AT WORK

Solen gick ner 3.14 exakt och jag tror jag såg älvor som dansade i skymningen.

mokkasin-for-numero-74-1

Jag har alltid en liten vana när jag är i huset. Jag hälsar och säger adjö. Hej huset liksom. Enkelt och utan dravel. Det hör väl till god ton när man kommer instövlande på oväntat besök. Kristo var med och assade idag och mumlade något att ”om hus har en själ så gillar det väl sådant här”. Jag undrade vad han menade med ”om”. Såklart att de har och på frågan ”om de gillar”. Jag är helt säker – att de älskar.

mokkasin-for-numero-74-2

I alla fall så plåtade vi Numero 74 som sagt. Älskvärt som alltid.

mokkasin-for-numero-74-3

Dagen till ära hade jag köpt några nya väggfåglar.

mokkasin-for-numero-74-4

Jag har inte lovat bort huset till Numero 74 på riktigt. Men de har frågat om de kan få det, just på låtsats, så det är bestämt. Därför håller jag på som bäst och skapar en egen värld där. Exakt sådär som man drömmer om. Som att tvätta sömnen ur ögonen med utsikt över ängarna. Det måste ju vara tusen gånger bättre start än det gamla vanliga spegelstirrandet. Tänk, öppna fönstrena på vidgavel, ta tio djupa andetag och kisa mot världen, ta loss kristallkorken och lite rosentvål i ansiktet, iskallt vatten och sedan är det ju absolut hej världen!

mokkasin-for-numero-74-5

Hemmagjord sånär som på kupan. Min man är perfekt på remake. Jag säger jag vill ha en sådan här och fixar lite material och han gör. Bra team där. Nu ska jag förövrigt sätta igång med att göra en snöig himmel. Det kan alltid komma till användning såhär års.

Leave a Reply