DAILY LIFE

”Vem skulle inte vilja bo där? Ja, en skräpmatsfamilj kanske…”

Nomi och jag låtsades att vi hade bakprogram för att mota bort feberbacillerna. Jag har aldrig sett ”Hela Sverige bakar” men enligt Nomi var det exakt. Det hade något med själva uppläggningen att göra.

Vi slog till på kakor med chokladbitar. Är det sjukstuga så är det.

Nog för att vaniljpulvret luktade som hästmat men smeten blev desto godare.

RECEPT

125 gram smör, mjukt

1 dl råsocker

1 ägg

1,5 dl mjöl

0,75 dl havregryn

0,5 tsk bakpulver

en nypa salt

1 tsk vaniljpulver

100 gram mörk choklad

skal av lime

Vi vispade smöret, råsockret. Rörde i ägget. Blandade mjöl, havregryn, salt, vaniljpulver och bakpulver. Blandade med smeten. Hackade chokladen och rev limeskalet och blandade i detta med. Sedan gjorde vi en en rulle av degen, rullade in den i bakplåtspapper och lade den i frysen. För att frysa den i en timme sådär. Sedan skar vi 1 cm tjocka skivor och gräddade kakaorna i 180 grader tills de såg klara ut. Det bästa av allt är att vi har hälften av kakdegen i frysen, till imorgon eller något.

När vi väntade på kakdegen i frysen tyckte Nomi att vi skulle se Mandelmann´s Gård. Hon hade redan sett en hel hög med avsnitt med sin kusin men ville absolut se från början och igen. Helt enkelt för att hon och Estrid redan hade bestämt, som av en händelse, att våra familjer skulle flytta till en sådan där gård som Djupadal. Kanske till och med exakt en sådan. När allt kommer omkring, så vore det fint om vi kunde göra det ganska så snart. Imorgon möjligen? Åtminstone innan våren kommer.

”Vem skulle inte vilja bo där? Ja, en skräpmatsfamilj kanske…”

Vi skivade kakdeg och hon sade något om att hon skulle älska livet varje dag sådär på landet. Estrid med. Och att det inte alls är äckligt med komockor. ”Det är ju helt naturligt. Och bor man på landet så får man ju bajs hela tiden. Nästan jämt. ” Att det kommer med djuren borde jag fatta.

De skulle tydligen ha ett eget program också, hon och Estrid. ”Det kan vara som Mandelmanns. Nästan samma. Sådär härligt och Gustav är glad hela tiden. Det skulle bli jätteuppskattat vårt program. Vi är ju barn.”

Och han bygger ju saker också. En pizzaugn och sådant där. Det kan ni vuxna göra.

Sedan åt vi kakor, pratade om alla lammungar vi skulle ha och om att det där med stan kanske var något alldeles förskräckligt onödigt.

Kvällens sagobok. Eller möjligen kokboken.

5 Comments

Leave a Reply