• FOOD & DRINK

    Fredagsmiddagen.


    Vi hade ju ett matkollektiv som kanske var en av våra bästa idéer hittils. Såklart måste vi dra igång det igen. I alla fall, i vår familj är det aldrig jag som står för middagstipset. Är det inte Kristo så är det någon av barnen, fast de verkar som sagt kunna äta tacos alla dar i veckan just nu. Hur som helst är ju inga maträtter något nytt under solen direkt, det ska ju långt till att man kläcker värsta matinnovationen.  Men det är ju själva påminnelsen man vill åt så därför tänkte jag att fredag förmiddag kan få vara lite mattipsig här på bloggen. Alltid är det väl någon som inte har fredagsmiddagen inhandlad…
    Det här lasagnen är himla lätt. Och god.  Plus att den känns lite lyxig fast den egentligen inte är det.
    Laxlasagne
    1,5 liter bechamelsås + 3 pressade vitlöksklyftor + 1 krm muskot + salt (1,5 liter mjölk, 75 gram smör och 1,5 dl mjöl är rätt bra proportionerna för såsen)
    12 lasagneplattor
    500 gram räkor med skal – skalas såklart (musslor om man gillar – hemma hos oss har vi det inte)
    3 tomater – skivas tunt + salt och peppar
    200 g färsk spenat – fräs hastigt i olivolja
    450 g färsk lax – skär i tärningar ca 2x2x1 cm. Det är ju en smaksak men gör inte för stora bitar då man liksom vill täta ihop lasagnen
    1/2 kruka färsk timjan – hackas
    1-2 dl riven ost
    Och så ner med allt i en form, varvat med lite finess. In i ugnen. Kolla lasagneplattornas kartong för tid och ugnsgrader.
    Serveras med grönsallad, helst granatäpplekärnor, rödlök och tomater.

    Bilder vi tog för No 74 en vintrig dag förra året.

     

     Pictures: For Numero 74

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • FOOD & DRINK

    Mellistips eller till tacon…


    Jag måste repristipsa om ett så himla gott bröd. Inte levain. Inte långjäsande och surdegar. Säkert inte något direkt nyttigt över det. Inte nanbröd och heller inte tacobröd. Fast det går att använda på samma vis. Och det känns 70-tal eller barnen skulle nog säga 80-tal eftersom de är helt insnöade på det årtiondet just nu. – Tänk den som hade levt på 80-talet, så chillt allt verkade. -Åh, mamma du ser ut exakt som mamman i … Ja ni fattar vad de är fast i väl. Trots att jag inte ser den självklara likheten, jag som jag tyckte att jag hade lite mer Agneta Fältskog lugg a´70-tal. Men jaja, gillar era barn också Stranger Things? Eller gillar du serien? Själv är jag ju för feg att kolla eftersom mitt eventuella tv-sällskap redan har kollat allt i sträck.
    Men brödet då. Det är liksom lite Hajk över det.  Min mamma kallade det Stamp. Någon kanske säger tunnbröd. Fast på låtsats.  Men här är receptet i alla fall. Och snabbt går det.
    2,5 dl filmjölk
    5 dl vetemjöl eller rågsikt
    2 msk socker
    3/4 tsk salt
    3/4 tsk hjortronsalt
    Blanda filmjölken med hjortronsalt. Sedan blandar du i resten. Kavla ut till 1/2 cm tjocka, runda (så gott det går i alla fall) kakor. Gräddas i torr stekpanna på svag värme.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • FOOD & DRINK,  KIDS

    Vi har inget att göra… baka då!

    Det här är min systers dotter Estrid. Hon är en hejare i köket och som rör ihop sin egen tomatsås. Till frukost!

    På sistone har hon och Nomi bakat en hel massa. En hel rulltårta senare kan man ju helt klart gilla läget.

    Alldeles säkert blir Nomi väldigt inspirerad och pepp av Estrid.

    ” Jag föredrar matlagning framför bakning, det är lättare att improvisera då, man går liksom bara på känslan”,  sade Estrid en dag när de bakade bullar

    och samtidigt som hon snodde ihop den ena kanelsnurren efter den andra.

    Nomi hummade bredvid och förstod nog inte riktigt poängen mer än att baka är härligt. Hur man än må gå tillväga med improvisionen liksom. Fast rätt så imponerad i smyg kan jag tänka.

    Det är härligt när de bakar, tycker även jag. När de nu är så stora så att det redan vid inköpet av ingredienser fixar biffen så att säga. Recept – check (den här kokboken är enkel och recepten perfekta). Inköpslista – check. Gå till affären – check. Handla -check. Och så vidare. Och när de kommer hem och säger att det tog en omväg genom skogen som egentligen är en ås, bara för det var härligare så. Vuxet värre. Eller bara väldigt påverkade av hela härligheten med Mandelmanns gård.

    Så pass att vi tar en Österlenvecka framåt sommaren. Jag tror Nomi säger ungefär en gång i halvtimmen, att tänk vad härligt vi ska ha det på gården. för det är en annan gård. Med promenadavstånd till Djupadal. Sådär nära så att hon tror att hon ska möta upp Gustav och Marie i ottan för gårdsfixet. Hon tänker att de är som kompisar. Några gamla, man känt länge.

    Man kan liksom låta dem ta över köket för en dag eller så.

    Det där med att få sköta sig själv är kanske det största av härligheten.

    Sedan gick de över till lemonaden. Och färgade med frysta hallon.

    ”Bodde vi på Djupadal skulle vi gör lemonad varje dag, skulle du gilla va?!” Jag gillade det alldeles särskilt lite morgonen efter, då jag trodde att jag fyllt upp lagret med citroner och skulle dricka mitt gamla vanliga citronvatten. Soprent. Samtliga citroner hade tydligen blivit kvällslemonad med sockrade kanter på finglasen…

    Om man som förälder taggar ner rejält på drivor av strösocker och kletiga köksluckor så är nog bakning en av de bättre tidsfördriven för kids. Hos oss är det nog den sysselsättning de kan hålla på allra längst med.

    Och deg är ju som lera. Only the sky is the limit.

    Finfika.

    Och när man bakat slut på allt går man på annat man kan hitta.

    Citrussalt. Flingsalt med lime och citronskal. Perfekt för absolut alla maträtter.

    Kolla bakande gullisar även för fyra år sedan!

     

     

  • FOOD & DRINK

    Tipsigt om mat.

    Vaknade supertidigt och tänkte på veckan och insåg att det hänt rätt mycket kul. Kul men hemligt. Hemligt är tråkigt, jag vet. Men när jag tänker på det så inser jag att det är så kul. Så det är sådant jag gör just nu, tjatar om saker som är sååå kul. Fast hemliga då. Inser att jag är en rätt irriterande person på så vis.

    Fast här kommer tipsigt, klicka på varje länk så kommer du till inlägget med receptet. Helg och mat. Det är väl lite så det är. För att det är så himla gott och härligt.  Förra fredagen fredagsmös vi hos Kristin (kolla in hur mysigt!) och åt dessa Fisktacos, alltid lika gott.

    Jag har ätit  Knäckebrödspizza  en gång fast blev överraskad. Topping-tips finns här!

    Önskar egentligen att den där Granolan gjorde sig automatiskt. Och en massa frukt och bär till. Så nog för mig en helgfrukost. Och kaffe då. 

    Fast Nana Ice Cream är ju bästa tricket för lyxfeeling. Galet enkelt. Glöm bara inte att lägg de bruna bananerna i frysen redan idag eller gör det alltid. Ju sorgligare desto bättre blir de i frukostglassen. 

    Stamp är ju blixtsnabba. Annars testar vi kanske de här. Eller de vi gjorde fyra gånger förra veckan. 

    En gång varje helg måste det ju till Falafel såklart. I vitkålsblad. Jag måste dela vårt reviderade recept på falafel, får göra det nästa vecka. Men det i Green Kitchen Stories är bra. 

    Lördagkväll är gärna plockigt och långsamt. Och enkel pasta på det. Den snabbaste är Pasta Pomondoro. Fast den här helgen vill jag äta samma som förra, denna galet goda Hallomiwrap 

    Söndagsmiddag. Lax med grönpeppar och apelsin En av mina absoluta favoriter. 

    Kidsen lär baka, så är det oftast. Wienerbröd fast bullar som man kan lägga i frysen ogräddade. Så kan man ta fram dem en extra mulen tisdag, bara för att. Idag ska jag inte laga en enda rätt för jag ska ta mamma och pappa till Stockholm och möta min man. Snacka om fredagslyx! Önskar er den bästa!

     

  • FOOD & DRINK,  GATHERINGS - MATKOLLEKTIVET,  OUR WEEKEND DIARY

    our weekend diary.

    Helgen började redan på fredagsmorgonen hos oss. Ibland sitter den liksom i morgonflytet. Lite ”my heart will go on” på piano och absolut tvunget att dra för gardinen mot solen i köket, om vi ska se något överhuvudtaget. För bländandet. Då kan man tycka att det blir nog en bra helg.

    När barnen gått till skolan åkte jag iväg till ett magiskt hus vid vattnet för att träffa killarna bakom Dapperey. Ett möte som ni strax ska få veta mer om. Men jag kan redan nu säga att jag är helt såld på vad de gör och hur de har valt att göra det. Ett företag som valt att göra allt som känns så mycket 2017, på det rätta och bra viset. De ekologiska yogamattorna är de snyggaste jag någonsin sett, går att förbeställa här med rabatt just nu.  För bra deal för att hålla hemlig. Och den här foam rollern då, som inte alls var ett träningsredskap fick jag lära mig…

    Katrineholm gör sin egna form av Lyckliga gatan och jag är sjukt hedrad över att få vara en av de som har blivit hopkopplad med ung stjärna här ifrån stan. Jag är helt säker på att de kommer bli magiskt på alla vis. Idén är alltså att sammanföra unga och etablerade artister (inte varje dag man hamnar i denna genre ;). Tillsammans ska man lära känna varann och förbereda ett gemensamt uppträdande på två gatufester som kommer äga rum under sensommaren. Syftet är att bidra till ökad trygghet, gemenskap och engagemang i bostadsområdena där gatufesterna kommer att hålla hus. Mitt uppdrag är att skapa miljöerna för utefesterna och jag blir alldeles lycklig av alltsammans. Jag ska tillsammans med Anna göra vardagsrum under stjärnorna och jag kan inte tänka mig något roligare. På vår gemensamma Pinterest-board samlar vi inspo och jag tänker att det finns inget stopp här.

    Så mitt andra fredagsmöte var att möta upp Anna tillsammans med Julian och starta upp planeringen av alltsammans.

    Hittade pianon är kanske fulla av magi.

    På eftermiddagen letade jag och Nomi skrivbord till både henne och Charlie. Fast vi hittade bara en radio.

    Eftersom det lyste i Garmlands ateljé så tänkte vi kolla om Johanna kommit hem från Australien. Det hade hon men var hemma och jetlaggad. Nomi kollade in diamanter och briljanter och satte igång att önska när hon ändå var i farten. Sedan kom hon på att det var nog smartare att bli guldsmed själv…

    Om Johanna är en mästarinna på historier så inser man ju när man har träffat Inga, hennes mamma, att det liksom ligger i släkten. Kanske är Nomi en av de bättre lyssnarna också. Det var allt om hundpepp till sagolika tiaror som Ingas pappa, alltså Johannas morfar, skapat. Och som jag faktiskt gifte mig i 99. Tänka sig.

    – En dag ska jag också ha den här. 

    Vi fixade lite lökar i en syltburk och skrev lite planteringsråd till Estrid och Svea.

    Sedan gick vi på matkollektiv till min syster Sarah och Andreas och åt det godare hittills detta år. Receptet kommer härifrån och var såhär,  mins BBQ-sås.

    Halloumi wrap med grönkålsslaw

    Grönkålslaw
    2 msk majonnäs
    2 msk yoghurt
    1 klyfta vitlök, pressad
    1 tsk citronsaft
    salt och peppar
    70 g grönkål, riven i mindre bitar

    Gurka
    1/3 gurka, tunt skivad
    2 msk vitvinsvinäger
    salt

    Halloumi
    2 pkt halloumi, i skivor
    2 rödlökar, skivade
    4 msk rapsolja

    Till servering
    8 tortillabröd
    1 avokado, tunt skivad
    1 kruka koriander, hackad

    Gör såhär:

    Blanda ihop majonnäs, yoghurt, vitlök, citronsaft, salt och peppar. Blanda ner grönkålen  i såsen och låt stå.

    Blanda gurkan med vitvinsvinäger och salt, låt stå.

    Stek hallonmin gyllenbrun. Stek rödlöken mjuk.

    Lägg alltsammans på tortillabröd och en massa koriander uppepå. Galet gott!

    Jag har bakat de här tekakorna 4 gånger senaste veckan. Antar att anledningen är att de är så snabba att göra. Perfekta till frukost eller om man råkar ha lite tid över vid mellis, detta händer kanske en gång i världshistorien men ändå. Receptet kommer härifrån

    Tekakor

    100 gram smör
    5 dl mjölk
    1 pkt jäst
    2 msk sirap
    1 tsk salt
    Ca : 10- 12 dl vetemjöl special

    Gör så här :
    Smält smöret i en kastrull, häll i mjölken och låt bli fingervarmt.
    Smula sönder jästen i en bakmaskin och häll i  degvätskan där. Rör tills jästen har löst sig,
    Tillsätt sirap och salt. Häll i mjölet. Arbeta degen i 5-10 minuter.
    Låt jäsa i  15 minuter , dela  degen 15 delar. Rulla bröden och platta till med handflatan.
    Nagga dem med en gaffel, jäs i 5- 10 minuter. Platta till dem igen och
    grädda sedan direkt i mitten på ugnen i 225- 250 grader i ungefär 6 minuter.

    Vi tog krukhortensian från Ica och satte i Nomis hår. Bara för att prova hur det såg ut.

    Egentligen skulle vi ha den till att duka inför Liv´s lilla fest framåt kvällen. Det bästa var att de ena inte uteslöt det andra. Alltmedans Liv kalasade med sina vänner gick jag och Viggo på Beauty & the beast. Det sparades inte på glittret och stordåden i den filmen kan man säga.

    Äntligen blir man bländad på verandan. Det är ett säkert vårtecken.

    Därför är det också här man hänger allra mest nu. Snart är utsikten rosa. Då ska jag banne mig sitta här varenda minut.

    Viggo styrde upp utlottningen av prints. Och jag glömde ju. Ni två som vann, maila mig adress på sofia@mokkasin.com

    Min egen lilla skog. Jag älskar kvistarna som jag fick för några veckor sedan. Att följa knoppar inomhus blir så mycket mer fascinerande. Och doften… När man går förbi så är våren absolut redan här.

  • FOOD & DRINK,  FOR THE MONDAY COFFEE,  INSPIRATION - INTERIOR

    Tack solen, du bländar mig.

    Alltså. Tack solen. Du bländar mig och jag välkomnar att du skiner rakt på alla dammiga skrymslen. Hellre vårkänslor än de vinterdova och till synes dammsäkra hemmen, trots att det bara är på låtsats.  Har insett att den här lilla bänken får agera stället där saker hamnar. Som blommor som nästan dog av elementvärmen. Förresten, bordet är ju detta som vi betsade en gång för att ha ute. Det hamnar inne på vinterhalvåret. 

    I helgen när vi var i Stockholm insåg jag det totala överflödet i blomstervärlden. Alltså, missförstå inte, vackert ju. Jättevackert, till och med när man kikar in en till synes anspråkslös blomsteraffär, under marken precis vid tunnelbanan. Jag förvånas faktiskt lite över mig själv, hur jag överhuvudtaget lyckas få ihop något i blomväg då utbudet är cirka en tiondel härhemma, om man jämför. Och det kan man ju göra ibland… Å andra sidan finns det ganska mycket plats för kreativa lösningar inför fotografering som kräver just en superbukett. Och jag kan ändå inte låta bli att fundera över hur många blommor som hinner vissna innan någon har köpt den.

    Om man nu inte måste ha jättebuketter måste väl ändå bästa sättet att komma runt det hela vara att handla enstaka av just de blommor som du kanske inte hade valt till jättebuketten. Jag menar att jag kanske inte hade köpt 25 orangea ranunkler men väl en. Vaser från loppis. Det går ju inte att ha för många eftersom de funkar så bra i en grupp. Med eller utan blommor. Ibland ids jag inte ens byta vatten när jag byter blomma. Så ska man säkert inte göra. Annars vattnar jag krukväxterna med vattenskvättarna innan jag fyller på nytt.

    Annars då…

  • FOOD & DRINK,  GATHERINGS - THE THURSDAY MEETING

    2017 torsdagsfrukost är igång.

    Torsdag och frukost. En som alltid älskvärd. Idag bjöd vi in konstnärsparet, Hanna och MårtenSå otroligt spännande att få ta del av en annan värld. Mårten har nyligen disputerat i konsthantverk, den första svenska avhandlingen någonsin i detta ämne. Blir nyfiken att läsa vidare här. 

    Som vanligt fanns det ingen hejd på godsakerna. Tror att detta är lite grejen med att sakna bra frukostställen och fik bakom hörnet, man får tänka önskefrukost och fixa själv helt enkelt. Som knytisvariant är det ju dessutom ingen som jobbar ihjäl sig. Det skulle då vara stackarn som får gå upp i ottan för att leverera nybakat surdegsbröd. Och han var inte ens bjuden…

    Mitt bidrag idag var en smoothie med inspo från Josefin Jägers Hello Green, tog visserligen den sista spenaten som gick att få tag på i grönsaksbristen. Men ändå.

     

    1 påse babyspenat

    2 bananer

    1 avakado

    6 apelsiner

    1 päron

    1 citron – saften

    Mixa slätt.

    Och igen då, den där Nana ice cream, fast idag med chokladsmak, med inspo från Made By Mary´s gröna frukost

    3 frysta bananer

    1,5 dl mandelmjölk

    0,5 msk kakao

    Mixa. Häll i burk och förvara i frysen. Ta fram i god tid. Toppa med salta jordnötter, blåbär och cacao nibs. Det här är så galet gott. Efterrättsaktigt fast frukostlyx.

     

     

  • DAILY LIFE,  FOOD & DRINK

    Onsdag.

     

    Jag tror det var hos Kristin´s söndagsintervju jag erkände att jag är fullkomligt hopplös på rutiner. Att jag är kanske bäst i världen på att starta upp rutiner och liksom kläcka dem men aldrig lyckas hålla dem. Det är därför jag stolt kan berätta att jag varit så jäkla bra hela januari. För idag är det ju februari som jag insåg tillsammans med en kompis i morse. En hel månad! Jaja, nu menar jag ju inte att jag gjort om hela min tillvaro. Långt ifrån men i alla fall. För det första, jag har ätit alldeles fantastiskt bra. Nu är detta ju ingenting som är unikt utan helt normalt och utan att på något vis kokettera eller så, men jag glömmer just det. Jag skäms faktiskt på riktigt över det och vågar knappt yppa om det men det är tyvärr så. En sådan som kan komma på att det är ju dags att äta och sedan kommer något emellan och tiden går. En sådan som kan inse klockan sju på kvällen att jag glömde lunchen. Och observera med stora bokstäver, det är ingenting som jag är stolt över, alldeles precis tvärtom faktiskt. Men sedan första januari har jag ätit frukost, lunch och middag samt mellis. Utan omsvep och utan att glömma en endaste gång. Till på köpet har jag dessutom ätit megasupernyttigt och gett mig själv ett strängt godisförbud. Bara för att markera att en godispåse inte ersätter en lunch. Ja, du fattar. Och förbudet är väl inte skrivet i sten men det får inte hävas klockan tre istället för något bra. På det har jag dessutom följt mina barn varje morgon till skolan, de klarar ju det alldeles själv egentligen, men för att sedan fortsätta på långpromenad. För att inte fastna i jobbet och framför datorn det första jag gör under dagen. Eller det andra, efter det att kidsen gått till skolan. Och varje kväll efter middagen har jag tagit en kortpromenad. Ja mer än så var det väl egentligen inte. Men kanske är det enkelt att lägga på något ytterligare när man ändå är i farten liksom. Som ordning och reda och struktur och en gnutta kontroll på tillvaron. Eller kanske räcker det fint såhär. Jag skriver inte detta för att visa att herregud så bra man är. Verkligen inte. Utan snarare för att peppa till att vissa saker är nog bara att bestämma sig för. Och liksom välja. Där det går liksom. Det finns många gånger när valet inte finns och då är ju det en helt annan sak. Men att ha möjligheten men ändå inte ta den, är faktiskt bara så in i vassen dumt. Sådetså.

    Har ju dessutom en urtjusig weekly planner för sakens skull. Från Jo & Judy.

     

    Påtal om nyttigheter så blev dessa kokosbollar väldigt goda.

    Recept på sådär 25 st små

    3 dl rostade kokoschips (dessa är min favorit) + 2 dl kokosflingor
    5 tsk kokosolja
    2,5 msk honung
    2 msk  kokosgrädde
    1,5 msk citronsaft
    2,5 krm vaniljpulver
    200 gram mörk choklad jag tog en sockerfri på 70 %

    hackade hasselnötter

    Mixa kokoschipsen med kokosolja tills det blir en kräm. Blanda i honung, kokosgrädde, citronsaft, vaniljpulver och 2 dl kokosflingor. Mixa och rör ihop alltsammans. Ställ i kylen en liten stund.

    Rulla bollar och ställ i frysen åtminstone 1 timme.

    Smält chokladen i vattenbad. Doppa bollarna i chokladen och syö över nötter.

    Sedan kan du ha dem i kylskåp ett par veckor och frysen i en evighet.

    Och ny favorit i glassväg. Bara bra glass från Lily & Hanna´s. Hur god? Jätte.

  • BOOKS & MAGAZINE,  FOOD & DRINK,  SUSTAINABILITY

    från det ena till det andra.

    mokkasin-com-1

    Och då kom snön. Plötsligt från ingenstans och femton centimeter. Och jag som hade planerat att inte se över barnens vintergarderober i år… men i alla fall är det helt ljuvligt med snö.

    mokkasin-com-2

    Och jag vet att jag tjatar, men bra stearinljus kan jag aldrig få nog av. Rekommenderar varmt Åhlens miljömärkta stearinljus. Införskaffade en hel hög innan jul och de brinner och brinner, men så sakta. Och så vackert när det blir som spets av stearinet när de brinner. Om det inte vore för mina eldgalna barn så hade alla sett ut så men det ska ju lekas med stearinet i tid och otid.

    mokkasin-com-3

    Och. Så fast i Alex Schulman´s bok Glöm mig. Så sorgligt, så utlämnade och så otroligt skickligt berättat. Man känner sorgen i varenda sida och smärtan liksom lägger sig som en klump magen, trots att allt är så långt det går från min egna verklighet. Alex äger berättandet som få och hans sätt att beskriva medberoende är helt enkelt briljant. Jag tänker åtminstone att det är det, utan den egna erfarenheten kanske man inte kan uttala sig om det. Men det man ser är omhändertagandet och den fulla lojaliteten tills allt en dag rämnar totalt. I över trettio långa år.

    Under året som gått var jag extra svag för den här typen av böcker. Så ofantligt sorgliga livsöden men ändå, trots att jag gråtit till många av böckerna, har de också ingivit ett hopp och en sådan stark kärlek till livet självt. Jag läste ju bla Tom Malmquist – I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv och  Dagbok från ditt försvinnande – av Malin Lagerlöf. Alla totalt skilda historier men samtliga har gripit tag i mig rejält. Jag har läst alla böckerna långsammare än jag brukar läsa, läst om sidor och ibland hela kapitel två eller tre gånger extra. Vet inte exakt vad det är, men att det del av andras tankar från ett livsöde berikar mina egna tankar.

    mokkasin-com-5

    Det här inlägget är från det ena till det andra. Och så får det vara en vintertisdag. Mina barn har badat sig igenom december och fortsätter i januari. Himla bra tycker jag. Lugna som filbunkar ligger de där i badkaret och jag kan komma med det ena braiga podcasttipset efter det andra. De är ju ända fast i bubblorna och superskummet. Senast är WWF:s podserie Under ytan.  Skrämmande och viktigt om hur haven sakta men säkert håller på att gå under och hur det påverkar allt levande på jorden. Lyssna och bli fadder. 

    mokkasin-com-4

    Och ja från det ena till att jag åt en sådan himla god musli häromdagen. Inte ekologisk (!) upptäckte jag nu, förblindad av dess godhet tydligen. Men de här rostade kokoschipsen är det i alla fall. Får väl ta receptet på muslin och göra den själv hädanefter. Och när jag ändå tipsar så här vilt. Det kan väl inte finnas någon som bor på Söder som missat Bageri Petrus på Swedenbordsgatan, vid Mariatorget? Våra vänner hade med sig en hel kasse med bröd till frukosten på nyårsdagen och varenda gång slås jag över hur gott bröd de gör. Kanske godast i hela världen.

    Tack för mig och dagens mest osammanhängande blogginlägg. och nej, jag hann inte fortsätta med hejdå 2016 just idag. Det kanske var snön. Eller nä, den ska jag inte skylla på. Men imorgon så.

  • FOOD & DRINK,  FOR THE MONDAY COFFEE

    Our Food Stories.

    ourfoodstories-com5a1899

    Pictures: Our Food Stories Photography: Ezgi Polat

    Ända sedan Our Food Stories postade en middagsbjudning på instagram har jag längtat efter till de skulle visa den på sin blogg. Jag blir så inspirerad av denna duo från Berlin. Javisst, det finns många inspirerande inom matsvängen men jag tänker att de ändå har hittat sitt eget tänk och jag älskar såklart att man vågar blanda. Inom samma genre ser man oftast långa bänkar eller exakt lika stolar och långbord i något som känns som kilometer av samma plankor ibland. Älskar att man dukat till långbord med helt olika bord. Och detsamma med stolarna. Och fått ihop det lugna ändå med enhetlig dukning och den megastora kvisten. Så himla vackert alltsammans. Alla bilder hittar ni här.

    ourfoodstories-com5a1903

    Påtal om megastora kvistar. Häromdagen var jag på Svensk Tenn och där hade man inte direkt futtiga mistelkvistar utan helt enkelt mistelbuskar upphängda i taket. Tror ni det var vackert eller?

    ourfoodstories-com5a1970

    Jag MÅSTE lära mig att texta snyggt. Mål 2017. Tänk att få jobbskugga hos Ylva Skarp.

    ourfoodstories-com5a1941

    Påtal om blommor. Häromdagen fann jag storheten med oasis. Inte för att det skulle vara något nytt under solen men kära nån vad det går undan att skapa storstilade buketter på så vis. Fem minuter och allt sitter som en smäck.

    ourfoodstories-com5a1965

    Exakt såhär tänker jag vår nya köksskänk. Som vi alltså inte har. Ännu.

    ourfoodstories-com5a1890

    Och jag vet att ett par träd ryms inte över varje julbord men ändå så fint.