-1
archive,paged,category,category-sustainability,category-18,paged-3,category-paged-3,qode-social-login-1.1.3,qode-restaurant-1.1.1,stockholm-core-1.1,select-theme-ver-5.1.8,ajax_fade,page_not_loaded,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.5,vc_responsive

Snyggaste kameraremmarna, då det vände för elljusstaken och ett hett tips att härma för en keramiker.


Jag fick ett sådant fint tips häromsistens som jag kommer dela med mig av. Helt enkelt för det är en alldeles prima julklapp. Och jag vet att många ni som läser har ett bildintresse och därmed också ett kameraintresse. För några år sedan införskaffade jag den här kameraremmen som ni ser ovan. Den var exakt så ljus som på den här bilden men har åldrats så jäkla vackert. Och jag är så himla nöjd med att ha en snygg kamerarem. De må kanske låta fåfängt men att bära kamera med stil är faktiskt viktigt för mig. Jag menar, jag släpar min kamera i tid och otid. Ibland på flottare tillställningar, ibland när man liksom har tänkt på resten av outfiten. Jag egentligen spelar det ingen roll, det ingår liksom på mig som person. Det som hänger på axeln likväl som en väska. Sådetså. Absolut en favoritgrej, alla dar. Känns dessutom väldigt lyxigt som present, som ett smycke. Typ.
Och nu till själva tipset. Inget ont om kameraremmen ovan, men detta nedan var ju bara så fint! Och dessutom så bra.

Remmen – kamerarem i högkvalitativt, vegetabiliskt garvat läder som åldras så man kan älska sin kamerarem tills döden skiljer en åt. Men spara till efterkommande generationer, vilken skatt va?  Exakt såsom det ska vara. Läder från Tärnsjö och Toscana. Remmarna tillverkas av för hand i Sverige utav hantverkare som vet hur en slipsten ska dras. Och allt däromkring.
Inspirationen från en morfars gamla kamera. Såklart. Finns i tre modeller som passar alla kameror på marknaden. No 1 = axelrem med justerbar längd. No 2 = axelrem fast längd. No 3 = handledsrem. Det naturella lädret, som alltså är min favorit kommer från Tärnsjö. Det svarta och cognacsfärgade lädret kommer från Toscana.

Under The Product på hemsidan kan du läsa om tänket kring hållbar tillverkning. Varför det är extremt viktigt hur man garvar lädret, för vår värld och vår hälsa. Du kan också läsa vad det innebär med vegetabilisk garvning och varför det är en självklarhet för detta företag. Här kan man också läsa om varför lädret man använder är högkvalitativt, varför man valt att skippa syntetisk beläggning.
Lädret från Tärnsjö garveri har en historia på 140 år tillbaka i tiden. Lädret i Toscana produceras av italienska hantverkare som tillhör The original Italiian Vegetabilie-tanned Consortium.
Japp, årets julklapp tycker jag. Om du känner någon som äger en kamera. Här är hemsidan för Remmen-straps  och shopen hittas här. Och instagram här. Och jag är ju svag för sådan här filmer.

Annars har jag packat en hel massa medaljonger.

De här småstjärnorna får mig att fundera på någon slags tålamodskurs. Kanske kan räcka med att ta upp yogan igen. Stjärnorna är minimala och jag vet att jag inte får tappa en endaste en, då vi har precis så det räcker.

Tur att Svea kom och gav mig en paus. Hon skulle bara hämta hem gullisen Iris.

Alltså mörkret nu. Jag vet att man inte kan klaga när man bor i Sörmland. Och ändå önskar jag mig till Claras trakter var och varannan dag. Inte för ljuset då men för snön. Kolla bara första bilden i dagens inlägg. åh!

Jag ägde en elljusstake när jag var tonåring, en vit och alldeles vanlig. Senare hängde den med till alla mina hem men åkte liksom aldrig upp. Jag vet att Kristo trånade efter den där, flera år faktiskt, men jag bara – aldrig, så fult. Tror till och med att jag skämtade lite om det till höger och vänster. ”har ni hört va?! Kristo tycker vi ska ha elljusstakar!! Hahahaha! Och stjärnor fick det bli. Endast stjärnor. Vita stjärnor. Så. Speciellt.
Ja nu är det ju verkligen inget unikt med en elljusstake. Heller.  Men jag erkänner,  för ett par jular sedan så tänkte jag lite svagt sådär i hemlighet. Alltså det där ljuset från elljustakarna får man liksom aldrig med stjärnor, det blir liksom mjukare och liksom lite sagosken över det.  Kanske skulle man prova ändå. Som om det vore den mest världshistoriska julenyheten någonsin. Såklart kunde jag inte bestämma form eller någonting så det blev inget. Men nuså, detta är verkligen ingen designad storhet och heller ingen antik sak utan en helt vanlig som fortfarande finns i produktion. Fast vi köpte den på loppis för ingenting alls. Det allra roligaste i den här historien är i alla fall känslan när jag insåg vad jag egentligen beställt (beställde nämligen några nya då jag inte fann några i närheten begagnade, annars tror jag loppisarna svämmar över just med denna modell) Men kolla vad jag hade beställt istället !!!! Fyra stycken! Hahaha! Inget ont om detta heller men det kändes så lite jag. Viggo däremot tyckte det var synd att jag hann upptäcka missödet.

Den här stjärnan fick jag av en vän för över tio år sedan insåg jag idag då jag kontaktade Konsthantverkarna på Hornsgatspuckeln om de av en händelse skulle ha den fortfarande. Det hade de ju inte. Men stjärnan är i keramik och foten likaså, och pinnen i trä. Tips för någon keramiker, att kanske göra igen. Blir lika lycklig varje december när jag plockar upp den. Och nej den ska inte stå där, det var bara enda stället som fortfarande var ljust.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Klänningar och glasögon med länkar!


Idag gör jag ett samarbete på instagram för Synsam. Då jag fått en massa frågor och om mina klänningar och vilka bågar jag valt så kör vi ett tipsigt inlägg där jag kan länka. Den här klänningen är från Other Stories och hittas här. Älskar tyget, mönstret och alla små detaljer som inte syns på bild. Den har ett band att knyta i midjan och pösiga ärmar. Kommer att leva i den över helgerna och sedan med. Bågarna är från Synsam´s eget märke D.Arnesen och här hittas bågen. En transparent båge som verkligen inte tar över.
I instastories säger jag just angående att jag inte tycker att glasögonen ska ta över ”man vill ju inte att det ska vara som att här kommer glasögonen med sin person.” Hmm, det uttalandet går ju kanske inte till världshistorien. Men jag vill inte ha den där klatschiga, fräsiga bågen liksom.

Och för mig som inte ser längre än näsan räcker så är ju glasögon ett absolut måste. Mitt synfel har dessutom gjort det svårt att operera ögonen, nu kanske det skulle gå men förut var det väldigt komplicerat. Och trots att jag haft linser väldigt mycket och det alltid funkar så behöver ju ögonen också vila. Vet ni, jag har till och med haft linser under det akuta kejsarsnittet när Liv föddes. Innan, en timme innan för att vara exakt, vi skulle in för vändningsförsök i v.41 + något så gick mina glasögon mitt itu. Och jag kunde ju inte göra annat än att ta linserna. Och för att inte se alltsammans i en total dimma fick de sitta kvar. 2003, rekommenderade man absolut inte det under en operation. Säkert inte nu heller.
I alla fall, dessa glasögon är av märket Polo Ralph Lauren  och jag hade på pricken lika under 90-talet. Faktiskt hade jag faktiskt nästan exakt som de första bilden i slutet av 80-talet. Klänningen är en gammal inköpt på Anthropologie . Alltså den har massor av år på nacken, älskar den och var början till mitt sätt att konsumera kläder. Några få plagg varje säsong, och om de var en absolut keeper så fick de kosta lite mer. Har helt klart funkat. Nomis väst är från Wolf & Rita, förra julen.

Nomi förälskade sig i dessa och det här med att bära over size även i brillor känns självklart för kidsen. Minns när hon letade sina första med fönsterglas och greppade ett par pilot, expediten skrattade och sa ojojoj, det där ser ut som skyddsglasögon ju! Nomi blängde argt på henne och kunde inte släppa det där i första taget.
E & E glasses är ett glasögonföretag från Norrland. Sveriges allra första glasögonmärke som satsar på hållbarhet och återvunna material ”Det finns två saker som inspirerar oss i våra kollektioner. Dels den svenska designens stilfulla enkelhet, dels den norrländska naturens karga skönhet. Vår önskan är att sätta både Sverige, Norrland och framför allt Västerbotten på kartan över god design och mode.”
Glasögonen jag valde heter Sörmjöle Wood – en karg holme i Luleå skärgård sägs det. Just den här bågen finns i flera färger.
E & E sägs vara pionjärer när de lanserade en ekologisk glasögonkollektion. De ekologiska bågarna är helt återvinnings- och nedbrytningsbars. Man har sedan länge tagit bort ftalater ur alla sina bågar. De ekologiska bågarna är godkända av Organic Waste System.
En fin liten intervju med Frida också på sidan med inspiratörer.
Klänningen är en fotsid HM. Jag hittar den inte på hemsidan men den är ganska ny, jag köpte den i Stockholm korsningen Mäster Samuelsgatan/Drottninggatan där HM home är.. Som ett nattlinne fast ett fint. Men inte trikå utan ett stumt bomullstyg.  

Så drog jag till med ett par Prada också. Hittar dem inte på Synsams hemsida men artikel numret är VPR 01 UV VX5101 och färg: gradient bordeaux. Kanske de mest utstickande i den här samlingen men formen är fin och färgen en färg absolut, fast svag. Klänningen är Carin Wester för Åhlens.
Länkigt värre men då hoppas jag att jag har svarat glasklart. Och så hunden Chester då. Hur gullig är han inte där han sitter på bordet i decembersolen?

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Hur ett systersmycke blir till.


För en tid sedan frågade Kristin om jag & Johanna kunde göra ett systersmycke till henne och Miranda. Eller nu vill jag verkligen förtydliga en gång för alla, jag gör inte ens en endaste millimeter på smyckena. Jag bara babblar och vrider och vänder på skönheter hit och dit. Men guldsmed är tusen år bortom mina skills. Miljarder…

I alla fall, från början var nog tanken att det skulle bli ett She´s the rainbow men då frågade vi om vi inte fick göra nästan samma fast ändå inte. Som en kompisarmband till She´s a rainbow. Jag har nämligen helt trillat dit på ädelstenars egenskaper. Och Lotta på Bråkmakaregatan. Ni vet när hon föll i rosenbuskarna och armbandet hon fått av tant Berg for all världens väg. Just ett sådant armband kunde jag inte släppa ur tankarna.

När det gällde Kristin´s och Miranda´s systerarmband skulle såklart stenvalen gå i blå toner. Armbanden skulle vara unika men ändå höra ihop. Vi valde stenar utefter färg, form, storlek och slipning. Och här ser det mest vackert ut i sin enkelhet. Johanna hade precis börjat med infattningarna nämligen.

För hand måttade hon ut silver i som remsor.

Exakt den mängden som krävs för att fatta in varje sten. Både i längd och bredd. Detta är på halv millimeternivå.

Under själva infattningen var jag inte på plats i ateljén. Men Johanna har berättat att man gör varje ”silverram” klar till var unik sten innan själva infattningen tar vid. Man gör även öglor av silvertråd och löder alltsammans innan infattningen, då stenarna inte klarar denna hetta.

Men korkat nog drog jag ju till med ”och sedan limmar man fast stenarna då?” Johanna bara skrek ”limmar, här limmas ingenting, aldrig någonsin!! Lim är bannlyst hos en guldsmed! ” Oj, sade jag lite skamset för att i nästa andetag fascineras rejält av hantverket ännu en gång. Johanna förklarade hur man liksom trycker metallen försiktigt mot ädelstenen. Små dunlätta tryck för att inget ska hända med stenen. Massor av tryck, fler än man någonsin kan räkna, runt om stenen tills man liksom bildad som en liten, nästintill osynlig kant som håller stenen fast. Då stenarna är olikformade måste varje sten infattas helt för hand och man kan inte ens använda verktyget ovan. Som i och för sig också är lika mycket ett hantverk och ett urgammalt verktyg, ett universum från maskinella infattningar.

Här har alla stenarna fått sina infattningar. De är fortfarande liksom råa i sin metall och ska slipas lått och poleras mot slutet.

Stenarna fästes på sin kedja. Även avståndet och ordningen kräver en tanke, ibland ganska många tankar faktiskt.

Inget lämnas åt slumpen. Olika tyngder på stenar gör att fallet blir olika på ett färdigt smycke, så sådant måste man ha i beräkningen.

Vi jobbar med 100 % återvunnet silver, guld och roséguld, så långt det bara är möjligt. Att återvinna guld och silver är en process som få guldsmeder besitter idag och att Johanna är en av de få som kan denna metod är jag så otroligt tacksam för. På det viset har vi möjlighet att erbjuda smycken som är snälla mot miljö och vår värld. På samma vis arbetar vi med stenarna. Alltså att vi bara samarbetar med dem som kan garantera oss god etik kring stenarna och arbetsförhållanden.

Sodalite, auqamarin, labradorite, månsten… Alltså att man gillar namnen på stenarna. Som sagor.

Ateljén, den fina. Häromdagen fick vi en himmelsk leverans av stenar. Det var så otroligt vackra. Fast det var världens molnigaste dag och alldeles grått så glittrade de ändå och slipningen, som jag glömt namnet på, var helt magisk. Johanna hade gjort ett urval via bilder och jag tänkte på godis i de mjukaste färgerna. Nu får ni hålla utkik för nu är vi alldeles i startgroparna för dessa armband. Helt unika kommer de bli, då ingen sten är den andra lik. Förmodligen kommer det bli ”one of the kind” – stämpel på samtliga då vi aldrig kommer kunna hitta exakta stenar. Så många mail om systersmycken sedan Kristin bloggade detta vackra inlägg. Och ja, såklart vill vi göra systersmycken i långa rader. Men som ni förstår tar det tid, en hel massa dagar i Johannas hantverk. Att få till de stenar vi önskar är inte heller det enklaste. Så förmodligen kommer vi få lov att göra någon slags förbeställningsturordning. Lovar att berätta när jag vet.

Nu gör ju inte Johanna bara smycken åt Mokkasin, långt ifrån. Det är ju bara en minimal del av alla fina jobb hon och hennes mamma Inga gör på Garmlands. Kärade ner mig i lövet som Inga gjort för en herran massa år sedan. Och trädet är ett av Johannas signatursmycken, så vackert.

Johanna är så sjukt begåvad. Älskar det här. Jag har alltid varit stormförtjust i mitt She´s a rainbow (som också finns i silver här), bär det ju jämt och tar aldrig av det. Men det här är något alldeles extra. En typ av armband som jag saknat. Jag går verkligen igång på liknelsen av Lotta på Bråkmakaregatan – armband eller ringar som Madicken och Lisabet fick på posten av mormor. Eller för all del ringen hos tandläkaren man valde med stor beslutsångest när man var liten.

Polera som bara den.

Silvret och dess eviga glans.

Systersmycken till Kristin och Miranda.

Sen vill man ju äga gamla smyckeslådor. Men det gör man ju inte. Så jag letade som en galning för jag ville ha just något blått och blankt. Såklart har vi även våra fina lådor till vardags. Tänk när vi gjorde de här tjusiga, lägg av! Kolla bara skräpet vi fick med oss från Norrbacka.

Det jag fann var i alla fall sådana lådor man köpte äkta silverbestick i när det begav sig. Och så öppnade jag upp, lade i lite extra stoppning och limmade tvinnade band.

Och linne runtom med hortensia på toppen.

 
Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM
 
 

bara fredag.


Sent fredagsinlägg… Och inte särskilt helgpeppigt. Mycket snurrar i mitt huvud just nu. Det där med att alla kämpar med sin egen kamp är ännu en gång så uppenbart. Ibland alldeles osynlig för någon annan som bara passerar. Önskar att styrka och kärlek kunde skickas på moln, det hade varit fint.
Men det som känns mjukt är att jag är som hemkommen från världens snabbaste semester som varade endast 30 timmar prick varav nästan halva tiden var jobb. Och väldigt glad av Österlen om hösten. Påtal om ekollon så kan jag intyga att vid Haväng är de så otroliga stora. Kvista dit om du är nära! Och hur går det för våra små ekollon-bebisar då. Kom ihåg att byta vatten ofta! Jätteofta på vissa av dem, vet faktiskt inte vad skillnaden är men beror säkert lite på hur ekollonen är vid starten. När vattnet blir brunt och lite sörjigt, häll ut , diska ur glaset och fyll på.

Taa-daa många av våra har redan långa rötter och under helgen ska de få egna flaskor då rötterna slår i glasets botten nu. Däremot de jag lade tillsammans i en skål med vatten ruttnade snabbare än jag hann upptäcka det. Vi har haft våra i glasverandan. Soligt, ljust men kylslaget.

Nomi hade mixtrat med en variant av fladdermus. Mina barn är lite väl pepp på sprayfärg och vårt grus är numera inte grått utan guldigt och regnbågsfärgat.

Är galet förtjust i detta lakrits, tur för mig att det låg i vårt rum när vi landade här. Exakt det sagolika stället ska jag blogga om imorrn. Nu äta, läsa och sova. Bra och alldeles tillräcklig fredagskväll. För mig.
 

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Le Labo.


Idag är det tisdag och egentligen DIY men då jag suttit handen i en balja idag så blev det inget med den saken. Råkade nämligen ut för en liten brand imorse, fast om man bortser från att det var minst sagt skakigt i stundens hetta så gick det ju bra sånär på några blåsor. Men fy vad läskigt det är med saker som brinner.
Hur som helst så jag hade jag turen att besöka lite Frankrike på Bondegatan 48 i lördags. Det franska ( och New York ju ) dofthuset Le Labo har ju sin lilla butik just där.

Den franska känslan går ju verkligen inte ta miste på trots att företaget är New York-baserat. Men hela konceptet föddes i Grasse. Såklart, i de bästa parfymområdena. Kolla själva doftlaboratoriet där bakom glaset!

Egna skräddarsydda dofter är ju deras nisch. Parfymen blandas efter beställning. Jag kände redan direkt att jag aldrig skulle kunna bestämma mig då vi ju faktiskt var väldigt mycket på språng.

Tur för mig ändå att Kristin bestämde sig att shoppa ett litet parfymkit, så jag hann smyga runt med kameran.

Jag hade ju tidigare fått veta om den franske tapetkonstnären, det var under den tiden då  jag hade fastnat för denna utomordentligt trevliga syssla. Det var Petra som berättade att just här hade just en tapetkonstnär jobbat med väggarna i flera månader. ATT jag också ska bli det någon gång.

Ännu ett bevis på att vackra väggar aldrig behöver vara hela och enhetliga liksom. Snarare precis tvärtom.  Snacka om att jag blev megainspirerad på det här stället. Tio minuter max var vi där och ändå så hade jag insett det ena smarta draget efter det andra innan kvällen var slut. Så kan det bli.

Hur himla svårt att välja?


Dofterna baseras helt på naturliga ingredienser, både ekologiska och veganska. Dofterna är unisex och Santal 33 sägs vara den mest hypade doften. Men dofter är ju alltid det yttersta av personlighet.

Himla trevlig och kunnig personal. Tror minsann jag återvänder snart med oceaner av tid.

 Jag tror att Kristin bestämde sig för ett discovery set. Blandat på plats och signerat med hennes namn. Hur flott present?

Som ett apotek fast fullt med doftnoter.

Kristin lär blogga om sin favorit var så säker.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

DIY – grodda ekollon och driv upp en mini-ek.


Att driva upp små ekar är ju sedan gammalt. Det må vara osagt om det var Estrid Ericson som knäckte idén allra först på 30-talet. Men hursomhelst är det vackert, spännande och fascinerande. Och ett helt ojobbigt projekt att sätta igång där hemma. Det största problemet brukar vara att man missar den bästa tiden att göra det (typ, åhh jag skulle ju… och nu är det januari), så därför kan du se detta inlägg som en påminnelse, för den tiden är exakt nu! Så, ut i skogen med er och leta ekollon!

När du kommer hem lägger du ekollonen i en skål med vatten över natten. Det gör du för vätskan skull men vi roade oss också med att hitta en och annan simmande larv på morgonen. De räddades ut i naturen igen.


Leta helst efter de med svans. Då är liksom halva jobbet redan gjort. De har åtminstone fått en rejäl skjuts till vägen mot miniek.

Du tar sedan fram en hel massa småglas och burkar. Och nålar. Precis där hatten suttit sticker du in nålarna. Meningen är att ekollonen ska vila på nålarna för att inte dränkas i ett vattenbad. Vissa hävdar att ekollon ska ligga täckta i vatten, jag har hört att de lätt ruttnar då. Nu har vi en liten sjö med de som saknade svans så får jag återkomma i frågan. Och även några stycken på fuktigt hushållspapper på fönsterbrädan över det varmaste elementet. Som sagt, vi får se vad som har bästa gro-effekten.

Men resten fick alltså nålar.


Charlie hjälpte till men nu har vi ju en hel liten miniek-grupp sedan i söndags. Vår plan är att ha en massa fina småekar att ge bort när julen kommer. Bästa fröken-presenten! Bästa gå-bort-presenten! Samma stil som en stickling i present.

Ni ser ju, det här är jättelarvigt. Visa upp en gammal miniek såhär. Men denna är ett år gammal och fortfarande så himla fin ju.

Det är smart att ha många. Man vet ju inte säkert hur många som tar sig.

Dags att fylla på med vatten.


Men bara några millimeter så det täcker svansen och lite till. Ungefär halva ekollonet. Det är superviktigt att de inte torkar ut så håll koll. Bra plats att placera dem är i ljuset och gärna vid ett fönster med element under för att få extra varmt.

Sedan är det dags att vänta 2-6 veckor. Därefter bör deras små groddar ha växt till sig till små minirötter. Då har vi samlat på oss små loppisflaskor och placerar ekollonet på en liten ljusmanschett i mässing, som kostar högst 1 krona på loppis. På så vis kommer ekollonet kunna balansera extra tjusigt på flaskans övre kant. Såklart kan vi lyxa till det men en och annan Svensk Tenn vas också. Fast jag tycker att mässingsdetaljen är fin. Sedan dröjer det ytterligare 3-6 veckor innan den lilla eken börjar växa. Tålamod är en dygd. Och fortsättning följer med våra små ekbebisar!

Dapperey.

Markus Hast & Gustav Cosmo bor i Katrineholm och driver företaget Dapperey, som tagit träningsredskap till en helt ny nivå. En supersnygg! Samtidigt som de fått fantastisk respons och fina erbjudanden har man valt att fokusera på ”slow living” och skyndar långsamt. Jag träffade dem en dag innan våren kommit för att höra hur de tänker kring företagandet, Dapperey och spanande dessutom in marknadens absolut finaste yogamatta .

– Egentligen började allt med en vetekudde min fru gjorde under gymnasietiden. Det handlade om att göra något funktionellt och snyggt av något som egentligen redan fanns. Idén låg och liksom puttrade under många år. År av grubblande om vad exakt vi skulle göra. Sedan var det nog på en fest allt startade på riktigt.

Jag kikar på inspirationskällan som sägs var föregångaren till Dapperey´s supersnygga träningsredskap. Och utan att på något sätt nervärdera vetekudden så tänker jag att steget är enormt till Dapperey´s träningsredskap i stilrent formspråk, sobra färger och hållbara, supersnygga materialval.

Markus Hast och Gustav Cosmo är ett team med mixade kompetenser som kompletterar varann till fullo. Tillsammans med kunskap som sträcker sig från i allt från breda kunskaper om kroppen till formgivning täcker de hela kedjan för att ta fram en träffsäker produkt inom detta område. Markus jobbar även som leg naprapat och Gustav är produkt designer, en mix som är ovärderlig när det kommer till att utveckla just träningsredskap som fungerar enligt konstens alla regler och dessutom är snygga som vilken annan inredningsdetalj som helst. Idén faller ju platt om någon av dessa kunskaper saknas. Men att kombinera dessa kan ju inte bli annat än smashing.

Förklara namnet Dapperey, jag har faktiskt ingen aning om betydelsen?

– Det kommer från engelska ordet dapper som betyder stilig och smart. Man använder det som komplimang om någon som är stilig och smart! Smashing helt enkelt! You look dapper. Det är så vi tänker om våra produkter.

Hur hittade ni er målgrupp, har ni haft någon plan om hur ni skulle ringa in den?

– Om man har en telefon idag så matas man hela tiden i flödet av vad som är aktuellt. Idag är det tydligt att vi vill visa upp hur vi tränar, vad vi tränar och vi vill allra helst göra det med stil. Istället för att bli frustrerad över de digitala trenderna så valde vi att analysera det. Såhär fungerar världen idag och vi har valt att göra något roligt av det istället.

Så ni jobbar starkt med digital marknadsföring?

– Vi började fundera hur vi kunde använda det och matcha det sociala medieflödet med Dapperey´s produkter. Vi visste från början att det var lifestyle-gruppen vi ville rikta in oss på. Den grupp som värdesätter den här typen av produkter, som gärna delar med sig av sitt liv och intressen. Helt enkelt de som gärna lägger upp en bild där våra produkter får möjlighet att synas. Och dessutom synas i ett snyggt bildspråk.

Genom att se mig i om i hemmet hos Markus så inser jag att han lever sin egen målgrupp. Hemmet är ljust och sobert, inrett med moderna klassiker, hållbara genom tiden. Lugnt och vackert. Dappereys produkter sitter som en smäck i den här typen av hem. Utan tvekan.

Hur ser ni på träning?

– Vi har nog alltid sett träning som naturligt, det ska kunna ske varsomhelst och vara en del av vardagen. Då behöver också redskapen ha en självklar plats. Det är väl helt enkelt så att om vi har yogamattan bredvid skrivbordet, foamrollern brevid soffan så är steget betydligt kortare än att behöva ta fram det ur en mörk garderob. Så enkelt funkar människan, åtminstone de allra flesta. Vi vill att våra produkter ska vara framme, antingen lite slarvigt som mitt i träningen eller mer som inredningsdetalj.

Jag håller helt klart med här, ett steg från en solhälsning föder liksom inspirationen på ett annat sätt än att du ska behöva leta fram redskapen.

Exakt. Man inspireras per automatik.

 

Ni sa tidigare att ni förespråkar ”slow living”, hur menar ni då?

Livspusslet går främst. Vi har gjort ett medvetet val att se det här på lång sikt, skynda långsamt och en annan typ av tempo. Det är klart att tvivlar ibland om det är rätta vägen. Varannan var tredje vecka har vi snacket om vi ska hoppa på tåget men sedan lugnar vi oss. Feedbacken är fantastisk och det har funnits flera möjligheter att växa och göra det snabbt. Men livspusslet hade helt klart fått sig en törn om vi hade valt så. Det är det inte värt. Men som sagt varannan vecka funderar vi om vi gör rätt.

nner ni er nöjda eller tänker ni redan på nästa steg?

Just nu känner vi oss nöjda. Nu har vi bevisat för oss själva att det inte bara var en produkt. Vi har pratat mycket om vi skulle göra ett gäng med produkter och lansera samtidigt men valde den långsamma varianten och ta en produkt i taget. För att liksom hinna med och känna in vad som känts bäst för alla.

 

Drabbas ni av tvivel däremellan?

– All fantastisk feedback och respons gör att vi inte tvivlar, aldrig någonsin på vår idé och våra produkter. Det vi tvivlar på är hur snabba vi ska vara– är det okej att sakta ner och prioritera livspusslet och sätta det i första rummet? Det är så många företag som gör tvärtom och då kan man fundera på om vi gör rätt eller fel.

– Ibland funderar jag på ”man lär av sina misstag ” – att man dammar igenom ett par gånger under sin entreprenörsresa – när händer det? Det har inte hänt. När kommer det??

Dapperey har synts mycket under senaste året, har ni en uttalad plan om marknadsföring?

Dialogen är primär för oss – hur vi kan hjälpa varann. Vi är bra på att lyssna, bra på att ta till oss önskemål och tankar och förvalta dem. Vi har ett nära samarbete med flera influencers bland annat Ida Warg, Ellen Bergström och Frida Ramstedt. Vi har insett från start att dessa digitala kanaler är den bästa formen för att nå ut med våra produkter. De hamnar i en miljö där de passar och eftersom vi har en tät dialog så vet vi att man står för samma sak som vi vill nå ut med.

Frida på Trendenser , nämner Dapperey i hennes senaste trendföreläsning: 

” Dapperey´s designade träningsredskap som tål att stå framme är en tydlig inredningstrend 2017. Att Dapperey dessutom producerar i hållbara material gör att de bockar av en annan viktig fråga som är på agendan inför framtidens design.” 

Hur känns det att Frida nämner Dapperey som någon som går i framkant för denna nya inredningstrend?

Det känns väldigt roligt att Frida som har nordens största inredningsblogg ”Trendenser” pratar gott om Dapperey. Det ger oss ett kvitto på att vår idé kan hjälpa många människor i hemmet. Vi vill vara i framkant, vi vill skapa en ny aktiv inredningstrend. 

Vad skulle ni nämna som er breaking point om ni fick välja – Vi hade som mål att första året synas i ett magasin. Vi har synts i Elle, Elle decoration, Damerans värld, Womens Health, QX, Runners World, Plaza Interiör, Rum design.

Sedan var det otroligt häftigt när den allra första ordern trillade in. Från någon utomstående, någonstans i världen. Då insåg man att har en hittat oss kan lika gärna tusentals göra det.

 Om ni skulle sammanfatta den feedback ni fått från pressen och inom inredningsbranschen?

Äntligen kan man träna med stil och låta det står framme.

Marknaden för just träningsprodukter känns väldigt mycket slit och släng och Dapperey står för raka motsatsen, hur tänker ni kring hållbarhet?

– Att jobba hållbart har varit självklart för oss från första början. Vi har lagt ner mycket tid på materialvalet och hitta leverantörer.

Det känns som ni har ett transparent produktionsled och att era produkter blir mer som hantverk. Tänker jag rätt då?

– Absolut, vi har jättenära relation med hela kedjan. Allt från de som förser oss med kork och läder till där vi producerar. Sedan är det ju inte tal om den massindustri som just råder inom träningsredskap. Materialen vi valt blir ju bara snyggare med åren.

I de produkter ni har nu jobbar ni med kork och läder?

-Kork är fantastiskt! Miljövänligt och supersnyggt! Kolla in en film om kork, du kommer bli förtjust. Lädret är svenskt och ekologiskt och vi tar det från ett av Sveriges äldsta naturgarverier i Dalarna.

FAKTA

Kork – kork utvinns genom att man med stor noggrannhet avlägsnar yttre barken från trädet. Trädet tar inte skada av detta och kan leva i flera hundra år. Vart 9:e år avlägsnas barken.nKorkek skogarna underhåller den biologiska mångfalden och bidrar till att ekosystemen bevaras. På så vis bekämpar vi också växthuseffekten. Kork är återvinningsbart och nedbrytbart till 100 %

 Naturgarvat Läder- Naturgarvning är en riktigt gammal process där man använder vegetabiliska och nedbrytbara ämnen som garvämne. Det resulterar i ett giftfritt läder utan restprodukter, med de naturliga egenskaperna bevarade.

Er första produkt blev en foamroller, berätta jag har ingen aning, vad är det?

– Det är en het produkt på marknaden just nu. Det är en slags självmassage som kommer från hockeyvärlden. Den används mellan träningspassen. Precis som massage, liksom både skönt och oskönt. Det finns ingen professionell idrottsutövare som INTE har en sådan här

-Ahh, så det är liksom inget träningsredskap?

-Nej, det är mer en välmåendeprodukt. Sjukt skönt när man suttit länge framför datorn. Cirkulationen ökar 20 ggr bara genom att sitta såhär på den.

-Inte så komplicerad alltså?

Nej Ellen 1,5 år kör järnet på den här.

Ahh, det här är ju verkligen en produkt man borde ha nära till hands varje dag som typ tandbostning. Superviktigt att den är såhär snygg då så man aldrig vill gömma undan den.

– Ja exakt!

Om ni fick välja tre ledord, vilka skulle det vara? Funktion, stil och hållbart. Fast det är inga ord vi säger, utan mer det vi andas hela tiden. Vi är väldigt klara med vad vi tycker.

Har ni något uttalat mål för Dapperey?

M: Vi ska inreda i 10 stora städer .Just nu finns vi i Stockholm, Oslo, New York. Vi finns i några hem.

G: Får man bara ta en stad per land , vi finns ju i Malmö, Göteborg..

M: Ja, bara en stad per land.

G: Då är det sju kvar.

M:Japp.

Har ni någon favorit som ni skulle vilja använda tex er yogamatta?

Yoga girl – vore fint. Jag tänker ger man sig an på det så händer det…

Ja och för några dagar sedan hände det! Då kunde man på Yogagirls instagramkonto, som har ett par miljoner följare, skåda en liten Lea Luna ligga och softa på mammas nya yogamatta – en Dapperey.

 

Personligt med Gustav

Din stil – Avslappnad och soft

Styrka – Kombinationen att ha en känslan för Färg, Form och Konstruktion

Stad Palma

Musik 60-tals musik, just nu mycket country, amerikansk 60-tal. Och min egna garagerock.

stips Läser bara på semestern – jag skäms lite över det men så är det – deckare.

(fast när Markus fick samma fråga insåg han att han också läste biografier, fast om rockband)

Medievanor – TV-serier – Homeland är sjukt bra.

Livsfilosofi – Allt ordnar sig

Utbildning? 1 år ljudtekniker (SAE Perth Aus),1 år Trä – Form och Design (Nyckelviksskolan),3 år Produktdesign (linnéuniversitetet)

Hemlig talang – Har man någon talang måste man visa den

Gör helst en ledig dag – Just nu tar jag hand om barnen 2 och 4. Spelar gitarr

Vad bjuder du helst på till middag? Vad heter det där med oxfile? säger Gustav, Plankstek, säger jag snabbt. Biff Rydberg, säger han.

Personligt med Markus

Din stil – Positiv , hälsosam, men ändå en skön mix. En doer.

Gustav om Markus: Du har som en kontrollerad ADHD – alltså du har ju inte det. Men det känns som det.

Jag tycker det är så trist att bara sitta., Fast jag kan ta det lugnt, det är helt klart bevisat. Men jag vaknar alltid och tänker: Ny dag, nya möjligheter.

Styrka – Våga delegera ut.

Stad Jag tänkte på Italien. Kan jag ta det?

Musik Håkan Hellström

stips Jag är dålig på att läsa men biografier om entreprenörskap. Senast Petter Stordalen´s bok. Jag måste lära mig någon när jag läser . Ingen tid får gå till spillo.

Medievanor : Poddar framförallt Företagarepodden & Framgångspodden Det är samma här, jag vill lära mig något. P3 dokumantär för att bara lyssna, fast man lär sig ju något även där.

Livsfilosofi –Jag sätter mig själv i första hand Många tycker det är oskönt – Jag tänker att mår jag bra mår andra bra. Har att göra med mitt jobb, har sett så många som gjort exakt tvärtom, satt sig själv i andra hand hela tiden. Man måste ta hand om sig själv – det borde alltid vara prio.

Hemlig talang – törs man säga det här… men jag blir ju kallad – det är ju helt sjukt – lill-Ernst ibland. Lite oklart kan jag tycka. Men om vi har middag kan det vara jag som ställer fram koriandern i en fin liten kruka, som folk regerar på. Sen är jag bättre än medel på bandy. Fast den är ju inte hemlig.

Utbildning ? Jag har studerar 2 år till Hälsoutvecklare och 5 år på högskolan i Stockholm till Legitimerad Naprapat.

Gör helst en ledig dag – Är tillsammans med fru och barn. Tränar gärna en sväng helt själv, styrka eller löpning. Jag frågar Gustav om han tränar. Gustav: – Simmar, cravlar! Vi har gått på crawlkurs.

Senaste film – Prioriterar sällan att se film.

Vad bjuder du helst på till middag? – Grillad köttbit och grönsaker på altanen, gärna barfota med en fördrink i handen. Middagen avslutas sent, kanske har vi kvar gästerna på frukost?

 

Dapperey – Tack för jag fick ta del av era fantastiska resa som bara börjat!

Dappery.com

The shop Dapperey 

 

Vegetarisk grillskola!

Jag fick ett strålande tips idag. Kanske räddar det påsken, matbryderierna  för alltid och hela grillsäsongen! Ett finfint samarbete mellan Kung Markatta och Green Kitchen Stories  en vegetarisk grillskola med hel massa smarta klimattips och vegetariska recept för sommarens alla  grillfester.

Grillskolan är upplagt på 4 lektioner. Snygglektioner och som man svimmar redan vid den första ögonkastet. Rödbetsburgare med bland annat ananas och avokadosalsa. Som en bra parantes, hade jag förövrigt ingen aning om att Kung Markattas ananas uppnår hela fem miljömärkningar, är kravmärkt och fairtrade. I grillskolan får du veta hur man torrgrillar grönsaker, varför det är supersmart och hur det aldrig någonsin behöver misslyckas.

Grillad sallad, grillmetoder som att rimma grönsaker. Grilla som en pizza fast enklare. Såklart får man dessutom alla tips för att grilla klimatsmart och miljövänligt. Och receptbanken ska lagas igenom ett efter ett, längtar! Kolla behind the scenes bilder här!

Göteborg alltså.

Jag fick en himla tipsig kommentar för ett par veckor sedan. Och det ena gav det andra.
”Ni har inte nåt cykelkök i din stad? Eller ska vara i nån av storstäderna ett par dagar? Det hade jag satsat på i så fall. Världens bästa grej: en ideell förening där alla hjälper varandra att ta vara på avlagda (ofta jättefina) cyklar. Reservdelar är gratis, en cykel per år ingår i medlemsavgiften (som brukar vara 50-100 kr) och ofta finns det fantastiska cykelnördar där som hjälper dej att få ditt renoveringsobjekt bättre än en ny cykel. Då kan du ju pröva en massa olika cyklar för att se vad som passar dej. Plus att du vet att du kommer kunna underhålla din cykel för all framtid (himla trygg känsla). Plus att det ofta är ett himla fint socialt sammanhang (sjukt fint att hänga med riktigt gamla cykelgubbar, glada utbytesstudenter, pålitliga miljökämpar, ensamkommande flyktingbarn och så de underbara nördarna förstås, på en och samma kväll).”

Hur fint lät inte det?! Tänker att jag skulle hänga på ett sådant Cykelkök hemskt mycket och hela tiden. Och som på köpet (som nu verkade vara nästintill obefintligt) bli alldeles grym på att laga cyklar. Fnular på att starta ett alldeles eget cykelkök.

Och nix jag visste inte vad cykelkök var förrän denna kommentar. Men exakt samma kväll så läste jag om det i tidningen Vi, i ett reportage om delningsekonomi. Och i samma reportage stod det om Smarta kartan.  Kommunen plus föreningen Kollaborativ ekonomi som startat upp detta. Göteborg alltså.”Smarta Kartan vill underlätta för göteborgare och besökare att leva hållbart, genom att uppmuntra till gemenskap, nya möten och tillgång framför ägande.” På sajten hittar man verksamheter och nätverk som finns i staden. Bland annat då Cykelkök ,bytesgrupper, klädbytardagar, gratisbutiker och digitala plattformar. Dessutom tipsas om parker och olika typer av möten. 

Man sätter alltså tillgång framför ägande. Och främjar hyra, dela, byta, låna och ge. Alltså inte köp och sälj. Och en sak är helt säker. Det saknas inte kreativa tankar och engagemang om hur vi ska få den här planeten att överleva. Detta är så bra. Solidariskt kylskåp för att minska matsvinn, samåkningsapp, byten av sticklingar, frön, kläder och leksaker.

Här kan man också läsa om Dela mera – projektet.  Ett projekt för att öka delning av prylar hos Göteborgs Stads kulturhus och bibliotek. Man syftar till prylar som sällan används i hemmet. Pluset blir då att kunna spara utrymme, ekonomi och miljö. 

Och ja, reportaget i Vi. Där frågan var, vad händer om vi lägger ”slit och släng” på hyllan? Om vi lappar och lagar istället för att köpa nytt? Kraschar då det kapitalistiska systemet? Ett superintressant reportage som avslutades med Lin Lerpold forskare på Handelshögskolan, syn på saken.  ” Sverige är ett av de värsta exemplen i världen när det gäller ekologiska fotavtryck på den här planeten. Det kan inte fortsätta så.”

Exakt. Tänk om alla städer kunde ta efter den Smarta kartan. Tänker att allt skulle bli snällare på så vis.

 

veckans klimatsmarta to do.

Under 2017 är vi utvalda tillsammans med 5 andra familjer utav Katrineholms kommun för att vara med i projektet Klimatfamilj. Målet med det hela är att vi ska stöttas och informeras på olika plan för att minska våra utsläpp med 30 %. Nu kanske man kan se det som något man redan har koll på. Nog för vi är medvetna och inte helt vilse i pannkakan. Men handen på hjärtat, slå oss på bröstet som nöjda och kompletta kan vi knappast göra. En fantastisk lyx att bli utvald såhär och  få det serverat, få möjlighet att ställa frågor och om inte annat få det påmint för sig, lite var och varannan dag. Jag menar, det man kanske redan visste behöver då och då komma i ljuset igen. Vi måste se över hur vi bor, hur vi äter, transporter och konsumtion. Tänkte mig  att kanske kan jag ge det här året lite extra rutiner när det kommer till medvetna val. För jag tror mycket handlar om rutiner. Nästan lite såsom man borstar tänderna , man bara gör det liksom. Utan att tänka. Lite lagom blir i slutändan en jätteförändring. För övrigt så är det väl dags att sätta den här bloggen på rutinmässiga inlägg om just detta. Eko, klimatsmarta tips, miljön, hållbarhet och allt däremellan. Inspirerar det någon enda att göra samma är jag glad. Startar upp idag med en liten snabb to-do lista med några saker jag tänkt göra men inte riktigt kommit till skott. Och sedan kan jag tipsa om att kika över sina egna utsläpp och vanor, sina personliga klimatavtryck genom en snabb test här.  (Here you are able to calculate your personal carbon footprint based on your way of living).

  • Sätt en lapp på brevlådan om nej tack reklam – tänker på det varje gång jag lägger reklamen i pappersinsamlingen. Jag gör det liksom utan att ens ögna på den. Varför i hela friden har jag inte gjort det tidigare?
  • Checka över de papper som kan komma digitalt istället som i brevform. Från kommun, skatteverket, banken osv.
  • Ordna en fungerande kompost.
  • Det kött som resten av familjen äter bör komma från ett lokalt ekodjur eller vilt. Kolla upp var i trakten det går att ordna.
  • För övrigt, vi äter betydligt mindre kött och jag inget alls, men tänker ändå ladda ned köttappen 
  • Köpa en ny vattenkokare, den andra brann upp.
  • Frosta av frysen.
  • Lära mig exakt hur stor klimatpåverkan olika livsmedel har. Alltså att kött är värst vet man ju redan men resten då?
  • Kolla över lamporna, om det saknas LED.
  • Skaffa minst 2 grenkontakter med strömbrytare att ha som laddningsstationer.