-
änglavakt.
Igår var det jag, bilen, snöyra och en väldans tur. Helt plötsligt släppte bilen på halkiga E4:an. Jag snurrade tre varv och dunsade två gånger i betongen som skiljer norr och södergående vägbanor. Sen stannade bilen. I vänster körfält med betongmuren på ena sidan och massor med bullrande långtradare på andra sidan. Med nosen i fel rikting. Där stod jag och kom ingenstans och hoppades innerligt att det inte skulle dyka upp någon bakom kurvan i mitt körfält. Jag var rent ut sagt livrädd. Till slut lyckades jag svänga över bilen, som lät som ett vrak, till rätt sida och lite vid sidan om all susande trafik. Då började den ryka alldeles förfärligt mycket, då ringde jag 112. Så där kom räddningstjänst, poliser och bärgningsbil.
Så idag känner jag mig lite matt, ganska mörbultad och väldigt tacksam. För att jag hade sådan fruktansvärd tur när livet visar sig från sin sköra sida.
Ta hand om er , jag softar lite extra idag.
-
och en liten pausfågel.
Snart, snart ser knoppar ut precis såhär. Fast idag virvlar snön och jag ska såklart ut på vägarna. Ses senare! -
pausmusik.
Solen strålar genom vintersmutsiga fönster på Mokkasin. Men det gör ingenting alls, låt den stråla. Jag håller som bäst på att hänga hela fönstret fullt med massor av japanska pappersballonger. Och lyssnar på Suede och Pulp och Belle & Sebastian. Någon berättar att Pulp kommer till Way Out West. Jag minns när jag och K såg dem i mitten av 90-talet och tänker att det känns som igår. Av någon underlig anledning känns 90-talet aldrig så fasligt långt borta. Undrar varför när 80-talet känns som evigheter sedan. Hur det än må vara med den saken är det i alla fall vårigt värre idag. Så jag tar och plockar fram den där vårfeelingen igen, bakslag eller inte.Godaste teet i finaste burken från Stil, Inredning & Design. -
tisdagstema om hand made by me.
Jag räknar mig själv som en sann DIY-vän. Tänker nästan alltid så om det mesta, det där kan man ju göra själv. När det kommer till större saker som byggprojekt och sådant säger jag det istället som en uppmaning till min man. ”Det där kan du väl göra själv. Easy-peasy, eller hur?” Och sen har jag mycket bestämda åsikter om hur han bör gå tillväga, på gott och ont. Mest på ont faktiskt.
Dagens tema på Fabriken gjorde mig först lite smått galen. I dessa dagar av tidsbrist tänkte jag att temat skulle få handla om något gammalt projekt. Men helt plötsligt hittade jag inget värdig att visa upp. Jag gick från rum till rum och kräset dissade jag det ena efter det andra. Och började fundera på vad jag skulle kunna få till på en kvart. Då hörde jag att det slipades nerifrån källaren. Svårare än så var det alltså inte. Bäste K var i full gång med diverse projekt.
Vi håller ju som bäst på och ordnar i Livs rum. Ett stort skrivbord med massor av pysselplats är ett av önskemålen. Och eftersom vi inte lyckades skaka fram något gammalt tapetbord så får det bli något i närheten. K har limmat tjocka plank som ska stå pall för diverse projekt. Och slipat och slipat och slipat. Det måste ju liksom vara lite slätt om man ska kunna rita på det. Sen blir detta bord en direkt härmis från Anna-Malin, en DIY-are av rang. Drivvedsbets ska på och dessa ben har väntat i källaren länge nu.
Och när slipdammet lagt sig ville det sig inte bättre än att min kära far kom förbi och målade lite på skåpet som K slängt ihop under helgen. En gammal anslagstavla från ett stationshus som vi räddade från att köras till tippen ska nu bli ett sådant här väggskåp fast dubbelt så stort. Kommer att bli tjusigt att fylla med fina saker.
Japp, jag kunde inte hålla mig från att fota lite fina detaljer från vår källare. Som inte hade väldans mycket att göra med dagens tema. Men det var liksom första gången jag lade märke till dem. Och egentligen var det kanske lite fuskigt att luta sig mot K:s DIY-projekt. Fast det var i alla fall mina idéer och det måste väl också räknas. -
söndagsbilden och ♥ er!
Japp, så är det. Ni gör mig verkligen glad. Så in i vassen glad. Att ni är så många som läser här. Och att ni tar er tiden att lämna snälla hälsningar. Det är en energikick och jättepepp utan dess like. Så ♥ er!
Nytt i bokstavssvängen på Mokkasin, är dessa i papp. Rackarns fina tycker jag och kan inte hejda mig att skriva både det ena och det andra. Åttiotre bokstäver och symboler plus en massa små nitar att fästa ihop dem till en banner. Det finns lådor med bara svarta bokstäver eller bara turkosa eller multifäger.EN LITEN UPPDATERING.
Kul att ni också gillar bokstäverna. En förpackning bokstäver kostar 125 kronor och så tillkommer ”den lilla” frakten på 39 kronor. Jag vet att det är krångel att Mokkasin inte har någon nätbutik ännu. Men snart, snart! Och så länge så mailar ni mig bara på order@mokkasin.com så fixar jag på momangen!Söndagsbild Fabriken. -
in my cabinet.
Lite detaljer från vårt Snö vitrin. Tänkte dessutom passa på att berätta att Mokkasin från och med i vår kommer vara återförsäljare för Asplunds egna kollektion. Det känns lite extra flott eftersom jag är väldigt förtjust i deras möbler och andra finheter. Tanken är att erbjuda möbler som passar lika bra i ett barnrum som någon annanstans i hemmet. Jag gillar tanken att möbler (och även annan inredning) växer med barnet, kan följa dem i vuxen ålder och även finnas kvar i generationer.
Måste bara säga att jag numera äger massor av glasunderlägg. För första gången i mitt liv. Vet inte om någonsin kommer att använda dem. Men jag kunde bara inte motstå dessa i klarglas med kanter av små bubblor. Jag har någon förkärlek för sånt som påminner mig om detta. Och inte för det är samma sak som några simpla glasunderlägg men dessa som Weronica tipsade om i sitt förra fina fredagssvep (och psst, fredag = nytt eminent svep) ligger också högt på önskelistan med glasbubbeltema. -
true love.
Såg just precis det här helt bedårande porslinet inne på Daniellas fina blogg. Det är Lovisa Burfitts första porslinskollektion. För Rörstrand. Hör själva, ”Kollektionen är en berättelse om den excentriska Mademoiselle Oiseau i fem delar – mugg, espressokopp, assiett, gömma med lock och fat på fot, nedtecknad av Lovisa Burfitts rastlösa penna på tunnaste benporslin.” Alltså. Kan man bli annat än lite kär?Och det fina i kråksången är att man nu kan vinna hela kalaset på den nya designbloggen Design Day by Day. Bloggen är alldeles ny och det är en utmärkt kombo som ligger bakom bloggen. Duktiga Jannice från Simplicity och företaget Fiskars Sweden som äger Iittala, Rörstrand, Hackman, Höganäs Keramik, Fiskars, Boda Nova och Arabia. Kan alldeles säkerligen bli intressant att följa.Och hur fin är inte bilden?Foto: Idha Lindhag Stylist: Stella Nicholaisen -
suzy ultman.
I New York så hittade jag en massa väldigt fina papperssaker. Gjorda av Suzy Ultman med finaste hemsidan.Så idag plockar vi fram dem för att bli lite piggare och lite gladare. Annars gör vi en repris av detta. Och då syftar jag inte på bokföringen. Utan på den evinnerliga lilla åkomman, 2-veckors intervaller känns ju lite väl ofta. -
tisdagstema om favoritfärger.
Favoritfärger i inredningen är tisdagens tema på Fabriken. Och som vanligt har jag ju så svårt med det där med favoriter. Jag läste en gång om någon som bara bestämde sig att vara konsekvent. I sin stil. I det fallet handlade det om kläder. Att bara bestämma sig. Det här gillar jag. Punkt. Och sedan se förbi allt annat som också är fint, det finns ju så himla mycket. Liksom bara konstatera att det här var ju alldeles otroligt och makalöst fint men jag har ju min stil. Så Bye Bye du finfina grej, möbel eller plagg. Eller för all del, färg.Jag har inte kommit dit än, vilket förmodligen redan har märkts här på bloggen. Det är lite hipp som happ med den där konsekvensen. Fördelen med ett stort hus är ju att det gör inte så fasligt mycket. Det kan gärna få vara lite olika i alla rummen. Lyx för en sådan som jag. Är huset dessutom till grunden vitmålat så blir det ju ändå lättare.Så i gästrummet är det just nu lite turkost och lite blått och lite guldigt. Plus vitt förstås. Jag gillart för stunden.
