ÅTERBLICKAR

Och så hängde det amplar med smultron från grenarna.

En lördagmorgon i februari och det slog mig att jag har massor med fina obloggade bilder då vi besökte Numero 74´s fantastiska högkvarter i Chiang Mai, för exakt 2 år sedan. Jag råkade på dem igår och skannade av bloggen med nej inga bilder från marken vi gav lite tur och lycka för att senare hamna i rätta händer, inga bilder från hantverk i team mellan män och kvinnor, inga bilder från fantastiska matställen och antikmarknader. Och från denna magiska fabrik. Jag ska samla det bästa och blogga en annan dag. Men en liten tillbakablick när vi besökte Numero 74 men fantastiskt team i Chiang Mai, 2016. En resa som var himmelsk och fantastisk. En hel del av det ytterst fina hittar du här under kategori Chiang Mai.

Jag är så sjukt stolt över att vara en del av team Numero 74. Som deras fotograf då. Vi visste ju innan att företaget är något helt unikt men under resan blev vi nästintill tagna och rörda över att allt är så bra. Ni följer väl dem på instagram förresten?

Allra finaste Poupy. På plats i självaste Numero 74-fabriken. I det här inlägget skrev jag såhär:   Jag har alltid vetat att Numero 74 gör sin saker för hand och att allt är gjort med ren och skär kärlek. Men efter igår har handmade och allt om att driva ett företag på rätt sätt, fått en helt annan innebörd för mig. Poupy driver det här företaget med enbart magkänsla och så mycket värme så jag har aldrig varit med om liknande. En sådan förebild för andra företag och sättet som borde vara det självklara. Alltid. Det är så mycket kärlek och värme i luften på den här fabriken, bland allt och alla.

Och såhär:
Kärleken är förankrad i varje produkt. Och nu menar jag verkligen på riktigt. Varenda liten detalj är handgjord. Ni vet de populära girlanderna vi SÅLDE, de med bjällror i varje hörn, varenda bjällra är sydd för hand. En efter en och efter tusentals! Jag var tvungen att fråga om minst tre gånger innan jag riktigt förstod sanningen. Jag tänker på vår affär, den vi hade och hur många bara just vi har skickat till kunder runtom hela världen. Detta går nästan inte att förstå förrän du ser människorna som arbetar här, det är först då man verkligen förstår. Små nålar som sakta och varsamt gör perfekta stygn. Stora påslakan som vänds ut och in, där varje liten söm synas och eventuella trådar som inte är perfekta klipps bort. Någon stryker långa band. En annan gör tyget slätt innan klippning, genom att gå igenom centimeter efter centimeter av meterrullar genom att liksom stryka som en lång linjal utefter tygets fibrer. Det råder en nästintill meditativ stämning i fabriken. Människor ler, pratar mjukt och man ser att alla älskar vad de gör. Och känner ett otroligt ansvar för varenda liten detalj.

Ute i byarna i Thailand finns ungefär 400 kvinnor som arbetar för Numero 74. Alla med sin egen specialitet av produkt. På fabriken förbereds och klipper man alla delar till själva produkten som ska tillverkas. Detta är en hög för tillverkningen av 12 st guldgula sänghimlar, inklusive allt. Materialet hämtas upp på fabriken, sys i byn, lämnas tillbaka på fabriken, varje unik produkt kontrolleras, produkten tvättas, kontrolleras igen och packas. Helt plötsligt är en sänghimmel från Numero 74 inte bara en sänghimmel som är extra vacker, det är en fantastisk handgjord och unik produkt, nästan som ett konstverk. Det ligger så mycket arbete bakom att den borde kosta minst det femdubbla. Men det gör den inte, för detta är produkter som ska vara tillgängliga för många och inte bara för några enstaka som har råd. Det är filosofin.
Av de som arbetar för Numero 74 stannar 95 % kvar på företaget när de väl har börjat. Om någon slutar så beror det på att man byter liv, tar hand om äldre familjemedlemmar eller något annat som inte har med själva företaget att göra.

Kidsen kände sig som hemma. Barfota i en fabrik? I en bra fabrik kan man vara det.

Jag fick så mycket inspiration under den här resan. ALLT är så vackert! När man är här förstår man verkligen att Numero 74 gör världens vackraste produkter som satt ett sådant otroligt avtryck i barnrum runtom i världen. Det sitter i väggarna här.

Kreativiteten smittar av sig.

Restaurangerna där alltså. Eko och vego och faktiskt ett omfattande projekt i sig att göra gott för världen, genom att äta så stödjer man hela kedjan. Pun Pun drev dessutom en egen trädgård mitt i stan.

Jag drack tydligen en juice här som gav finrysningar : mynta, lime och honung. Och barnen drack smoothies av rå kakao.


The kids are all right.  
Hungerspelen tror jag det var.

Och berättelsen om de här två, som är som en saga. Tvillingsjälarna Poupy och Manop. Hon uppväxt i Paris, han i Chiang Mai. Jag ska ge er storyn – den är magisk! Måste sätta mig och förbereda den på en gång tror jag.

Life is good.

Älskar det här. Önskar att jag hade det här nära. Att alla de här människorna bodde på andra sidan staketet. Så mycket som kommer ut ifrån ett sådant här kreativt kaos.

Spirit houses. Överallt. För turens skull.

Och här sitter dem i Manop´s trähus. Jag kan inte fatta att jag inte bloggat resten, har jag verkligen inte det? Trähuset, ovan kontoret, placerat i trädkronorna. Byggt av honom själv i återvunnet trä. Och i grenarna hänger amplar mer smultron. Ska jag sluta nu 😉

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

7 Comments

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *