-
så himla skönt med sol i ansiktet.
Jag vet inte vad det är. Men med åren så längtar jag ihjäl mig efter våren. Nästan ont-i-magen-längtar. Kanske är det tusen vinterstövlar och blöta vantar. Kanske är det iskalla golv och ett dragigt hus. Eller ett kolmörkt hus.Min mamma säger att så var det aldrig förr, då älskade jag ju vintern. Kanske är det åren, helt enkelt. Eller att jag inte så ofta (aldrig förresten) sitter dagarna igenom på små caféer med mängder av tända ljus med snöflingor singlande utanför fönstret. Eller går långa promenader på knastersnöiga gator. Sådana där tänkarepromenader då man liksom hann just tänka – att gud vad det är vackert.
Men banne mig – var det inte vår idag? Japp, så in i norden mycket vår.
Och som smågodis är de här böckerna. Finns mängder av dem här. Jag ska bläddra i dem åt er någon dag. Och säga vilken som är favorit.
Och den här gången ser Nomis glass ut som en glass. Skönt. -
sweet and not so sweet.
Man kan aldrig i livet se sig mätt på sött porslin. Ni måste spana in Nina in Worm. Om man vill ha gladaste torsdagsmorgonen. Tipstack till Helena.Och en annan sak. Det var inte jag själv som postade 14 inlägg via Bloglovin igår. Men det förstod ni säkert. Fast det verkar bara vara där, för här på bloggen är det som vanligt. Och de får tydligen bli kvar där, för jag vet inte hur jag får bort dem. Tack alla ni som upplyste mig!_________________________________________________________________________________Lovely porcelain from Nina in Worm.And like someone of you noticed yesterday it was something entered my Bloglovin account. I didn´t posted all this fourteen posts in one our. But I´m sure you understood that. Thanks for telling me. Unfortunately I can´t remove them.
-
mint igen och en inneboende på vinden.
Jag packade ner dem förra våren. Mina säkerligen tjugo år gamla muggar och assietter från Höganäs. Inget skrytposlin här inte. Men jag har alltid gillat just själva färgen. Fast den slutade man såklart att tillverka så jag fyllde på den där servisen med mörkgrönt och grått. Och gillade aldrig, så de andra färgerna har varit nedpackade i evigheter och får förbli så. Men de mintgröna ser ut lite som Uppsala Ekeby och Gefle. Så i dessa mint-tider så slog det mig att jag nog skulle blanda på med lite loppis. Vårens projekt. Åttiotals Höganäs plus fyrtiotals Gefle. Så hela rasket åkte ner från vinden imorse.
För övrigt slutade besöket på vinden med längsta debatten. Viggo har alltid slängt sig med ord som han inte alltid har koll på. Idag gick diskussionen såhär. Och den är inte slut än – det är bara det att nu är han inte hemma.– Det har bott en incident på vinden!– Va?– Det har bott en incident här uppe, det har pappa sagt.– Det har väl inte bott någon häruppe? Och en incident kan väl inte…– Jooohooo! För hundra år sedan. En incident. Det säger pappa.Och sådär har vi hållt på hela dagen mest. K säger att han har sagt student. Jag undrar om det ens har bott någon på våran vind på 20-talet. Och Viggo fortsätter att hävda att det har det visst. En incident alltså. Ingen student. Student vet han ju vad det är. Men nu handlar det om en incident. Som har bott på vår vind.Och eftersom Viggo är envis som synden så finns det ingen ände på diskussionen. Jag tjatar bestämt på, om att det är möjligt att vem som helst kan ha bott på vår vind, bara inte en incident. Man vill ju ha sista ordet.Men som sagt. Det var en incident som bodde där. Det har pappa sagt. Och då är det så. Punkt.
-
många blir det.
Jag har svårt att tröttna på den där cirkelskäraren. Är fortfarande fånigt imponerad att det blir så runt, går så snabbt och att den tar tjock kartong som den enklaste sak i världen. Det behövs inte mycket för att impa på mig alltså.
Så cirkelstans + håltång sen kan man göra väldigt många små kort. Kanske så många så att det räcker resten av livet._________________________________________________________________________________I am still in love in my circle punch. -
vårt vardagsrum just nu.
Det jag gillar mest i vårat hus är att man kan använda hela alltet som en fotostudio. Det är bra tycker jag. Fast det tycker ingen annan. Konstigt, eller?Och så är det lite praktiskt. För man hittar bra saker. Ni ska se armeringsjärnet jag sprang på nyss, kommer bli värsta shyssta moodboarden. Eller den grafisk målade dörren, hur har jag kunnat missat den?Och baksidan på den där skåpdörren är helt urtjusig, jag drömmer om när hela det platsbyggda skåpet var sådär. Kanske skulle man? Ett mintgrönt skåp… ahh.
_________________________________________________________________________________Our livingroom right now.I like that I could use our house like a studio. But I´m the only one who like it. I wonder why? -
spring feeling.
Bästa Anna Mård är med i fina vårnumret avnätmagasinet Llamas’ valley. Urvackert.
Det jag gillar mest är att numret är proppat av länkar till ett gäng underbara bloggar. En sann skönhet är Dietlind Wolf´s blogg._________________________________________________________________________________Llamas’ valley Spring issue is now online.Full of beautiful links.Pictures: Llamas`valley -
new delivery.
Mina nya postersrullar är som griffeltavlor. Jag gillart.
________________________________________________________________________________My new cardboards tubes are like chalkboards. And I like it.
-
bara en sallad.
Nu skulle jag ju kunna låtsats att det var jag som hittat på den här lilla delikata salladen. Men nix, det är K. Det är liksom han som glänser i vårt kök. Jag är den röriga som räknar fel och bränner fast och är allmänt snurrig. Tur för mig att jag har en man som mat-briljerar mest hela tiden.Så här kommer en liten och väldigt simpel sallad. Men ack så god.Själva dressingen.1 tsk honung1 halv pressad lime2 msk olivolja1 liten pressad vitlök1 nypa flingsaltNymalen svartpepparSmå och absolut goda tomater som delas.Vindruvor som också delas.Ruccola.That´s it och jisses så gott.Och olivoljan nedan – to die for – fantastisk present från fina vänner. Finns på Urban Deli.
________________________________________________________________________________
Just a little sallad.A sallad as my husband did today. He is briliant in the kitchen and I´m not.The dressing.1 teaspoon honeya half of pressed lemon2 tablespoon olive oil1 little pressed clove of garlicSalt flakes and black pepperSmall and very good tomatoesGrapesRoquetteThat´s it and oh it taste so good. And that olive oil – to die for – a gift from fine friends. And bought at Urban Deli. -
viggos favorit.
Viggo har valt sin Carl . – Fett nice, är han. Och cool fast ändå snäll.Ni har väl inte missat att det är välkomsfest för Carl i affären. Ända tills midnatt ikväll skickas Carl fraktfritt i Sverige och Norden.Mikroskåpet.Jag tänkte inte på att mikroskåpet stod där men när jag fick frågan från bästa Lilla U så slog det mig att jag måste hojta till. Viggo önskade sig ett mikroskåp i julklapp och vilken perfekt present till en sjuåring. Han lämnade inte sitt rum på hela julaftonen kan jag säga. De som ville honom något fick gå dit. Han hade fullt upp att kolla in lurviga flugben (Visste ni hur lurviga flugben är kanske?) och annat. Han älskar det och alla som kikar i det blir lika fascinerade. Vi köpte det här och det var perfekt. Innehöll en massa coola extragrejor som flugben, växter och annat. Kan dessutom kopplas mot datorn, extracoolt.________________________________________________________________________________Viggos favorite.Viggo has choosen his Carl. He thinks Carl is looking really cool but also so kind.We have a little welcome party for Carl in the store. We send him without charges, but only in Sweden, Finland, Norway and Denmark. I´m sorry it did not works so in the rest of the world. -
pyttesmå är de.
Kanske var det för jag lördagsjobbade hela långa dagen. Kanske för att jag var så fasligt trött på tråksiffror och bankdosekoder. Eller annars var det helt enkelt för att de faktiskt är vackra på riktigt.
Ni vet i gamla ramar. Och när man tar bort den gamla, bruna tejpen så ramlar det ur små, små metallstift. Och oj, det var värst vad vackra de var just idag. Så för att inte tappa bort dem så hamnade de på spegeln i det blåaste ljuset.Ja, ni hör ju själva. Utsvulten på inspiration…
