-1
archive,paged,category,category-tip-about-gifts,category-67,paged-6,category-paged-6,qode-social-login-1.1.3,qode-restaurant-1.1.1,stockholm-core-1.1,select-theme-ver-5.1.8,ajax_fade,page_not_loaded,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.5,vc_responsive

det var en julklapp, en bra.

På samtliga önskelistor till jul stod det pyssellåda. De hade sett någon på leksaksaffären. Men jag tänkte att med det skrala utbudet (för dyra pengar med tanke på innehållet) kommer de inte så långt. Och förresten så behövdes lagret fyllas på. Med allt från pärlor, lera, lim, flörtkulor, paljetter, piprensare, glitter i allmänhet och egentligen det mesta jag kunde finna i den lokala pysselaffären. Jag lade det mesta i glasburkar. Och eftersom det var söndag eftermiddag och dagen innan julafton så fanns där ingen loppis att länsa på små glasburkar (för man behöver många små, som de minsta barnmatsburkarna) men på Åhléns finns det 15-kronorsburkar som var perfekta. Sen lade jag allt i en stor trälåda och silkespapper.  Bästa överraskningen och en absolut tacksamt  när mamma och pappa låg sjuka på juldagen. Sen gjorde vi om vårt glasskåp till ett pysselskåp. Vi har redan ett pysselskåp men vi önskade oss ett med glasdörrar. Fint ska i glas förvaras, så är det bara. Och det som ändå bara hade bambisar och sånt fick fyllas med allt det andra. Och det skulle jag visa här och nu men insåg precis att jag inte hinner. Snart, lovar!

som ballonger fast finare. och gladare.

 

Då var de här! På plats i affären!  Kalasfigurerna nummer ett.  Som godis, fast bättre. Så kalasa som bäst och häng dem bland de andra bollarna precis som här. Det blir liksom inte mer kalasigare än så.
 
 

Eller gör världens enklaste mobil tillsammans med den här. Och fäst dem på väggen som här. Som de bästa små kompisarna. Och som födelsedagspresent är de helt perfekta. Och som postpresent. Det är åt det mest magiska hållet när platta och saker blir runda och fluffiga.  Alltid.
 
 

 

Formgivna av illustratören Ingela P Arrhenius tillsammans med Omm Design. Och påtal om det, julens mest ljuvligaste Memory finns på lager igen. Och en hel del av alla Ingelas prints. Däremot är det någon månad tills Babushka-djuren finns på lager igen, men jag har precis fyllt på med Pocket Babushkan.

Och när jag ändå håller på, honeycombsen finns igen, i alla varianter och färger. Och alla ni som mailar om bokstavsbanner, förlåt att inget svar har kommit ännu Men den är helt slut och kommer inte förren i februari. Och precis så är det med väldigt mycket nu i affären, det mesta försvann runt jul. Men så fort jag får chansen så fyller jag på. 

julleverans från little cute mokkasin.

När det kommer till affären så är jag väldigt förtjust i att skicka överraskningar. Till någon från någon. Med mig som mellanhand. Det är faktiskt väldigt fint när man får äran att skriva små, snälla ord till någon som man inte har en aning om vem det är. Härligt hemligt.
 
Och nu kommer jag göra lite reklam så där i allmänhet. Men att skicka en poster till någon är en sådär perfekt överraskning (och julklapp). Såklart till någon alldeles nära men också som post-present. Man får så otroligt mycket för pengarna och man kan hitta någon för alla personligheter och dessutom i flera prisklasser. Men ingen poster på affären är megadyr, en hel del är till och med värsta kapen. Som månen här på på bilden. Förresten, det är  faktiskt snart ett år sedan han damp ner här för första gången och fortfarande lika poppis.

Nu är det ju så ställt att jag är lite svag för fina paket. Och nu har jag kommit på den där lilla extra finessen även för posters om man nu vill skicka dem som present till någon. Alla posters har ju silkespapper om sig när jag skickar dem. Och fina rör såklart. Inget annorlunda så långt.
 
 

Men om du vill att postern ska bli en present så skriver du bara till mig vad jag ska skriva. Så gör jag det bara, helt for free. Sådär som på bilden. Nu i juletid skriver jag på vackra lövet. Och sätter hela hälsningen på ett långt ribbat bomullsband.

För när jag har svept runt ett par-tre silkespapper så låter jag bandet liksom sticka upp ur postern och silket,  så det första man gör är att dra upp hälsningen.


 

Och såhär ser det då ut när man öppnar. Härligt väl?

Så detta blir mitt bästa julklappstips till nära och kära långt borta. Skriv din  hälsning och adressen till dit presenten ska skickas i meddelanderutan. Så fixar jag! Och färgval för silkespapper och band skiftar lite för stunden. Men julens färger på affären är mullvad, puder, beige, brun och lite rosavinrödprickigt,  så det är någonstans där det hamnar.


 
Och om man inte vill ha ett löv så kan man få ett handgjort kort från engelska Lucky Bird istället. Men då får man lägga till 35 kronor och väljer det fraktalternativet i kassan.

samlarobjekt.

 

Lite fredagsfeeeling får man allt, när det anländer fina gubbar i lådor. Eller gubbar och gubbar. Djur och mini-ugglor. Favoriterna sedan förra julen, Ingela P Arrhenius formpressade nestingfigurer, har fått nya kompisar.

 

Ett nytt gäng djur. Svart katt, brun apa, isbjörn liten gris och stor uggla. Söta tillsammans och så himla omtyckta. De ges bort som dop & namngivningspresent. Som present till flickvänner och pojkvänner (jo, jag får veta sådana hemlisar). Till bästa vännen och till morfar.

Och nu kommer även ett liten söt samling. Pocket Owls i miniformat! Absolut istället för en blomma.
 

frågor och svar.


Och Annas fråga; Ditt värsta inredningsköp?

Vi gör inte särskilt ofta felköp. När det gäller möbler har vi en helt annan inställning än annars. Då velar vi fram och tillbaka i evigheter. När det gäller sånt som att byta stad och öppna affär går allt i en rasande fart. Men hellre tomt och glest än en massa möbler som man inte vill ha. Men nu till saken. Vi har gjort det. Ett megafelköp som heter duga.

Vi har liksom lite svårt för soffor. Nu var jag klen. Vi avskyr soffor. Inte för att det inte är härligt med en soffa utan för att det är så sablarns svårt att hitta drömsoffan till ett rimligt pris.. Fulmöbel liksom om den inte kostar 200 000. Och nu snackar jag inte finsittarsoffan, för sådana små tjusigheter kan man ju hitta ett gäng. Utan nu snackar vi här-hänger-vi-hela-familjen-plus-alla-kompisar-soffan.

Vi som alltid annars vrider och vänder på våra möbelköp har haft flera stycken och tröttnat och sålt eller gett bort. Aldrig någon perfekt, alltid en kompromiss. Fast ändå kan man ju tycka att det som sagt är lite härligt med en soffa. Så då har vi köpt ändå. Och så inbillar vi oss där i butiken att nuså, den här var ju fin. Och sen, väl hemma. Nä, det var den ju inte. Fast oftast står vi ut ett tag men inte en gång, den gången var det felköpet av felköp.

När vi flyttade till huset så tänkte vi att vi skulle köpa ordentliga soffor. Påriktigt soffor. Ingen liten nätt med stålunderrede och stenhårda kuddar. Nä, en redig soffa skulle det vara. En megamysig. Till och med två. Vi hade ju ändå plats. Och jag var bombsäker denna gång. Howardsoffor. Absolut, utan minsta tvekan. K tyckte inte riktigt det kändes som vi. Men joo. Tvärsäker. Så jag spanade in två på Room. och turligt nog (kan man tycka såhär i efterhand) så räckte inte budgeten så vi slog till på två vita Oxford Deluxe från Mio med extraöverdrag och allt på liksom. Ångestdyrt ändå, jo lite. Men vi skulle ju ändå ha dem. För alltid typ.

Och så kom de då. I två megapaket och redan där anande jag oråd. Vi släpade in dem och ställde dem mitt i rummet och jag höll på att svimma. Men gudars, vad var detta för vräkiga åbäken till soffor! Som om jag aldrig sett dem tidigare. Och vi flyttade om dem i alla möjliga varianter och ingenting såg klokt ut. Jag kan tillägga att vi har ett väldigt stort vardagsrum och ingenting känns stort där. Egentligen. Men herregud. Och det är ju inte direkt ångerrätt på soffor. Lätt ångest. Minst sagt. Och jag minns faktiskt att jag grinade i en halv dag och fick magknip varje gång jag gick förbi dem. Liksom hajade till och det kved till lite inombords. I-landsproblem. Men tusan så jag ångrade mig. Och kände mig rätt fånig. Inför alla som alltid hade skakat på huvudet när vi gjort våra soffbyten och hållt på. Nu kändes det mest som alla tyckte vi var helt galna. Man kan ju bara inte gå och ändra sig sådär.

Men för att göra en väldigt lång och utdragen historia jättekort så satte en person sönder den ena soffan. Och Mio tog tillbaka den. Men det var ingen lätt match kan jag tillägga och jag tänker inte gå närmre in på vad som hände. Den andra sålde vi superbilligt på blocket och familjen som köpte den blev jätteglad och tyckte den såg alldeles som ny ut. Tre veckor gammal typ. Och upp åkte den gamla luggslitna beiga soffan från källaren. och jag fick toksy överdrag för den skulle inte vara beige nuförtiden.

Och därmed inget ont sagt om Howard-soffor i allmänhet. Det var liksom bara inte vår grej. Tydligen.

Satt och funderade precis om jag gjort några andra felköp här i livet. Stora alltså. Så kom jag ju ihåg. Vad sägs om vigselringen? Inte heller direkt öppet köp… Fast nämen nej, det var ju inte så att jag gick och ångrade mig om allt det andra. Det var och är finast såklart. Det var bara den där lilla ringen som ställde till det. Typiskt.

tisdagstema om tidstypiska detaljer eller fina påskharen.

Min kamera har gått sönder. Det är nog dagens tristaste händelse. Jag vet att det finns mycket värre saker än så. Men fasen, jag behöver min kamera. Känner faktiskt att den är väldans viktig till och med. Känns lite halvdant utan den. Snyft. För det är ju inte precis så man kvistar ner till affären och köper en ny. Fast den kanske går att laga. Ja, det gör den nog. Jag får nog lov att fråga. Hoppas.
Så tidstypiska detaljer, på Fabrikens tisdagstema får en lite långsökt tolkning. En påskhare som egentligen mest är en pysslad finkanin. Fast nu i påsktider får det vara en påskhare. Tidstypiskt som bara den. Kaninen ingår i en liten pappersdjursfamilj som duktiga Caroline Faup har formgett. Love it. Såsom jag gör med allt hon tecknar. Papperspysslet är förövrigt grymt fint. Finns även som robotar, rymdfarkoster och dockor. Ska bara pyssla lite mer så ska ni få se.

Den lilla kaninen står på en ask som är klädd med min egen favorittapet i nya Sandberg-kollektionen. Tapeten heter Alma och finns i rosa, grön, gul och gräddvit. Om jag nu minns rätt. Visst tänker man direkt Ladurée? Och macarons. 

i min lilla, lilla värld.

Jag gillar papper. Så är det. Som förpackning, som pyssel, som leksak, som allt. Vackra papperssaker är något magiskt över. Som det lilla huset i kraftig kartong som kom till Mokkasin häromdagen. Ett litet hus i all sin enkelhet med några väggar, ett par golv och en massa flyttbara klistermärken. Precis lagom bo för ett liten lyckofigur eller någon annan av modell mini.

snyggpyssel.


Idag fick jag in värsta fina pysslet på Mokkasin. Stjärnor och minimobiler. Bara papperet gör ju en lycklig. Och själva pysslet är ju urtjusigt! Och faktiskt, tro det eller ej, inte särskilt knepigt. När jag såg stjärnan så tänkte jag att det här kan väl aldrig en sjuåring (åldersrekommendationen är från 7 år) fixa men när jag kollade beskrivningen insåg jag att absolut kan den det.
Jag måste bara visa hur fint det är i de braiga instruktionsböckerna som följer med. I love it. Lovar att återkomma när vi har pysslat. Fast jag tror det här får hamna i julstrumpan så det kanske dröjer ett tag…

i fönstret på mokkasin.


Lite detaljer från veckans skylt på Mokkasin. Instrumenten är grymt fina och alldeles riktiga, inga leksaker alltså. Den rosa elgitarren har lockat in riktiga musikfantaster i butiken som intygat att gitarrerna är av superschysst kvalité. Det känns jättekul att få möjlighet att sälja sådana instrument istället för plastiga skrotvarianter. Viggos elgitarr blev succé. Kanske inte allra mest hos honom själv, Liv och pappan i familjen hade väldigt svårt att slita sig.


Lagom till jul har vi fått in Maileg igen. Riktigt fina julklappar tycker jag. När Liv var fyra fick hon just kaniner och möbler i julklapp. Och jisses vad det har lekts med de sakerna, tror nästan att möblerna är de som använts flitigast av alla leksaker härhemma. Och inte bara till kaninerna utan till barbie, troll och alla möjliga figurer som kan behöva ett minihem.

Kuddarna från Colorique visade sig vara fantastiskt fina. Extra förtjust är jag i den japan-inspirerade serien. Finns som helt ljuvliga sittkuddar och bollar. Våra vackra sänghimlar (som finns i vit, rosa och blå) fick jag inte med på bild. Men hänga en sådan mitt i rummet och fylla med dessa kuddar blir en dröm.


Nu är det hög tid för kalasfix. Tjugofem kids intar hemmet för spökkalas imorgon!