-
tisdagstema hall.
Halltema på Fabriken idag. Jag har skrivit om vår hall HÄR en gång tidigare och min önskan om en riktig funktionshall de luxe. Även i detta hus ser det ut som alltid där vi har bott. Hallen har någon slags central roll och passeras i tid och otid. Den syns alltid och går inte att gömma eller glömma. Om man fortsätter till höger om ytterdörren kommer man till köket. Och fortsätter man dit jag står och fotar hamnar man direkt i vardagsrummet. Men jag har ju min lilla funktionshall, där bakom källardörren. Rätt imponerande är den, med allsköns bråte på väggar och tak. Men den får ni inte se.
En bild mest för att visa att hallen är så långt ifrån min önskade groventré man kan komma.
Jag kände mig bara så tvungen att visa den här bilden. Den är helskön tycker jag nu. Då, för exakt tre år sedan, tyckte jag att det hela var rätt kaosartat. I vagnen ligger Nomi och Charlie, 6 månader gamla. Någonstans i närheten är Viggo 3 år och Liv 4,5 år. Erkänner att jag tvekade mer än gång, är det husliv vi vill ha?Där elementen står fanns en vägg och det stora hålet mellan de två små vita dörrarna var också vägg. Vårt hus var från början ett tvåfamiljshus så där jag står fanns den lilla trapphallen. Om ni synar bilden noga så ser ni kanske att vi har lutat två väggdelar (de nyss rivna) på båda sidor om den allra största öppningen. De tidigare ägarna hade rivit nästan hela väggen mellan vardagsrummet och ett slags mellanrum (där soffan och böckerna är idag). Då vi rivit väggen vid trappen kändes det helt fel. Jag minns att jag satt där i trappen (väldigt länge) och kunde inte fatta hur det kunde kännas så fel att ta bort en vägg som liksom skulle knyta ihop hela huset. Men så kom K på vad det var. Allt syntes var man än stod. Dörrarna i fil, fönsterna från de andra rummen. Det blev liksom för mycket information att ta in än vad som var bra för ett rum. Men när vi testade med de rivna väggarna kändes allt bra. Så det blev bara att bygga nya väggar. Nu saknar vi ett trappräcke sen kan vi nog räkna projekt undervåning klar. Och det är ju bra underligt att ett litet futtigt trappräcke kan ta sådan tid att ordna. I det stora hela borde det vara en baggis. -
minimello 2010.
Vad är första advent och massor med snö? Ingenting när man har ett eget Minimello. Ungarnas helgprojekt har varit detta och höjdpunkten var såklart när allt skulle filmas. Den filmen var hur kul som helst kan jag lova. Linus Rockis vann med en smäktande ballad.
Bilderna är från genrepet. Sen justerades mickhöjden för de långa deltagarna. Kulisserna snyggades till ytterligare. Och någon fick ny frippa. -
direktrapport från mitt kök.
Såklart inte. Men visst var det smart att använda vitlökspressen som hårmaskin? I samma veva kan jag rekommendera en pepparkaksdeg att göra själv. Jag är själv superimpad av resultatet. Ni vet den blir så där bra att ingen svär och ingen vrålar i högan sky över en deg som inte går att kavla och som går sönder. Nope, alla inblandade kan ha ett alldeles fridfullt pepparkaksbak. Här är receptet.
Ha en lugn och skön vecka! Jag insåg precis att december kommer bli galet. Jag är glad att två av mina barn är tvillingar = en julfest mindre. Jag är glad att de två små dessutom inte har börjat på några aktiviteter som innebär avslutningsfester på alla håll och kanter. Det kunde absolut ha varit värre. Tänk fyra barn gånger fyra olika aktivteter var (så många har Liv idag). Och så avslutningsfester på det. Gudars!Bilderna är såklart från Martha Stewart. Ifall någon nu trodde annat. -
söndagsbilden.
Om de här bollarna hade hängt kvar hemma så hade de absolut räknats in till pynt. Men nu gör de inte det, de hänger på Mokkasin. Så därför ser det skralt ut härhemma. På adventspynt. Väldigt skralt till och med. Total avsaknad faktiskt. Fast vi hittade precis adventsljusstaken och det känns fint så. Det var allt lite viktigt tills imorgon bitti. För Viggo har paxat första ljuset.Och sen framåt kvällen i morgon (söndagsöppet i butiken) rotar vi runt i lådorna som vi just bar ner från vinden. Där hittar vi säkert en massa fint och så på med lite julsånger och pepparkakor och lite glögg (men det har vi glömt att köpa). Så blir det säkert en alldeles perfekt första advent ändå.Jag vet att det är lite fuskigt att posta söndagsbilden innan man har gått och lagt sig. Men nu är det ju söndag och imorgon har vi så mycket annat för oss. Ni hör ju själva…Kolla in fler söndagsbilder på Fabriken! -
;-)
Om man känner för att pigga upp en lite trött kompis.Inga namn nämnda. Då kan man fixa ett cupcake-o-gram här!Det skulle kännas fint. Att få alltså 😉Ha en superfin helg alla! ¨Och NU ser jag att Linnéa åkte ut. Det också =( Typiskt. Första gången någonsin jag kollat Idol och jag som tyckte att hon var så väldigt bra. Och hennes kläder sen, finast. Måste höra med familjen imorgon om vad som hände?!
Bilder från Cupcake Sthlm. -
snyggpyssel.
Idag fick jag in värsta fina pysslet på Mokkasin. Stjärnor och minimobiler. Bara papperet gör ju en lycklig. Och själva pysslet är ju urtjusigt! Och faktiskt, tro det eller ej, inte särskilt knepigt. När jag såg stjärnan så tänkte jag att det här kan väl aldrig en sjuåring (åldersrekommendationen är från 7 år) fixa men när jag kollade beskrivningen insåg jag att absolut kan den det.
Jag måste bara visa hur fint det är i de braiga instruktionsböckerna som följer med. I love it. Lovar att återkomma när vi har pysslat. Fast jag tror det här får hamna i julstrumpan så det kanske dröjer ett tag… -
vinterstorm.
Jag försöker tänka: Den långa vintern är inget annat än en glittrig Disney-saga. Men jag tänker: Hur fasen ska jag stå ut? Jag brukar inte ha så mycket emot vintern men idag känns det som igår när vi pulsade runt i meterhög snö. I flera långa månader. Jag vet att jag tyckte det var lite magiskt just då. Men idag fryser jag för vårt hus har intagit sitt dragiga vinterläge. Och idag är snön kall och blöt och trist. Den ska ju ligga där på träden och taken och gnistra. Men nu tokblåser det. Och hela huset låter alldeles förfärligt mycket. Ingen av barnen ville sova ikväll. Nu var det någon som öppnade dörren! Nej, det blåser. Nu var det någon som gick i trappan! Nej, det blåser. Nu gick någon i källaretrappan! Nej, det blåser. Men nu är det i alla fall några som pratar därnere! Nähmmm…jag går ner och kollar… Vissa dagar känns stora hus helt överskattade, idag är en sådan dag. Tacka vet jag lägenhet i stan. Nu kommer alla (som vet var jag bor) tycka jag är urfånig. Det är ju inte glesbygd direkt. Fast idag känns det så. Faktiskt. -
tisdagstema om adventspynt.
Jag är inte i fas. För adventspynt som är dagens tema på Fabriken. En av anledningarna är dessa pappersbollar som måste bli färdiga snart. Från fint tips här så hade jag Mokkasins julskylt klar för mig. Ganska så skönt göra när snöstormen viner utanför. Lite meditativt sådär.
Och jag erkänner det här är fusk. Stjärnan hängdes bara upp för fotot skull. Jag har inte fått upp en endaste liten adventsgrej ännu. Men jag tänkte tipsa om en ganska så fin sak. Sladdar i all ära men på pappersstjärnor känns de sådär om man nu inte har bytt ut dem till snyggsladdar. Så jag brukar använda ganska breda, kraftiga bomullsband för att dölja sladden. Så nu gillar jag våra stjärnor mycket mera. Till och med som släckta. De är nästan finast då.
Det blir ju finast om bandet slutar där fönstret tar slut. Och där fäster man liksom sladden med en stor nål. Nu hittade jag inte sladdarna i all hast (ifall någon synar noga) men det ser likadant ut när de är där, syns inte ett spår.Nu måste krassliga Nomi och jag ut i snöstormen. Vi hade hellre stannat inne med pappersbollarna… -
snälla vagn, håll ihop några år till.
Är det verkligen för mycket begärtatt dagens dockvagnar såg ut lite mer såhär?
-
tips.
Den fina lilla inspirationsboken från Milk finns ute nu. Jag gillar den alltid. Och ofta tar den slut. Men nu är vi bästa vänner på facebook och då dimper det ner små smarta kom-ihåg. Så då kan man bara gå in här och klick-klick så är den på väg i snöstormen. Så enkelt det kan vara ibland. Smakprov här.
