-
det var den dagen…
Snacka om att var tog tiden vägen denna lördag. Men påtal om absolut ingenting så sprang jag häromdagen på en idé apropå den kära cirkelskäraren. Lamporna som syns på Anna Backlunds blogg vid hennes förövriga fantastiska mönster verkar vara lättplättiga att göra själv. Jag tycker det ser ut som skinn där på bilden och det vet i tusan om cirkelskäraren pallar med, men då finns säkert någon annan smart grej. Hursom, samma princip som här tänker jag. Och så brunt fuskskinn, fint det skulle bli. Och just det. Annas hem är med i senaste Family Living. Gillart som bara den.Ha en fin lördagkväll! Här laddar vi för nedsläckning av avstängning av samtliga elektriska prylar, tv, dator, rubbet. Jag fick nyss förbud om diskmaskinen. Ska det va så ska det. -
vi trotsar snön.
Och så kom den tillbaka. Snön. Det var då väl typiskt. -
glad fredag i solen…
..och strax april, sug på den du..
Kombon Amanda Pratt och Katelyn Mooney är mina darlingar när det kommer till bilder. Får aldrig nog av dem. -
det är fredag och vi säger tack.
Ni vet ju att våra mornar alltid spårar ur. På ena eller andra sättet. Det är alltid något på fyra barn och en mamma som kan gå käpprätt åt skogen.Som frisyren. Alla dras väl med en risig hårdag mellan varven. Men Liv gör det jämt. Anser hon själv åtminstone. Det har gått så långt att hon skriver kom ihåg-lappar kvällen innan som ”Börja med håret väldigt tidigt”. Då fattar ni säkert nivån. De tusen tovorna går inte att reda ut, benan är fel, den höga tofsen är sned och det värsta av allt är när tuppkammarna är precis överallt. Tuppkammar är hennes benämning på småhåren som inte vill ligga slätt.Därför blir man en aning överraskad när hon på några sekunder flätar ihop ett par flätor och ett hårband på det. Och klar! Tack.
Förövrigt var hennes kommentar imorse rätt skön. Hon funderade på vilka sneakers som var bäst. De hade satt upp några plankor så man kunde klättra emellan kojorna de byggt i skogen vid skolan. ”Vi är apor nämligen. Jag heter Monki. Smart va? Både min favoritaffär och apa liksom!” Typisk tweenie ena minuten och trädklättrande apa andra minuten. Skönt. -
vem vill inte ha ett paris som ryms i en pastillburk?
Made By Joel är fullkomligt proppad med finurligt pyssel för kidsen. Älskar den sidan. Kan stanna där i evigheter.
Och dessutom ett Paris i ännu mer minimalt format. Att ta med på färden i en liten pastillburk. Sådant är perfekt vid restaurangbesök och annan väntan. Och sötaste presenten tycker jag.Påtal om tålamodet-sviktar-kit. Pennor och små ritblock måste alltid finnas i väskan. Enkelt men inte att glömma. För lugnets skull.
Vackert i bloggvärlden idag var denna inne hos Today You Inspired Me och dessa bilder hos Husligheter. Så här borde världen alltid se ut. -
nämen, det går bara inte.
Jag tog ett litet beslut häromdagen. Inte så världsomvälvande alls men ändå lite lättsamt i sinnet. Jag slutar affärsblogga. Min första tanke var att jag kunde var lite mer business där och slippa oron för att Mokkasin-bloggen skulle kännas som en reklampelare eller något åt det hållet. Men den där LittleCuteMokkasin-bloggen stressar mig så in i vassen, just bara för att jag inte hinner den. Så lika snabbt som den uppstod lika snabbt är den väck.Men hur gör jag nu då. Jag bloggar nog på lite om affären härinne också. Sådär mellan varven. Lite som jag gjort innan. Eftersom den liksom hör ihop med mig. Och känner ni att gudars vad hon tjatar, så får ni verkligen ryta till på skarpen, tack.
Den här lilla vita stugan flyttar runt härhemma hos oss. Ibland är det postsamlare, ibland är det bokhylla och ibland viktiga saker förvaring. Men nästan alltid flyttar det in någon liten värld där bredvid allt det andra. Och man kan ju inte vara alldeles säker på vad som försiggår, eller har snarare ingen aning. Ser ut att vara en aning hätsk stämning mellan superhjälten i mantel och Tom på brädan.Jag gillar verkligen Eva Schildts dockhus för Playsam. Därför är jag extra glad att jag äntligen har dem i affären igen. Finns på plats under dagen.Ja, lite sådär affärsmässig kanske jag är ibland. Hoppas det går för sig. Annars, ryt!
Och kolla – superhjälten är inte alls så elak som det såg ut. -
kitchen mirror. del 2.
Det här blev faktiskt härligt. Nästan så pass härligt att jag började fundera på en spegelvägg a´la 80-tal, ni vet med sådana där svarta pluppar i skarvarna. Fast inte i köket utan till Nomi att göra danssteg framför.
Och nu har jag provsprätt också. Och faktiskt ingenting hamnar där på spegeln (om man nu inte spolar rakt på ett kastrullock ca en millimeter från kranen…). Men så har vi också en väldigt djup jättediskho och en extradjup bänk. Den är 76 centimeter och 25 centimeter bakom själv diskhon. Och det borde vara standard om man frågar mig.
-
colette.
Ibland springer man på gamla bilder…Colette är väl kul och sådär. Fast mest för tidingarna och böckerna. Resten blir lite väl överansträngt. Fast ungarna kunde ha bosatt sig där. Bland 700 000 kronors klockor och sedvanliga Bic-pennor. Och bubbelplastalmanackor. Speciellt vid de där almanackorna. Det har väl liksom inte undgått någon nöjet av bubbelplast. Men när de sitter på 500 kronors almanackor så blir man så illa tvungen att undgå det hela. Hur frestande de än må vara. -
kitchen mirror.
Jag kan knappt bärga mig tills jag får den här idén i backen. Det kommer att kännas som om vi diskar vid ett öppet fönster. Sådär som man ska göra på landet. Imorgon kanske den sitter där…hoppas. -
drömfasad.
Lydmar Hotel i Stockholm har Lisa Rinnevuo fasad.Magiskt coolt Lisa!Se mer här och varför. Och bor du lyckligtvis i stan så kvista absolut dit framåt kvällen och natten. Visas både tisdag och onsdag mellan 20.30 och 3.00.
