de gör sig himla bra på väggen.
Nästan alltid när jag tar in nya saker till affären så gör jag det lite på chansning. Nästan aldrig har jag klämt och känt på det innan. Mest för att de flesta sakerna inte finns i Sverige och för att jag inte har tiden att flänga och fara. Det sker missar men inte jätteofta. Väldigt ofta blir jag däremot väldigt glad. För att verkligheten överträffade bilden.
Precis så var det med Ingela P Arrhenius tallrikar i melamin. Å så himla fina. Allihopa är precis lika fantastiska. Och jag är ganska så överförtjust i just den här typen av tallrikar. Kanske för att det skulle blivit så sjukt mycket papperstallrikar i vår familj om vi inte hade haft en kär och väldigt använd melaminservis. En herrans massa kalas blir det, hundratals picknickar och för att inte tala om alla fikastunder i träkojan, lekstugan, och under , och i äppelträden. Med andra ord, inte alltid läge för finporslinet.
Sprillans nya är de på plats i affären! Tillsammans med en annan söt nyhet från samma Ingela.