DAILY LIFE

NÄR MAN INTE ENS KAN KOMMA PÅ EN RUBRIK

5 maj, 2020 / 7 Comments

Hej på er. Det blev tyst här igen. Och jag tänker inte tråka ut er med hur läget är, jag tänker att det är fler än jag som gör sitt bästa för att hålla tankarna i schack. Hursomhelst är jag väldigt tacksam att ni är så många som ändå kikar in här varje dag trots att jag är riktigt risig på att uppdatera. Det känns tryggt. Och fint. Som en drös extravänner ❤️

Jag har sådan tur att mitt jobb fortsätter som vanligt. Just nu är det full fokus på en fotografering som ni ska få veta mer om. Det är helt perfekt i dessa tider att vårt hus är min studio. Jag kostade på mig en alldeles för tidig trädgårdsbukett från Minlillavärldavblommor, kändes bra när jag lämnade den hos mamma efteråt. Note – måste plantera löjtnantshjärta i trädgården. Resten har jag. Förgätmigej, pioner,  rosa astilbe (hoppas den börjar växa på sig just i år, seg har den varit och man önskar ju det där molnet), riddarsporre och lejongap.

Jobba hemifrån betyder att allt har ett andra liv såsom blombuketter som flyttar till mamma, eller barn som äter upp rekvisitan. Ni är många som hört av er om vår platsbyggda bänk. Det kommer en liten beskrivning på den!

På förmiddagen hade jag bundit en krans, av sådant som jag hade hemma. Torkad hortensia blir så fin att dela upp såhär.

Jag har speciella kransställen i form av krokar på några utvalda ställen i huset. Julekransen, påskkransen, höstkransen… och sådär håller jag på. Jag virar alltid en grund utav av textil på mina kransar, tycker nämligen inte alls om när stålringen lyser igenom. Här tog jag tyget jag färgat med avokado-skal och rev lite remsor. Syns ju inte så mycket framifrån men väl från sidan.

Den verkliga sanningen när man jobbar hemifrån. Nu ska jag planera en barnhörna och ta tag i dagens plåtning.

Men först ska jag gå raka vägen ut i trädgården och plantera en ros som jag köpt men inte kommit ner i jorden ännu. Den heter Constance Spry och planen är den här. Det kommer kanske slå in när jag är 97 men jisses vilken lyckost jag kommer vara den dagen.

 

7 Comments

  • Annette

    5 maj, 2020 at 18:13

    Jättefin blogg du har! Man blir så inspirerad när man går in och läser ?
    Jag hittade ju hit av den anledningen att jag tappat bort lukt och smaksinnet!
    Och såg en länk om symtom!
    Nu har jag börjat följa dig, så man kan väl säga att i det negativa kommer där alltid något positivt! ?
    Jag är ändå mycket intresserad av hur det är med dig och familjen? Hoppas att din man har repat sig till det bättre?
    Hur är det med din lukt och smak? Har du fått den tillbaka?
    Och hur är det med dina barn?
    Jag har som sagt blivit av med både lukt och smak efter en lätt förkylning, är nu inne på min 11 dag.
    Känns hopplöst frustrerande!
    Men lever ändå på hoppet att det till slut kommer att komma tillbaka!

    Tack för en fin bloggsida!

    Kram
    Annette

    • Mokkasin

      6 maj, 2020 at 21:35

      Tack snälla du, vad glad jag blir att höra det! Och tack för omtanke! Ja nu är vi friska, min man blir fortafarande jättetrött men jag tänker att det är så. Min smak och lukt är dock fortfarande helt borta, säkert 45 dagar nu. De andra har fått den tillbaka men den försvinner då och då, har hört dem säga så många gånger nu ”nu är den borta igen” Jättemärkligt men antar att viruset sätter sig där på något vis. Men jag håller tummarna att ditt kommer tillbaka snabbare än mitt, de andra i familjen fick ändå tillbaka det efter 2-3 veckor om än lite sviktande då. krya på dig, kramar!

  • Lena

    8 maj, 2020 at 23:04

    Du är min stilguru nr 1! Allt du tar i blir bara fantastiskt! ? Önskar min energi räckte till att kopiera alla dina fina idéer. Men att se en ocensurerad bild gav mig lite skjuts i tanken kring bättre ett fint hörn att vila blicken på än att kollapsa inför tanken att hela huset måste vara perfekt. ☺️
    Krya på dig på alla plan så vi får fortsätta se dina alster!

Leave a Reply