-
Hidden Places 1.
Jag har ju hållt workshop med de här sköna bönorna Matilda & Nathalie. Vi höll till På Julita Gård i samarbete med Nordiska Museet. Och bara att hänga i omgivningarna är ju magiskt i sig. Kanske det mest perfekta Hidden placet! Kvällen innan kunde Julita-borna spana in oss vid dikeskanten.
Egentligen startade vi ju upp dagen innan med middag i stallet. Men vi kikar på vad vi gjorde dagen efter. Jag hade nämligen tagit på mig uppdraget att lära ut lite blomster-hantverk. Vill verkligen tillägga att detta inte är inom min mest bekväma zon. Joo, att tillverka blommor men att vara pedagogisk är inte min starka sida. Bägge mina systrar är lärare och jag tror att inget blev kvar till mig där. Milda öde.
Däremot är jag rätt bra på att göra om ett ganska vanligt växthus till en ateljé. Säckväv är grejen! Och allra helst den jag hittade på Julita, den gamla, slitna och glesa.
Det var så jäkla fint att fixa där samtidigt som solen gick upp. Egentligen vill jag ha det exakt så jämt. Men vem vill inte det?
Efter frukost vid värdshuset samlade jag min grupp. Det var Helena Lyth, Annica Clarmell, Lina Östling, Sandra Willund, Lena Ahlgren, Paula Lundberg och Tarja Savela. Tur för mig att de var snälla och hade full koll på hela alltet.
Panduro stod som sponsor och det var väldigt fint att prova igenom ett del av deras sortiment. Jag ska lista allt vi använde och dess olika egenskaper. I allt från verktyg, tejp, olika ståltråd och lim. Inlägg utlovas snart! Bra grejor verkligen. I en sådan här typ av workshop funkar det bara med det bästa. Slöa saxar och lim som aldrig torkar är lönlöst. Så verkligen ett stort tack till Panduro för ni gjorde detta möjligt! DET fick mig att andas ut en smula.
Blev så inspirerade av Paulas tatuering. Och sedan köpte jag upp all hennes keramik men det är en annan historia. Fast spana här.
Det var ingen slump att vi fyllt taket med paraplyn. Det är faktiskt en av mina bättre återbruksstommar. Minns ni den här till exempel? Fast nu råkade jag ju få låna de som fanns i gömmorna här ute. Önskade mig samtliga.
Jag har provat en hel del limpistoler men denna är super, just sayin.
Lena gör så fina sandaler, kolla! Snart ska hon hålla workshop i att göra sina egna sandaler, DET vill man ju!
Annica gjorde en dahlia och Helena en orange vallmo.
Som jag sagt förut är just det här pappret sagolikt.
Och bara av skräpet kan man göra det finaste. Viktigt att spara!
Med facit i hand och fjärilarna i magen någon annanstans kan jag absolut tänka mig att göra detta igen. Och att göra blommor, kanske skulle jag bara roa mig med det hädanefter…
De vackraste tapetveporna hängde längst bak i växthuset.
Vi hade helt enkelt frågat Photowall om vi fick visa upp tapeten Flora Hysterica i samband med workshopen. Jag råkar nämligen ha kärat ner mig i den. Martin Bergström har designat den utifrån sin egen samling av torkade blommor. Tanken har varit att ge liv åt blommor som är flera hundra år gamla och på så vis återuppta naturens avbrutna kretslopp. Fint beskrivet tycker jag.
Såhär sa han om kollektionen: – En blomma som plockades för ungefär tvåhundra år sedan finns kvar som en tidskapsel bland pappersarken. Den här tapetkollektionen ger den lilla blomman möjlighet att blomma igen, att tidslinjen som påbörjades fortsätter.
Detta är bara ett litet utsnitt av hela tapeten. Vi var många som föll för den vill jag lova. Färgerna är helt perfekta.
Påtal om andra perfekta färger och avdammade pompoms. Pompoms må vara det mest uttjatade diy:et men fasen det är bra fint. Extra tjusigt att fylla loppisparaplyer med. Och eftersom jag nu inte längre har en egen butik så släpper jag svaret på frågan jag fått mest under åren. Var köper ni ert silkespapper. Svaret är Embacollage. Grymma produkter, alltid träffsäkra nyanser och fin kvalitet. Och utarbetat hållbarhetstänk.
Mitt eget herbarium har ju nästan hundra år på nacken. Eller mitt eget är det ju egentligen inte, det är ju Märta Björkmans. Till låns på obestämd tid tänker jag.
Men vet ni, numera har jag min egen växtpress! Och ett tomt herbarium. Som någon kommer hitta på loppis 2118 eller nåt kan vi hoppas.
Jag ska också pränta om dikeskanter och skog. Med tjusig skrivstil.
Efter lunch var det dags att göra växthus igen.
Så himla fint att Sarah hjälpte mig. Hon är en av mina äldsta vänner och den mest kreativa jag känner. Så fantastiskt att ha henne med. Här håller om i de prints som trycks upp i och med Nordiska Museets nya webbutik. Tyvärr har de ännu inte fått sin plats men jag lovar att hojta till när de finns där. Helt underbara och jag vill ha som tapet, helst den färgglada.
Ni är så många som frågat om denna workshop kommer igen. Till våren tänker vi.
I ösregnet så hämtade jag blommorna och tog dem till mejeriet. Så nu vet jag att crepepapper håller för vatten.
Alltid extra fint att ge dem en plats.
-
Min hetaste pappersdröm.
Alltså hej. Jag är inne i ett slags kreativt ekorrhjul och inte mig emot. Direkt. Möjligtvis en aning maniskt, och hummar mest från min del av huset. Men. Det råkar vara så att jag för första gången i min pappershistoria hittat crepepappret från mina hetaste pappersdrömmar.
Det är ju ingen direkt som hoppar högt över en sådan här leverans. Ingen som lägger allt annat åt sidan för att klämma och känna på det. I evighet. Inte heller någon som blir glad över att bli väckt runt midnatt för att jag nästan tappat andningen av det magiska jag någonsin varit med om. I pappersväg. Själva formbarheten liksom. Och tjockleken. Och elasticiteten. Och färgerna. Suck. Det är för bra för att vara sant. Workshop Hidden Places närmar sig och jag kan inte vänta på att få dela med mig av detta! Förresten tror jag att vi lyckats frigöra ett par platser till! Här finns infon!
Någon som däremot hade förstått storheten är min kompis Sarah som tyvärr åkt hem till Stockholm. Hon var ju här i måndags och hjälpte mig med pappersblommor. Jag vet ingen som är en sådan kreativ begåvning som henne. Hon kan allt som handlar om att göra med händerna, helt magisk faktiskt. Sedan är hon dessutom en av de klokaste jag vet.
Fatta förvåningen när jag kollade ut genom fönstret och hela gräsmattan såg ut som om våren med lite snö kvar! Det tog faktiskt några långa sekunder innan poletten föll ner och jag insåg att det var Chester som släpat ut en liten bebiskudde. Som sedan vår robotgräsklippare mosat sönder. Men vi använde stoppningen till blompistiller.
Idag har jag som sagt, varit fast i den här världen och faktiskt lärt mig själv en massa nya tekniker. Insett att jag plötsligt kan göra blommor som kommer hålla till en annan generation. Coolt!
Vid första anblicken kanske man tänker att det bara är att svänga ihop. Riktigt så simpelt är det inte men inte svårt, tar dock en väldigt massa tid. Å andra sidan, håller den som sagt i evighet. Och jag har lyssnat slut på alla avsnitt av P3 dokumentär.
Färgerna har aldrig varit vackrare. -
Så var det en miniatyr-värld i Amsterdam #DIY
Gomorron fina! Dags att köra lite rutiner igen här på bloggen. Eftersom det är mitt värsta får jag ta mig i kragen. Men jag vet att jag gillar det, när jag väl ger mig sjutton på det. Rutiner på en virrpanna blir alltid soft. Tisdagar brukade vara DIY, åtminstone innan jag gick in i jobbdimma och sommarlov. Eller möjligen rörde ihop allt.
I somras när vi var på vift så handlade ganska lite om shopping. Däremot roade vi oss en hel del med fönstershopping då många butiker var stängda, speciellt i Paris just i början av Augusti. I Amsterdam var det också lite semesterstängt men jag och Charlie sprang på den här lilla affären. Som också var en studio, en musstudio. Och jag höll på att ramla baklänges av all gullighet i miniatyr.
Egentligen visste jag ju ingenting om vad detta var. Men efter att läst på har jag fått veta att Karina Schaapman ville göra en barnbok och istället för att illustrera började hon bygga små världar att fotografera. Ett digert jobb. Den första världen tog 3 år att bygga. Och när succén var ett faktum så blev hela familjen involverad i hennes företag. Inspirerande!
Hennes dotter Lili driver tex youtube-kanalen The Mouse Mansion Channel där man tipsas igenom en hel del miniatyrtips!
Ni fattar att jag ville krypa in i denna stängda affär.
Kolla bara här på instagram. Små flaskor av pärlor. Själv brukar jag göra bakelser och tårtor av just pärlor och knappar.
Emma, detta inlägg är till dig! Såklart behöver ditt pang-hus till mus-bo en egen berg o dal-bana! Jag kommer och hjälper dig! -
Var köper man rottingväv?
Precis innan vi for iväg på semester så gjorde jag ett jobb här i stan. Ett jobb som egentligen var lika dränerande som superpepp. I en salig blandning från dag till dag, stund till stund, allt i den där omåttliga tropiska hettan. Hursomhelst det tuffa var den knappa tiden och insikten om att det här var inte alls lika enkelt som jag först tänkte. Helt enkelt på grund av att jag inte fått vara med från början, en nyrenoverad lokal efter kommuners alla regler och därmed också en känsla som man inte tvättar bort med lite möbler. Det behövdes MYCKET mer än så men det sparar jag till ett senare inlägg. Men som sagt, mellan tiden då jag slet mitt hår och jobbade järnet så var det som alltid otroligt kreativt och lösningsfokuserat på ett eget sätt och utanför kommunalboxen, sådant är alltid pepp och det lever jag länge på.
Ett utav de smartaste dragen för att knyta ihop lokalen var att bygga elementskydd! De asfula, kritvita elementen lös som stoppsignaler och drog ner allt vad mysighet heter oavsett jag öste in sammet och fransar. På det här viset fick vi också hyllor på ett naturligt sätt.
När jag bloggade om elementskydden vi byggde så fick jag hur många dm och mail som helst. Och jag ska se om jag kan göra en ritning på hur vi byggde. Och den stora frågan från väldigt många var vart vi köpt rottingväven ifrån?
Rottingväven köper man på metervara hos Slöjdetaljer. Rottingen är enkel att jobba med och för oss var det ett självklart val att få in rottingen, för naturmaterialet skull och den mjuka färgen. För att den åldras vackert och både känns lyxig och tidlös. Efter lite googlande på elementskydd hittade jag att Svensk Tenn tillverkade elementskydd i just rotting. Som sagt, en ritning kommer på bygget men kort sagt är rottingen häftad med häftpistol på egenbyggda och måttanpassade ramar. Faktiskt ett väldigt enkelt sätt att lyxa till ett rum och möjligheterna är ju oändliga.
Ett av mina absoluta favoriter när det kommer till elementskydd måste ändå vara det här. Hur ljuvligt?! -
Ni får en rabattkod och lite blomstertricks!
Tänker faktiskt börja det här inlägget med en rabattkod till er. Kanske för att det inte händer så ofta och för att det är bara bra. Om man ska sommarpyssla! Det är nämligen så att jag just nu gör ett samarbete med Panduro på instagram , där jag helt enkelt har provat mig igenom en del av deras sortiment. Tills den 30 juni 2018 har ni därför 20% rabatt på ordinarie priser på ett köp på webben om man anger koden MOKKASIN18. Erbjudandet kan inte kombineras med andra rabatterbjudanden. Det var det.
Jag knåpade ihop en krans i midsommartider av crepepapper, silkespapper och lite ståltråd.
Och nu ska jag dela med mig av lite tricks när det kommer till pappersblommor. Bra det där lilla minikitet med rosa tänger, bra att ha i handväskan.
Först och främst är det ju inte så fasligt noga. Faktiskt brukar jag ha i bakhuvudet att skrynkel, lite fransiga kanter, något hål bara är bra. Exakt så ser de flesta blomster ut nämligen. Däremot kan man hålla lite koll på proportionerna och själva formen. Därför brukar jag nästan alltid klippa alla blad i högar så att de har ungefär samma form.
Stjälkarna kan göras antingen med pirensare (för lite fylligare form), blomstertråd som stänger eller blomstertråd på rulle, den är tunnare och fungerar därför utmärkt att vira. Man kan antingen limma fast crepe eller silkespapper runt metalltråden men jag upptäckte att Panduros papperstejp var fint grön och passade perfekt till stjälkar. Vira löst först då räcker tejpen längre. Sedan vrider/snurrar du åt motsatt håll, så att tejpen sitter tight.
Vi gjorde själva stommen till kransen med elefanttråd, som vi förankrade med den tunnare blomstertråden och slutligen täckte med papperstejp.
När man klipper crepepapper på hög blir kanterna lite fransiga av sig självt, speciellt när crepepappret inte är så kraftigt. Om du vill dämpa färger så är det perfekt att rita med färgpennor. Crepepapper lever lite sitt eget liv när man ritar på det men det gör bara bladen livfulla. Du kan även klippa eller skära hackigt i kanterna.
Om du ska forma bladen rulla dem kring en penna.
För att göra pistiller kan man skära fransar utmed en remsa. I den hela kanten fäster du dubbelhäftad tejp. Sedan rullar du ihop remsan och fäster den på stjälken. Jag har en sk örtsax för att klippa fransar. Jag har då aldrig använt den till örterna men såhär funkar den utmärkt. Det är liksom en sax med flera parallella blad.
Oftast limmar jag blad efter blad när jag gör blommor modell mindre. När jag fäst alla blad fäster jag samma papper/tejp som stjälken för att samla ihop allt.
De gröna bladen är fint att göra i flera lager. Det innersta lagret är täckt med papperstejp som jag skurit som ådringar i med skalpell.
Att skrynkla blad funkar alltid. Gör som pappersbollar som du sedan slätar ut. Då har du bästa strukturen.
Det är smart att syna riktiga blomster, då blir allt så mycket enklare. Som om man kikar noga på en Rosenskära inser man att bladen är utav små veck. Detta är också en variant av att göra blad. Vik en remsa i ca 10 lager. Klipp formen (till höger) men spara alltså en del så att remsan håller ihop när du sedan vecklar ut den. Vik remsan i små tunna veck.
Det är verkligen enkel form på de flesta blommor. Använder man crepe och silkespapper får man också den exakta transparensen och det lagom skeva.
Och regnet det öser ner. Det är ju midsommar ändå, haha! Mindre roligt var det imorse när jag insåg att det droppade något alldeles fasligt uppifrån vinden. Kändes sådär när jag insåg att jag uppenbarligen glömt att stänga ett av vindsfönstrena tidigare i veckan. Och typiskt att det fullkomligt vräkt ner natten lång. Min lilla hylla direkt på fasaden gillar jag. Och blomsterbönorna som växer i en rasande fart.
Nu har familjen just smällt i sig en hel rulltårta med grädde och jordgubbar. Lite knäppt då det egentligen är middagstid. Men vi kände för att fira sommarlovet en vecka för sent eller en gång till kan man säga. Vi har legat lite efter i sommarplanerna men nu är de spikade och det var härligt att dela dem med barnen. Nu är bara den stora frågan, ska vi bila till Paris? -
Kransbinderi.
Lite kranstrick i midsommartider.
- Brukar oftast bara binda på. Men det är värt tiden att göra små buketter. Med facit i hand går det snabbare. Sno om blomstertejp runt varje bukett.
- Bind dem kring en ståltråd. Använd blomstertejp eller tunnare och lätthanterlig ståltråd.
- Istället för att binda kransen hela vägen runt så fäst band i varsin ände. Detta är smart för att storleken är så mycket lättare att anpassa, sedan är det fint också.
- Lägg dem i kylen innan de ska användas. Spraya med vatten, lägg en påse över och in i det svala.
Det var förra årets kransar, funderar på årets. Vilken sorts blommor binder du?
-
Okej, ni känner sommarfesterna närma sig väl?
Förra året i början av maj skulle jag fotografera en somrig fest. Jag körde till ett område där man skövlat skog inför ett nybygge och lastade bilen full med björkkvistar som fått en grön skjuts när de blivit nedsågade. Sedan stoppade jag alla kvistarna i äppelträden för att det skulle se ut som vår. Vad gör man inte.
Kan man inte tro ändå att världen är alldeles blek och beige där utanför.
Dukade såhär.
På samma sätt jag gjorde bonaden så gjorde jag namn-vepor.
Tar den beskrivningen nästa tisdag, okej väl?
Man kan ju tänka att det var värst vad hon var grymt på tuschtext men allt är bara fake.
Silverbesticken samlades med knutar av servetterna. Tror dessa var från Himla.
Gjorde en DIY på en vas som skulle ge lite ängsfeeling, beskrivning här.
Och ”tassels on a wire” , beskrivning här.
Bästa linneduken är alltid metervara Aina från Ikea. Och på den gör man snabbt den dekoration man mäktar med. Vore ju så attans synd om vi tog till vara på de små dukarna. ’
Lägg ut dem och fäst med ett stygn max (ibland behövs det inte ens mer än om de ska hänga ner då) med lintråd. Hittas med fördel på loppis.
Sommarkalas ändå. Och jaja, är det beige ute så är det. Man kan skippa det där om björkriset med musöron.Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM
-
Bland blommor och där satt den, skolavslutningsklänningen!
Hur går det med påskstöket kanske någon undrar? Inget vidare kan man väl tycka. Fast jag ser fram emot en skön helg och en hel massa middagsbjudningar hos nära och kära. Perfekt upplägg i påsktider om man frågar mig. Innan jag kan roa mig med det måste jag dock svänga ihop några sista projekt. Och jisses vad ni är fina, responsen på gårdagens fluffiga var ju helt enorm. Vad gjorde jag utan er, ni sätter verkligen glans på tillvaron. TACK!
Älskade att jag kunde återanvända en del av blommorna från workshopen. Även de som vissnat till sig lite. Iminlillavärldavblommor hade hjälpt oss med blommorna. Så därför var det extra härligt, ni minns väl?
Kolla in de här kuddarna som jag lånat av just Fia och Iminlillavärldavblommor. Jag vill inte lämna tillbaka dem, så galet vackra i vintagetyger.
Inga blomblad till spillo. Rosenblad får bli till körsbärsblad i vinden.
Nomi fick en leverans igår från How To Kiss A Frog. Och både hon och jag var i sjunde himlen. Kristo sade att det var nästan som haute couture och Liv frågade tre gånger om det verkligen var ett märke från Sverige. Alltmedans Nomi själv sprang omkring och skrek ”det här är New York för mig, det här kläderna andas New York, jag ska ha såhär och såhär när jag går runt i New York.”
Och som ni förstår, här släpper vi inte NY-flytten i första taget. Vi grälar till och med om det. Eller Nomi gör. Hon är fly förbannad, tycker vi har gett falska förhoppningar, för är det verkligen inte bara att flytta?? Och vi förklarar att så enkelt är det inte. Hon vaknar om mornarna – NEEEEJ, låt mig sova vidare!!! Jag drömde att vi nyss landat i New York och jag bara sprang!!!
Men tillbaka till klänningen nu. Där satt den. I mars!! Skolavslutningsklänningen!!! ”jag kan knappt vänta, det är den finaste skolavslutningsklänningen någonsin!” Hittas här. Detta är verkligen storartat, vi har aldrig lyckats hitta en klänning till skolavslutningen i mars. Två dagar innan brukar det vara.
Med sneakers såklart. Dessa är från Zara. Påtal om fina sneakers, dessa föll Nomi i smaken som aldrig ett par sneakers tidigare.
Några projekt är det som sagt. Och ute i gruset ligger betongklumpar och mina blåsippor är på tork. Funderar på om jag hinner spraya guldpengar innan det är kväll… -
Inget konstigt alls.
Tänk vad lite penicillin kan göra! För mig som nästan aldrig är sjuk (peppar..peppar) räcker det oftast med några tabletter för att känna mig frisk igen. Låg i sängen i morse och svalde och svalde, joo inte alls lika ont ju. Och vid 11-snåret kändes det helt okej att sätta igång dagens jobbprojekt. På riktigt bra alltså. Frisk, nästan frisk i alla fall! Jag ska göra scenografi/rekvisita till den här föreställningen vid Örebro Konserthus. En föreställning som kommer att visas under hela veckan och publiken är barn i alla åldrar. Med föräldrar såklart. Men just att fånga de små barnen i en upplevelse tillsammans med Svenska Kammarorkesterns klassiska musik och Maria Brengesjö´s idéer och engagemang är ju bara så väldigt inspirerande. Önskar att mina barn var bebisar igen, då skulle jag vara stammis.
Och sedan var det en väldigt fin sak också – jag tycker du ska susa in hit. Så. Himla. Fint.
Hittade Chester på sin favoritplats. Med god sikt över eventuella tjyvar. Nu är det ju inte en endaste tjuv i sikte men ett skall såhär på håll kan man kosta på sig. Så jäklarns tuff så här på säkert avstånd.
Sedan satte jag igång med en megablomma! Om jag säger att grunden är ett golfparaply så förstår du vad jag menar med mega.
Inte helt klar ännu. Den behöver en annan mittpunkt och några blad i annan färg.
Men ni fattar idén väl?
Älskar bandens färger. Ni vet väl att jag alltid handlar och alltid har gjort hos Embacollage. Det finns ingen som har ett bättre sortiment och färgval av silkespapper. Nu är ju detta ingen shop för privata köp men äger du en affär så är det perfekt.
Så otippat ändå.
Nomi filmade mig i smyg på stories. Lite kul ändå.
Såhär underifrån blir det extra härligt. Tänker att jag skulle kunna ha tjugo i taket. Minst. -
Mossiga morsan.
”Aha, ska du göra en time lapse”? frågade Nomi. En vad – undrade jag. ”En time lapse? Du sa ju att den skulle växa och bara bli större och större, då vore det coolt med en time lapse…” Och jag var tvungen att erkänna att jag var mossig och omodern för jag hade ju ingen aning. Efter det drog hon igenom time lapse om barn 0-13 år och solnedgångar.
Fast nej det skulle jag inte. Men det är sant att jag se om den kan bli stor. Mobilen alltså, som en buske typ.
Inte nog med time lapse grejen, när jag höll på och messade bilder till babes:en idag så råkade jag få in något som hette porträtt på min mobilkamera. Observera råkade. Helt ovetandes konstaterade jag – oh shit! Vilken bra bild det blev! Bara sådär! Jag ropade på Viggo som var hemma med feber och inte riktigt greppade uppståndelsen, ”du känns som någon som upptäckt tv:n för första gången”. Plötsligt förstod jag varför Liv vill ha min telefon och när jag tänkte efter så måste jag lyssna mer på kidsen. Ännu mer. Och jaa, nu är det här säkert sjukt gammalt för alla och någon kommer undra om jag levt under en sten. Vill helst inte poängtera att telefonen är ju typ ett år gammalt eller nåt, ett halvår kanske? Och enligt Nomi är det ”sådant man vet om man hänger med, om man är lite talang.. ja lite modern helt enkelt!” Men om någon mot all förmodan missat denna lilla finess så är det ett tips.
Och Chester han luktade på blommorna.