när överraskningar är de vackraste.
Bruna paket i brevlådan. Så fint så man blir varm i hjärtat.
”A..a…a..k..t..a..s, stavade Nomi. Aktas!
Å det måste vara en skatt eller något.
Och kolla mamma, kolla vad farligt den ser ut. Giftig liksom.
Hon är modig ju!”
”Är det från Krickelin!!”
Ja det var från Kristin. Ja, kära värld vilken vacker present. Vi visste inte var vi skulle börja. Först läste vi korten, alla tre! Om födelsedagar och om något till alla.
Hon är bra fin den där Krickelin. Fast det visste jag ju sedan förut. Större hjärta får man leta efter och dessutom är hon så himla bra. Jag tycker så mycket om hennes värld som ni hittar här på Lovely Life. Såklart för att hon är urbegåvad med sin kamera och gör som stordåd var och varannan dag. Men också för att hon gör sin grej. Sin egen, bara, och håller fast vid den. Trots att världen runtomkring ibland svämmar över med sådant som ska vara lika och samma. Är det något som jag beundrar hos människor är de som vågar just det. Gå sin egen väg och bara vara sig själva, precis rakt igenom och hela vägen genom livet självt.
Till vänster en naturlig Nomi, till högar en helt onaturlig.
Drömfångare, alla borde såklart ha en. Eller allra mest flera. Kristin och Miranda är kanske världens bästa drömfångsletare och fyller sin affär For Good Luck till bredden. Här är det Dreamcather Mini Nomi håller i handen. Vi hängde våra i de fönster som saknade något som tar hand om de dumma drömmarna.
En ask.
De var som förtrollade, på riktigt. Och jag med.
En tiger. Jag trodde nog inte att jag skulle ha en tiger på fingret med jag fullkomligt avgudar denna ring, Snow Bengal White. Alla barnen gör det också. men de vänder den inåt handen och har den som ett litet husdjur. Den ser på dem med modiga ögon och ger dem kraft, säger de.
Sorgesucken Nomi drog när hon vecklade upp silkespappret runt den mest tjusiga svanen, var nog den mest sorgsna jag någonsin hört. Sen gastade hon som nästan aldrig svär ”Jävla Posten, hur kan de slarva när det är en skatt i??!!!”
Hon sa att hon var ett åskmoln men att hon allt skulle rädda den.
De blå byxorna slåss vi om Liv och jag. Inte för att vi har samma storlek någonstans men de är liksom lite multifunktion sådär, bär dem som du gillar. Och ringen, kankse världen finaste present, som ni hittar här alltså.
Förresten på tal om Krickelin. En söndag hängde hon och jag i Göteborg, fin lyx! Om ni vill se lite bilder på mig så titta här!!
No Comments
Anna/Rackarungar
Men åh, vilken finpost och på tal om drömfångare… senaste Family Living! w.o.w! Jag som trodde min pysselådra hade gått i pension för länge sen och plötsligt kände jag pysselpulsen stiga. Så fiffigt och fint. Klick-klick på finfjädrar och rota i skåp efter gamla dukar (inte kan jag väl ha slängt dom!!??) och den där korsstyngsringen.. bravo och o'hoj hälsar drömfångarfantasten
Gunilla
Det är härligt med överraskningar som kommer på posten och som kan delas med flera. Du tar så fina kort och skriver så fint och en drömfångare måste jag nog skaffa mig.
kristin på krickelin
Åh så himla fiiiint! Blir alldeles lipig av både dina ord och vackra foto. det vet du.