DAILY LIFE

och i göteborg är det fint att vara.

Gomorron bloggen och vida världen runtomkring. Eftersom jag har bytt hela dygnet den senaste veckan så känns det högst normalt att blogga klockan sju. Då har jag liksom redan varit uppe ett tag och sett solen leta sig fram i verandan. När den då syns vill säga. För den verkar ha lagt sig till med ett hemskt ovårigt sätt och håller sig mest bakom molnen. Fast idag skiner den men himlen till höger är svart.
 
Och sen blev det visst en bloggpaus. Det där händer ju när man minst anar. Ibland händer det när mitt huvud är så fullt av kreativa projekt att jag knappt inte kan ta in mer fast jag måste. Då blir det stopp liksom. Som en kreativ vägg.  De väggarna är värst liksom. Andra väggar kan man ju alltid lirka sig förbi på något vis mest för jag är så bra på att låtsats. Men inte i sådana här fall.
 

Med risk för att låta tjatig så har ju inte en enda affärsnyhet någonsin plåtat sig själv. Men ibland får de smyga in i affären ända. Som den här älskvärda lilla sagovärlden på tråd. Älsvärd är verkligen rätta ordet. Och minst lika förtjusande är Jennies print, som den lilla Blommonfonen.
 
 
 
 
 
Och L´Affische Moderne skickade en laddning av prints igen och klossarna kom hem men Paris och den lilla byn lyckades visst ta slut på en dag men lite London finns kvar. Och Baby-dagboken! Gudars vad fin den här.
 
 
 
 
Och påtal om fint på en lördag. Bor ni i Göteborg idag så händer det en alldeles extra speciellt trevlig sak. På en innergård som tillhör Drömma-Lotta kan man finhänga i allra högst grad. Det är Basar med mängder av fint,  som release för Nannas karta , småblommiga klänningar, barnkläder (den här skulle sitta som en smäck på en Nomi) och jag vill absolut vara där. Bara vara. Det har jag liksom alltid tänkt, sedan första gången jag förstod att det finns ett himla fint gäng där borta. De där fina vill man hänga med. Aboslut på en innergård, under en stor och varm vårsol. Och nu har liksom hela Göteborg chansen. Och bubbel finns det! Lyckostar!

No Comments

Leave a Reply