-
Tipsigt en onsdag.
Ni är ju många som undrat om min randiga och volangiga tröja. Fast gul. Den är ju tio år gammal. Men hittade en nästan likadan. Fast röd. Gillas. Så pass mycket att när Linn tittade in igår, hade hon en exakt likadan. Helt ovetandes om saken. Tröjan finns här att köpa. Sedan frågade flera om jag hade en vintage tshirt härom dagen när vi plåtade i ödehuset. Nepp inte gammal, högst köpbar från samma ställe, här. Och när jag ändå höll på så beställde jag halsbandet med Bisous.
Påtal om halsband. Jag tror, lovar inget dock, men jag tror att jag lyckats skaka fram några parisiska medaljonger! Ni vet dem som vi hade i affären för länge sedan. Min plan är valbar kedja. 40, 50 eller 70 cm. Håll utkik i affären!
Lite annat tipsigt en onsdag. Alltså Koko. Minns ni då jag skrev om första numret. Alldeles knäsvag-bra och allt. Och fyra nummer senare och en hel massa inköpsställen är jag precis lika knäsvag. Den. Är. Så. Fin.
Jag är ju så in i vassen svag för magasin som är som böcker. Som är som en endaste fin upplevelse. När varenda sida känns som godis, typ. Fast det där var en underdrift. Mer som en godisaffär. En högst speciell. Som den i Paris! (kolla mini-barnen <3 )Exakt så känns Koko. Asch då, nu började jag längta till paris också… Men Koko igen. Niotillfem-Sandra skriver om kärlek. Och Elin Unnes skriver om häxor och magiska under, på ett fint vis. Det är spelguider och trolltider och somrigt. Och precis som en godisaffär i Paris. Då mitt hjärta smälter.
-
Utan vanlig vind under stjärnspetsarna
Det var januari och fullkomligt fullt av frost. Alla slottsfönster var alldeles täckta av iskristaller. På insidan också. Hur ofta hänger man på ett slott alldeles själv? Jag gör det aldrig. Nu hade jag ju i och för sig flott sällskap av Kristo och Johanna. Så själv var jag ju inte. Och i ärlighetens namn var det nog tur… I alla fall så gjorde vi bilder för Numero 74´s vinterkollektion. Behind the scenes -bilder hittas här, härligt värre om jag får säga det själv. Förstår ni dilemmat att välja rum i ett slott, där dörrar aldrig tar slut. Vi valde till sist champagnerummet.
Johanna spädde liksom på själva äventyret då hon ju är liksom som en sagobok.
Utan att avslöja för mycket kan jag säga att stjärnor som snurrade utan slut, inte hade vanlig vind under stjärnspetsarna… Det hade inte heller spetsgardinerna i det bortre sovrummet. Och kameran strulade inte pågrund av tekniska missöden. Och att det fulladdade batteriet plötsligt var dött berodde definitivt inte på kylan inomhus. Allt som hände skedde helt enkelt utan naturlig förklaring. Eller annars kanske det är precis tvärtom. Jag menar, inget konstigt alls. Det är ju ändå ett slott…
Tänker att det nog i högsta grad är naturligt. I alla fall om väggar och saker sparar på allt som hänt. Så måste det ju vara när man tänker efter.
Tidningshögar från urminnes tider. I drivor. Vilken skatt egentligen.
Tänker på hur många klackar som skrapat det här golvet vid biljardturneringar och champagneskål.
Att få springa runt i ett slott som det vore ens eget samtidigt som man hör den ena historien efter den andra berättas, då lovar jag att ni skulle vilja byta dag med mig.
Och jag skulle inte ens blivit förvånad om fjärilar och fåglar fick liv.
Då händer det underligare saker här i världen.
Den här kollektionen är extra ljuvlig. Det är spets, skirt och sammet. Men utan att gå över styr. Bara vackert och drömmigt.
Dröm på om den här tapeten…
Här började vintermörkret lägga sig över åkrarna. Och den sista, mjuka solen trängde knappt igenom kristallerna på fönstrena. Men ändå så pass att rummen fick något dimmigt över sig. Nu lär det vara obestämd om dimmor kommer av solnedgång genom snökristaller. Men det där kan man ju välja själva vad man tror på…
-
once upon a time.
”Once upon a time it was a circus family. A beautiful day they left their house in the middle of nowthere to go on a their longest tour ever. Around the world and around again, to the end of the rainbow and the most beautiful stars, visit all the places they always had dreamt for. And as I know they still are on tour because the beautiness of the world has no end. Lucky us that we found their house, exactly how they left it…”
Det var så det var. Lite av en saga. Jaja, kanske någon tycker. Liksom, lägg av nu. Det kallas faktiskt bara att jobba och världen kallar.
Och det är såklart jag vet om det också, i absolut allra högsta grad. Men för mig är det lite av en egenhet jag har att sätta mig själv lite i fantasins värld per automatik liksom.
Och när det gällde den här historien så kände vi nog både jag, Linn och Kristo lite utav detsamma. Ju mer vi fyllde det med rekvisita så kändes det som om tiden liksom stått still i det där huset.
Precis som det lämnades den där vackra dagen.
Med alla familjeporträtt och små cirkussaker…
Det var nästan så vi inbillade oss framåt skymningen att hela familjen. Otis, Luca och Gertrude med elefanten och lejonet i släptåg skulle komma skumpade på vägen bortom åkrarna. För att kliva in genom dörren och blåsa liv i alltsammans.
Behind the scenes – direkt från ett insomnat hus, det vackraste, som en gång tillhörde en cirkusfamilj. I alla fall om fantasin får bestämma.
Mrs Mighetto´s helt enastående kollektion CIRCUS MIGHETTO lanseras hos samtliga återförsäljare den 6 Oktober.
Och lite påtal om det, imorgon kommer en stor sak att tillkännages här på bloggen. Titta in då…
-
circus mighetto and the props.
Först vill jag tacka för alla fina hälsningar! Tack snälla!! Jag känner mig alldeles varm i hjärtat och tänker att nu är det verkligen som hemma.På riktigt. Tack för att ni läser och delar med er! Det betyder mer än ni kan ana. Kramar!
Som ni säkert sett på instagram så har vi nyligen plåtat Mrs Mighetto´s nya kollektion. De nya printsen heter Circus Mighetto och är en dröm i sig. Att jobba med den här typen av produkter är så himla mycket utav det jag drömmer som mest om. Jag älskar att få gå loss i fantasi och skapa rekvisita på eget bevåg, utifrån vintage och remake. Att det blir unikt för dem vi gör jobbet för. Jag är ju dessutom en lyckost som har ett så superbegåvat team bredvid mig, Linn och Kristo, som hjälper mig att förverkliga det som poppar upp i tankarna. Och det är en del vill jag lova…
I Circus Mighetto har vi tänkt att allt ska se ut som det har några år på nacken. Och kanske komma mer från Frankrike-hållet. Ni vet ju hur det är med mig och Paris… Att få äran att utgå från de kanske mest bedårande figurerna på jorden gör det hela än mer härligt.
En cirkushatt.
Tofsar är ett måste i cirkusvärlden. Det vet ju alla. Här har vi blandat guldtråd i garnet för att få rätta skimret.
Lampfoten gjorde vi av två smidesljusstakar. Ni vet sådana där svarta, tvinnande som folk brukar ha på golvet vid öppna spisen. Finns mängder av dem på loppis. Och som man tydligen gjorde på metallslöjden under 50-talet, säger min pappa som just kom förbi.
Rockringarna fick fransar, band och tråd. Jag handlade upp hela Röda korsets lager på sådana där max 30 cm bitar av gammal spets. Kattmasken kom till precis innan plåtningen, sådär på måfå. Öron av gamla dukar, perfekt form kan man tycka.
Vi har målat i massor av sköna färger på varann. Gamla ramar har sågats i rätt storlek och målats i lager av olika färger och sedan har det slipats och skavts för hand tills de sett precis så gamla ut som vi ville. Jag längtar efter jag får visa familjen Cirkus i dem. På precis samma målningssätt gjorde vi med stjärnorna (som Kristo har byggt, wow på dem) och cirkuspallen. Och för att inte tala om moraklockan. Som ju också fick cirkusromber som så sig bör i en cirkus. Vi valde en egen liten kollektion av färger från Nordsjö. Senare idag delar jag med mig av färgkoderna!
-
som älskling fast med e
Just nu händer det en hel massa i affären. Eftersom vi pysslar med det ena och andra jobbet så är ju affären liksom bara en del av alltsammans som har med Mokkasin att göra, vilket stundtals leder till att vi inte riktigt hinner med. Men nu har vi lyckats klämma in lite tid för att fylla upp det som är slut, letat nyheter och dessutom fixat med en annan sak, som visar sig på fredag.
Under våren kommer det komma en hel massa fina saker. Sådant som vi går runt och önskar oss själva, mest hela tiden. Vi är ju väldigt kära i sådant som känns som vardag för själva funktionens skull, sådant man måste ha för ordningen och redans skull, men samtidigt är så vackert i sig. Älskar att omge mig med sådant, det gör helt enkelt vardagen lite extra vacker om resten är lite surmulet sådär.
Som den här nyckelhållaren! Så himla fin! I en egen, fin ask och med blanka mässingsdetaljer blir den ju som ett smycke i sig. Astrid Andreassen är skodesigner från Norge och jag har fått den stora äran att prova hennes tofflor, där var så det började. Dessa förtjänar dock en egen historia. Påtal om var dags vackert.
Handgjord efter konstens alla rätta regler. Tycker verkligen om att traditionen i hantverket sitter i något helt nytt och stilsäkert. Finns i även i svart, silver och guld. Och så heter den Elskling också…
Och pssst! Vinnaren av presentkortet på Myrorna frå ni veta imorgon!
-
del 2 – en lovely kick off
Undrar ofta hur de som vaknar och lever vid hav tänker.Har fått för mig att tankarna är lite större än vanligtvis och liksom mer vidsträckta. Att de kommer med själva utsikten liksom. Sedan inbillar jag mig att de som bor just där är så mycket bättre på att observera. Att se förändringar och nyanser och färger och sedan lägga dem i en hög av insikt om hur dagen kommer bli. Som om det sitter i havet. Det kanske är helt fel men jag inbillar mig att jag skulle bli precis så utifall jag hade lyckan.
Som sagt. Smög en runda bland fotografier.
Många vackra på David Bowie. Till sommaren kommer en utställning på Tylösand med Bowie. Väl värt tänker jag.
Vissa var mer morgonpigga än andra…
…men även Anna och Mari vaknade till sist.
Psst! Om du befinner dig i Stockholm den närmaste tiden så måste du se Annas utställning “Kom Nära” . Tanken med utställningen är att förstå att psoriasis inte smittar. Titta på bilderna från vernissagen inne hos Anna, så vackert! Anna är en av de allra grymmaste fotografer jag vet och jag har beundrat henne så länge jag minns. Att se henne tolka viktigheter som detta är fantastiskt. Och galet inspirerande. På So Stockholm i Kungsträdgården.
Nog för vi pratade blogg och all annan inspo. Men grejen är att det här är ju tjejer som det känns som om man känt för alltid. Då blir det ju verkligen allt mellan himmel och jord som kommer på tapeten. Här var det nog förlossningar, både skräckslagna och precis tvärtom. Och attväntabarn-jämförelser om Frankrike, USA och Sverige.
Vi saknade Malin men tillsammans med Lina bildar de två ett av de mest kreativa team jag vet. Bara historien om deras smycken Lite Kalabalik får mig inspirerad till tusen. Och får mig att tänka på ett modigare sätt.
Frida till höger är Lovely Life´s egna assistent så henne kommer du absolut få se mer utav.
Efter frukost fick vi en rundvandring på Hotel Tylösand. Verkligen inte bara ett hotel. Som jag skrev igår, en egen liten värld.
En av ägarna till hotellet är Per Gessle vars karriär syns överallt på Tylösand. Så pass att det hela har blivit ett Roxette-museum.
Så proppat med allt som hör till.
Även Gyllene Tider finns med från tidernas begynnelse.
Marina med världens vackraste kimono. Marina med bloggen The Beauty Edit är ett av nytillskotten här på Lovely Life. Här kan ni läsa om Marina som arbetar som make up och hårstylist med världen under sina fötter med en minst sagt avundsvärd portfolio. Wow! Efter 10 år i New York är hon tillbaka i Sverige och det känns fint att Lovely Life fått äran att ha ett sådant superproffs här.
Påtal om proffs. Mikaela Lidmar är ju en av de nya ägarna. Begåvad tjej med huvudet på skaft, verkligen. Jag är helt övertygad om att hon och Mia kommer förvalta Lovely Life på allra bästa sätt och dessutom ta det vidare på ett mycket inspirerande sätt. Både för er som läser och även för oss som bloggar här. Den bästa av världar helt enkelt.
Kalla havsvindar och dis som gjort för tjusiga bilder.
Glad att äntligen få träffa Matilda och Nathalie som driver Babes in Boyland. Kanske bloggvärldens allra coolaste namn på en av de vackraste bloggar jag vet.
Anna på sanddynerna.
Och Mari vid havskanten. Hon har precis postat den mest frusna bilden på mig någonsin…
Annas lilla pojke Sonny Lou skulle få snäckor i present.
Snäckor och tång och vindar som kom från Ishavet. Tänk när de är ljumma.
Tycker de här fina pinglorna ser rätt avslappnade ut ändå. I allt det iskalla. Fast ni vet väl att det varma inombords alltid tar över.
Eftersom alla tåg var fulla var jag tvungen att hasta till ett alldeles för tidigt hem. Jag och Nanna tog en fika på ett konditori i Halmstad där tiden kanske stannat för länge sedan. Men kanske lite av tjusningen när samtalen är de allra bästa. Bredvid tjugotal farbröder som träffades för det sedvanliga fredagsfikat med leverpastejsmörgås och påtår, kanske hade alltid setts där eller börjat såhär på ålderns höst. Ett par som kändes lite extra kära. En kvinna som var ensam sånär på sin bok. Och så vi då. Så fast i viktigt prat att jag förträngde tiden så länge det bara gick. Men säg det fina som inte har ett slut. Susade förbi Varberg och Apelviken i ett magiskt ljus och grämde mig att jag inte kunde hoppa av för att dricka kaffe med Kristin. Som förövrigt sitter på allra bästa tävlingen just nu, jag som aldrig tävlar tänker faktiskt göra det nu på direkten. Jag önskar mig helt klart en SPA-weekend till påsk.
-
del 1 – en lovely kick off
Och jag är glad att jag är Lovely med just er!
Igår tog jag tåget till Hotel Tylösand och till kick off nya för Lovely Life. Jag har ju tidigare skrivit om att vår sajt bytt ägare då grundarna Johanna och Amelia tillsammans med redaktionen, Kristin och Ulrika begav sig på nya äventyr. Och nu är allt äntligen klart med full fokus och en massa lovely tankar framåt! Snyggt och härligt uppstyrt av de nya ägarna av Lovely Life , Mia Anderberg och Mikaela Lidmar. Och nästan precis på dagen då det hela blev officiellt samlade de helt enkelt ihop oss alla till en kick off på hotellet. Vi möttes vid lunch och en av de bästa goodiebags jag fått någongång. Bara sådär härligt, ska visa en annan dag.
Anna hade packat snyggt.
Vi åt gott mest hela tiden. Det var väldigt härligt alltsammans och vackert. Och trots vi var en skara som verkligen inte åt precis allt så styrde hotellet med vegetariskt, vegansk, nötfritt och det ena och det andra utan några som helt problem. Gillas!
Mitt allt det goda så workshopade vi som allra bäst. Det haglade idéer, inspiration till max och diskussioner högt och lågt. Precis som det ska vara på en kick off. Fast mest av allt låg ett stort varmt hjärta som en bubbla över alltsammans. Det är ett fint sällskap och ett väldigt snällt.
Matilda och Nathalie gjorde sin grej.
Och det vände och vreds på saker. Det är så galet inspirerande att hänga såhär. Ett dygn känns som en månad om man tänker på hur mycket hjärnan fylls på. Här snackar Anna med Mikaela.
Mia hade med sig sticklingarna till hela gänget från Aprill Aprill – Johannas berömd palettblomma med egen #palettbladunite. Men hjälp, jag glömde min! Mia, du måste förvalta den väl. Jag kände i magen att just dessa sticklingarna var fyllda med kreativ energi att ta till när man behöver.
Det absolut finaste med Hotel Tylösand är att, det förutom är som en hel värld, ett litet semesterparadis vid havskanten, har Sveriges största konstgalleri. Jag hade helt klart bara kunnat åka dit för alla fantastiska fotografier. Jag blev så inspirerad av alla porträtt hade jag nästan bestämde mig imorse (var tvungen att smita upp lite tidigare för att spana på nära håll) för att hädanefter mest bara fotografera människor. Såklart kommer det inte bli så men den här typen av fotografier innehåller ju så mycket så att det går att jämföra med en bok. Vissa bilder kunde jag knappt slita mig ifrån. Ju mer man tittade desto mer undrade man…
När vi var klara med workshops och annat landade vi i varsitt rum på fjärde våningen. Jag svimmade av utsikten. Det var disigt men hisnande. Jag och Nanna delade rum, bubbel, smågodis och en hel massa fina samtal.
Hotellets SPA är både prisbelönt och alldeles ljuvligt. Utsikten över beiga sanddyner och dimmigt hav går ju verkligen inte av för hackor. Men förutom det har man lyckats skapa en heltäckande oas. Det känns som man har tänkt på precis allt vid Hotel Tylösand. Känns som ett resort där du kan stanna på samma plats i en vecka minst. Något för alla. Flera restauranger, massor av konserter och event, spa, frisör, makeup, 53 träningspass i veckan. Kolla runt på deras hemsida vetja.
Efter badande och bubbel snajdade vi om för middag.
Och pratade. Och pratade. Över en alldeles ljuvlig fyrrättersmiddag och vin. Sedan babblade Nanna och jag tills vi var tvungna att bestämt intala oss att vi var tvungna att sova. Vi lät fönstret mot havsvindarna stå öppen och somna till vågbrus är ju något alldeles extra fint. Att vakna på samma vis är ju inte heller fel. Överhuvudtaget…
Fredagsfortsättning följer imorgon!
Glöm inte att kika in på alla Lovely Life´s bloggar. Vi är så många bra!
Mari & Strenghielm
Nanna & Så fint jag vill
Anna & Northen Delight
Lina & En lång blondin
Marina & The beauty edit
Malin & MVH Borstahusen
Nathalie och Matilda & Babes in boyland