Mokkasin - Blog & Freelancer in Photography, DIY, Marketing and Creative Direction
Sofia Jansson founded Mokkasin in 2009 and and freelances in photography, styling, DIY, marketing, PR and creative direction.
mokkasin, blog, interior, portfolio, photo, props, DIY
37
home,paged,page-template,page-template-blog-large-image-whole-post,page-template-blog-large-image-whole-post-php,page,page-id-37,paged-6,page-paged-6,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

Onsdag.

 

Jag tror det var hos Kristin´s söndagsintervju jag erkände att jag är fullkomligt hopplös på rutiner. Att jag är kanske bäst i världen på att starta upp rutiner och liksom kläcka dem men aldrig lyckas hålla dem. Det är därför jag stolt kan berätta att jag varit så jäkla bra hela januari. För idag är det ju februari som jag insåg tillsammans med en kompis i morse. En hel månad! Jaja, nu menar jag ju inte att jag gjort om hela min tillvaro. Långt ifrån men i alla fall. För det första, jag har ätit alldeles fantastiskt bra. Nu är detta ju ingenting som är unikt utan helt normalt och utan att på något vis kokettera eller så, men jag glömmer just det. Jag skäms faktiskt på riktigt över det och vågar knappt yppa om det men det är tyvärr så. En sådan som kan komma på att det är ju dags att äta och sedan kommer något emellan och tiden går. En sådan som kan inse klockan sju på kvällen att jag glömde lunchen. Och observera med stora bokstäver, det är ingenting som jag är stolt över, alldeles precis tvärtom faktiskt. Men sedan första januari har jag ätit frukost, lunch och middag samt mellis. Utan omsvep och utan att glömma en endaste gång. Till på köpet har jag dessutom ätit megasupernyttigt och gett mig själv ett strängt godisförbud. Bara för att markera att en godispåse inte ersätter en lunch. Ja, du fattar. Och förbudet är väl inte skrivet i sten men det får inte hävas klockan tre istället för något bra. På det har jag dessutom följt mina barn varje morgon till skolan, de klarar ju det alldeles själv egentligen, men för att sedan fortsätta på långpromenad. För att inte fastna i jobbet och framför datorn det första jag gör under dagen. Eller det andra, efter det att kidsen gått till skolan. Och varje kväll efter middagen har jag tagit en kortpromenad. Ja mer än så var det väl egentligen inte. Men kanske är det enkelt att lägga på något ytterligare när man ändå är i farten liksom. Som ordning och reda och struktur och en gnutta kontroll på tillvaron. Eller kanske räcker det fint såhär. Jag skriver inte detta för att visa att herregud så bra man är. Verkligen inte. Utan snarare för att peppa till att vissa saker är nog bara att bestämma sig för. Och liksom välja. Där det går liksom. Det finns många gånger när valet inte finns och då är ju det en helt annan sak. Men att ha möjligheten men ändå inte ta den, är faktiskt bara så in i vassen dumt. Sådetså.

Har ju dessutom en urtjusig weekly planner för sakens skull. Från Jo & Judy.

 

Påtal om nyttigheter så blev dessa kokosbollar väldigt goda.

Recept på sådär 25 st små

3 dl rostade kokoschips (dessa är min favorit) + 2 dl kokosflingor
5 tsk kokosolja
2,5 msk honung
2 msk  kokosgrädde
1,5 msk citronsaft
2,5 krm vaniljpulver
200 gram mörk choklad jag tog en sockerfri på 70 %

hackade hasselnötter

Mixa kokoschipsen med kokosolja tills det blir en kräm. Blanda i honung, kokosgrädde, citronsaft, vaniljpulver och 2 dl kokosflingor. Mixa och rör ihop alltsammans. Ställ i kylen en liten stund.

Rulla bollar och ställ i frysen åtminstone 1 timme.

Smält chokladen i vattenbad. Doppa bollarna i chokladen och syö över nötter.

Sedan kan du ha dem i kylskåp ett par veckor och frysen i en evighet.

Och ny favorit i glassväg. Bara bra glass från Lily & Hanna´s. Hur god? Jätte.

2
14

Faktiskt så började vi möblera om.

Svarade med ett svagt hummande när Nomi bestämt sade att hon faktiskt inte gillar bruna möbler längre. Alldeles speciellt för att det har varit ett fasligt ståhej om en viss säng på sistone. Som den vuxna delen av den här familjen viskade i hemlighet om att vi borde sagt stopp om så kallade åbäken till sängar som dessutom rasade halvt sönder och samman titt som tätt, pågrund av den kanske inte riktigt originala ihopsättningen. Å andra sidan tänkte jag att hon blivit lite väl inspirerad av sin minimalistiska storasyster, vilket kändes övergående trots allt. Men jag erkänner, samtidigt blev jag själv lite sugen i att se hur tapeten Blossom ter sig med pastellfrossa. Så vi bestämde oss helt enkelt för ommöblering och att de mörka möblerna ska få all världens färger. En sak är åtminstone säker, det känns som om att våren kom alldeles plötsligt i det här rummet.

Som synes skymtar en annan säng. Bara Liv´s gamla nersläpad från vinden. Den här köptes till både Liv och Viggo för 10 år sedan och ser exakt likadan ut idag. I alla fall så önskades en fransk järnsoffa men i brist på det så funkar denna såklart hur bra som helst. Och betydligt bättre för stunden än den kolossala.

Tipsigt. Nomi fick ta kopparkorgarna från min garderob och då jag skulle införskaffa nya fanns dessa nu på 70 % rea på Åhlens. Slut på nätet men kanske på din lokala affär. Vi har även dessa i vårt kylskåp för ovanlighetens skull.

Då det är alldeles tvärsäkert att den här ungen har ett gediget intresse för kläder så är det skönt att möblera med dem också. Faktiskt gör vi samma med fotbollströjorna i Charlie´s rum med så det hänger inte på tyllen så att säga. Hängaren är från Numero 74.

Den guldiga tamburmajoren är inköpt på Lauritz. Och nej vi ska inte måla min farmors gamla sekretär. Däremot har vi ett visst organisationsproblem här som jag känner igen från då jag hade sekretären som liten… Kanske är det så enkelt att kreativitet och sekretärer rimmar sådär tillsammans.

Älsklingskroken. Tänker att den följer med en vacker dag.

8
28

for the monday coffee.

Hej ny vecka och back to civilisationen kan man också säga. Inte för att jag varit vid världens ände men då jag hamnade i någon slags radioskugga cirka 1 km från huset vi vistades i förra veckan kändes det lite så. Det var länge sedan jag var så pass onåbar. Tjusning i det med. Såklart ska ni få ta del av vad vi gjort däruppe där dimmorna ligger likt slöjor runt Indalsälven och solnedgångar är så nära norrsken man kan komma… men först lite tipsigt som man ju kan roa sig med när man har uppkoppling igen.

Vi går inte i kökstankar men då och då kan jag lockas av att ordna upp ett par saker som inte riktigt funkar i vårt kök. Eller som aldrig blev klara… Då vi tänkte mer på rumskänsla än helt kökskoncept när vi gjorde vårt kök så är jag helt inne på att att kanske byta ut en liten grej, någon bänk och en liten ommöblering utan att för den skull byta ut hela köket. Det som fungerar bra det får vara så. Jag älskar att det är okökigt så att säga och så ska det få förbli. Jag har sagt tidigare att den här väggen  och hela köket får mig lite knäsvag. En sådan vägg kommer det dock inte bli då våra köksväggar har pärlspont.

Johanna har kickat igång en liten serie med inspiration kök  på bloggen. Tipsigt, smart och var beredd på köksinspo deluxe då den tjejen har några kök att gå igenom under de senaste årens renoveringsrace. 

Som om det inte vore nog har Frida i samarbete med Ballingslöv precis släppt första delen i en programserie om hennes köksrenovering. Personligt, tankar och reflektioner. Ser fram emot fortsättningen och hur köksdrömmen landar.

En av mina köksdrömmar är att byta ut halva vår ö med ett bordsunderrede. Med halva menar jag att behålla bordskivan i granit men skippa stommarna under och därmed gå miste på förvaringen. Jag drömmer så mycket att jag redan stuvat om i smyg för att kunna bevisa, för mig själv,  att vi klarar oss ändå. Tänker ju att det ser härligt ut såhär med luften liksom.

Men då är också planen att egenbygga en hög med skåp, exakt mellan verandan och fönstret och från golv till tak. Med stängd förvaring nedtill och glasdörrar. Med andra ord inte såhär men samma känsla. Jaja, vi får väl se vad som händer. Ett alternativ är ju annars att ”göra klart”, tänker jag i samma sekund som jag inser att vi renoverade vårt kök för snart tio år sedan. Det märkliga är att det fortfarande känns lite som nytt. Både i utseende och de där sakerna som fortfarande hänger i luften. Som gallret för ventilen som skulle upp och listen som skulle fästas och glipan som skulle lösas. Tio år, jisses på tiden…

 

0
19

For the monday coffee.

Allt eftersom jag packar en lastbil och planerar en resa till en herrgård i norr, äventyr va?! så kikar jag runt efter det finaste just idag…

Catarina med världens härligaste feed @annacate  bloggar numera på Lovely Life. De renoverar ett magiskt hus i Göteborgs skärgård och barnrummet har precis fått upp den smått sagolika Acanthus från William Morris på väggarna och jag är kär. Tapetkär, det är så lätt att falla dit.

 

Och lite av vad som swischade förbi på Instagram…

 

Linda Lomelino lade upp en bild på sitt instagram med #stedsaninthewoodsParet bakom den till synes fantastiska restaurangen i köpenhamn som jag önskat mig till många gånger Stedsan Restaurant har nu tagit pick och pack och varandra och flyttat till de halländska skogarna. Här ska man starta upp något som låter som en dröm om man får tro filmen som visas här Om du följer länken så har man också chansen att hjälpa dem att sätta en dröm i verklighet. Som de skriver själva ”A lab for discovering better ways to eat, live and connect with nature.”

Någon annan som får mig att drömma på riktigt är Hanna som instagrammar på @hannadalme  Ett tjusigt säteri minsann, det är slottsvibbar, supervackert och så spännande att följa.

Anna Rifle Bond visar en enhörning.

Och Minimocks sneak peekar vårens nyheter!

 

Slutsurfat för idag. Nu packa blixtar, kamera och hela baletten. Och styra lastbilen mot norr imorgon bitti.

 

 

0
10

fredag.

Exakt min vy imorse. Ganska rofyllt faktiskt och det där skåpet som jag köpte på Blocket häromveckan är så fint. Som alla andra skåp. Känner att rosa är extra fint just nu. Kanske är det januarimörkret som gör´t. Skåpet är målat i Jotun lady Supreme Finish med kulörkod S1505-Y50R och 15 glans vilket är väldigt matt. Nu önskade jag det men kan tänkas att de flesta gillar typ 40 glans vid skåpmålningar. Väggen målades med Jotun Minerals i nyans Grå harmoni.

Med detta vill jag bara visa att det här hemmet liksom inte är harmoni i övrigt. Det verkar ju onekligen vara så att så många tror att en bild säger all sanning i världen. Fast det är precis raka motsatsen. Ett rent och skönt hörn har förmodligen en kontrast om man vänder på klacken. I alla fall hos oss.  Jag har bytt arbetsplats och den är rätt okej. Då solen går upp framför näsan och går sakteligen ner bakom ryggen, åtminstone såhär års. Sedan ser man bara hustak och ett gammal vattentorn och skog… Men, sedan var ju det där med strukturen, den åtråvärda ordningen och att använda sitt eget hem som studio. Jag skyller på det. Man kan väl säga att det inte riktigt klaffar i min hjärna. Alla dar. Eller kanske inte alls.

Men det fina med ett stort hus är ju att det förmodligen är ordning och reda någonstans. Eller möjligen alldeles tomt som i Nomi´s rum. Kanske dags att ommöblera lite. Eller kanske inte. Nepp nu ska jag dricka en cappuccino, gjord av havremjölk och kaffe från den här maskinen. Påtal om det bytte jag till havremjölk som någon slags nystartgrej. Först tyckte jag det var lite si. Eller så. Men nu kan jag inte tänka mig något annat. Helgens tips, testa. Och inte bara en gång. Innan litern är slut har du vant dig.

8
22

och så var det ju nästan vår också.

Idag har jag plåtat ett jobb men resultatet och vad det hela handlar om får ni se framåt vårkanten.

Och nej jag har inte haft med Skultuna-ljusstaken med i jobbet… fast andra fina saker. Som lampan! Kära hjärtanes vad vacker. Hobo från Örsjö . Som ett brev på posten bloggade Krickelin just idag om ett tjusigt fik där lampan satt uppe, kolla vad fint!

Jag är helt fascinerad av hantverket bakom lampan. ” Glaset blåses rakt ner i mässingskorgen och expanderar till sin slutgiltiga form. ” Lampan är blåst i Mickejohans glasbruk i Örsjö och varje lampa blir såklart unik.” Eftersom mässingskorgen bara delvis styr glaset, blir varje lampa lite olika beroende på hur mycket luft som blåses in i glaset. I och med att glasmassan stelnar i ett visst ögonblick, och bevaras, skapas en nerv hos lampan,” säger Gustaf Nordenskiöld som är formgivaren bakom Hobo.

Ja, nu kan man ju drömma vidare om lampan för den är verkligen inte min egna. Långt ifrån. Och det är knappt att jag har vågat andas på den. Hantverk är ju inte gratis. och absolut värd sitt pris. Och jag skulle gärna spara till den. Urvacker.

Littlephant har nyligen kommit med världens raraste miniservis.

Och kolla in vårens färgskala från Marmar Copenhagen. Kanske världens gulligaste bebisbods. Ribbad, kort ärm och allt.

Sedan föll jag dit så in i vassen. Garbo & Friends mönster Fauna är ju bara så ljuvligt! Jag har drömt hela dagen om att sova i den här fabelvärlden. Det fina i kråksången är att samma bäddset finns för vuxna. Det är ju jättebra. Övervägde ett tag att ta påslakanet som kuddfodral. Bara för att få vakna med det här mönstret framför näsan.

0
17