för pengarna. Annars brukar det ju mest låta lite som, vad får vi för en tjuga per barn liksom.
Sedan kan man ju inspireras av Amanda och bara slå lite brunpapper om.
Och ner i en liten påse. Det slår väl alla fröken-presenter i världen ändå?
Sist måste jag tipsa om något så himla fint jag såg precis på instagram!! -
Drömfångaren – Jennifer.
Picture: The Way We Play
När jag visade Viggo, Caprice i huset på Bali, så dog han en smula. Alltså!! Vilket ställe!! Alltså!! Packa väskorna. Vi drar, Nu. Varför kan inte bo sådär? Varför kan vi inte bo på Bali??
Ehh, ja varför inte. För att din mamma inte är lika stencool och modig som Jennifer Jansch. Jag har skrivit om Jennifer och hennes Bag-all så många gånger här på bloggen. För att affärsidén är briljant, produkterna sagolika och för att hon helt enkelt är en förebild i väldigt mycket. Läs hennes bok, efter det kommer du tänka att världen är din.
Och Bali tänker du. Jag trodde de bodde i New York. Eller var det möjligen på Ekbacken? Allihopa är sant på sitt vis men nu har familjen alltså flyttat till Bali och The Way We Play har visat ett gäng bilder från något så coolt att ögonen ramlar ur. Jennifer visar ännu mer bilder på huset på sin blogg.
Ja och nu är det ju inte så att familjen lider brist på vackra hus. Här är där de bor och kika runt på Jennifers blogg så kommer du hitta massor med bilder om äventyret, om skolan som var anledningen till att familjen flyttade (kolla här också, Isabelle har varit där), alla dessa supergenerösa svar på läsarefrågor (vet ingen som är så generös som att dela med sig som just Jennifer), var man hyra huset som visas i första bilderna. Jennifers blogg är precis så pepp som man upplever henne. Att kika in på deras liv är ju som att leva äventyret själv. Tack för internet liksom. Då kan ju låtsats lite, att man var sådär modig.
I somras bodde familjen dock på sitt sommarställe i Sörmland.De hade lämnat sitt New York och planerade för fullt flytten till Bali. Vi var där på en fika, i en minst sagt härlig värld.
Att komma hem till någon man aldrig träffat men landa mjukt i köket är ju bara fint. Jag älskar de här oplanerade mötena. Även åt andra hållet så att säga, när det dyker upp någon härhemma när man minst anar. Barnen spelade Uno.
Och jag kände ju redan första minuterna att här ville man ju hänga länge, jättelänge. Men nu var vi ju liksom bara på genomresa.
Så himla härlig familj och då träffade vi ända bara hälften. Här är Celeste och Cappi.
Ingen ängslighet råder här.
Jag hade egentligen inte tänkt att ta några bilder men jag kunde verkligen inte låta bli. Och övervåningen, den var som en saga med tusen klänningar och sovkojor. Jag grämde mig lite när vi kom hem att jag inte fotograferat mera. Fast då hade jag inte fått alla fina samtal. Inte så svårt att välja då.
Hela Ekbacken är sagolikt och allt man drömmer om när det kommer till sommar. Här finns ett helt reportage om huset, se och dröm.
Jag blev så pepp av det här mötet. Jag tror att vi alla blev det.
Att få modighet serverad såhär direkt gör att man liksom fattar hur det hänger ihop. Själva livet liksom. Att man många gånger kan skapa sig möjligheter och att man kan uppleva det man drömmer om. Det allra mesta hänger på att våga. Att saker sedan kan ta lite omvägar, att det inte alltid är spikrakt och glasklart, det hör liksom till.
Sedan ska man inte tro att något är enkelt och en piece of cake. Det kan nog alla med egen business skriva under på. Men ändå så värt det i slutändan. Jag kan verkligen varmt rekommendera Jennifers bok om hennes resa med Bag-all. Så mycket pepp och så många goda råd. Och så väldigt personlig. Finns både på engelska och svenska. Hittas här.
En annan dag hade vi besökt Bag-all´s butik i Stockholm, på Roslagsgatan 21. Vi sålde ju påsarna på Mokkasin när det var alldeles nytt, skrev om det här med rubriken Please reuse – waste reduce. Idé är fortfarande detsamma men Bag-all har vuxit till något superstort med butiker i flera länder och sedan i somras även i Stockholm.
Så många påsar nu!
Och där kom jag ju ihåg vad Nomi önskade sig i julklapp.
Här var butiken alldeles ny. Nu håller den öppet mån-fre 11-18 och lördagar 11-5. Gångavstånd från Odenplan om du inte hittar i Stockholm.
Och det HÄR älskar jag! Man kan sätta monogram på alla produkter! Och som om det inte vore nog kan man också lämna in vad man vill till butiken för ett personligt monogram. Kläder, handdukar, kuddar, jackor eller precis vad som helst. Coolt!!
Det var ju en självklarhet vad Nomi skulle monogramma!
Visst vill man äga en sådan här maskin! Goals.
Där satt den.
Sortimentet har vuxit enormt och det känns som det finns liksom inget stopp vad som kommer härnäst. Kolla bara dessa svarta ryggor med guld monogram! För att inte tala om de nya påsarna för bebisar.
Många produkter är så smarta. Som den här för örhängen och småfix. Mina tjejer har den.
Förutom monogram kan man göra personligt med pompoms, band och pins.
Vissa saker är bara gulliga.
Den här väskan används i tid och otid. Till stallet, skolan och på aktiviteter. Liv har en helt enkel fast med dragkedja, som är på sale nu såg jag. Hon har sitt namn monogrammat och har den proppad med pins. Själv äger jag denna med mitt namn. Då jag aldrig packar lätt, ni vet kamera, dator och allt som väger , kan jag intyga att den håller för väldigt mycket. Inte bara snygg alltså.
En liten länklista då.- Bag All
- Instagram @bagallsweden
- Instagram @jenniferjansch
- Bloggen Jennifers resa – senaste inlägget Starta eget tips!
Och vad är det här för modernt!! En insta shop, är jag helt vilse eller är det alldeles nytt?! Så coolt!
GRL POWER i ett nötskal. Hela alltet.
-
Jag har så många fina julklappstips i år!
För en tid sedan fick jag en sådan himla fin sak på posten. Eller snarare en väska. Som egentligen är två väskor. Som också är en cykelkorg. Och även den perfekta skötväskan, då det som sagt är två i samma. En korg att hänga på barnvagnen och en väska att lyfta ur. Jag hade spanat in den tidigare men blev så himla överförtjust då jag fick den i mina händer. Så smart och vacker på en och samma gång. Väskan heter Pako och kommer såklart från Form nomad design studio som drivs av Elin Josefine Olsson.
Josefine är en svensk designer som studerat på Saint Martins konst och designskola i London. Under sitt sista år på skolan skrev hon ett slags manifest som löd ungefär såhär: My aim is to work with art and design in developing countries together with local craftsman, making objects for a contemporary audience, by finding inspiration in other cultures and their history.
2012 flyttade hon till Vietnam och resten är väl historia kan man säga, en fin sådan.
Varje väska är ett helt unikt hantverk. Väskan är helt igenom handgjord av Pakofolket i Vietnam.Hela projektet är ett mycket nära samarbete mellan denna minoritetsbefolkning på Vietnams högländer. Folket som Josefine samarbetar med bor i en av Vietnams fattigaste provinser och jag tänker att det är så himla fint att sådana är samarbeten föds. Hur mycket det gör för en befolkning där möjligheterna inte är så självklara. Att man på det här sättet får föra ett hantverk vidare och hur det gynnar människorna som lever där. Så betydelsefullt och såsom hela världen borde producera.
Egentligen önskar jag att varje produkt jag behöver i min vardag skulle produceras på just det här sättet. Att veta att något jag äger också gör skillnad för andra. Att jag genom att köpa något också vet att det ger tillbaka där det behövs.
Väskan kan alltså användas på flera olika sätt. Eller väskorna snarare. De är designade som ett set men kan också användas separat. Vi kikar hur:- Om jag haft min korg på cykeln kan jag med en enkel handvändning fästa den i tygväskan och bära den som på första bilden.
- Tygväskan är superrymlig och rejäl och kan absolut användas precis som den är.
- Kombinationen korgen i handen och tygväskan på axeln är nog den jag använder mest. Framför allt för jag cyklar till affären och småhandlar på det viset.
- Och bara korgen! Absolut vackert! Precis lagom storlek för att liksom kännas som en stilig väska och inte en strandväska typ.
Älskar formen.
Funkar finfint även i snöyra. Tillsammans med Liv´s röda basker som sadelvärmare.
Ser ni det övre spännet? Det kan man fästa om man vill. Smart. På så vis undviker man liksom att grankvistar, ägg eller mjölkpaket skumpar ur i cykelsvängen. Menar hon som inte alltför sällan råkat ut för exakt detta missöde.
Med två läderremmar fäster man korgen. Antingen på sadeln, annars på styret eller för all del på barnvagnen för den som har en sådan. Dessa läderremmar kan du även ta väck helt när du väljer att bära korgen som den är.
Ännu en årets julklapp. Tycker det känns så himla bra att tipsa er om sådana här julklappar. Jag vet ju exakt hur glad vissa saker gör mig, ni vet som kameraremmen. Älskar när saker i vardagen får mig att tänka sådär lite då och då, att oj vad fint det är. Och i det här fallet inte bara vackert utan också himla smart. Och viktigt med tanke på produktionen. Kika gärna här på hela produktionsprocessen! Direkt från Vietnam. Väskan finns alltså här och kika gärna på instagram för mer inspo.