Jag har haft ögonen på australiensiska Pony Rider i flera år, ända sedan vi skulle ta in dem i Mokkasin affären. Förutom att de gör så galet snygga saker så gör de bilder som ger mig så mycket inspiration. De producerar dessutom på ett hållbart sätt och för vidare kunskap och det lokala hantverket. Som man ju gillar.
Senast postad i deras journal är denna supercharmiga stuga? Koja?  Jag vet att det är fel ord. Man kallar det Cubby house. Eller cabin. Hursomhelst skulle jag inte ha något emot att hänga där en dag eller för alltid om man nu möjligen inte har snö utanför huset. Killarna som driver Castle and Cubby (hej du härliga inspiration för lekstuga fast så mycket mer än bara så, wow!) och Sheree Commerford som driver instakontot och tillika företaget Captain and The Gypsy Kid, har gått tillsammans och skapat detta magiska. Miljövänligt och flexibelt att förändra om familjen växer. Kanske som lekstuga från början, till att bli tillflyktsplats för tonåringen eller gäststuga. Och psst! När jag skrev att väggbonader är mer utav en trend i LA och Australien var det bland annat Pony Rider jag syftade på, kolla här!
 

Photography: Sam Elsom for Pony Rider

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Sitter i en solig tågvagn påväg till Örebro. Jag far rätt mycket nu men det är fint farande. Ser våren vakna utanför fönstret, varvar Frida Hyvönen och Amanda Bergman i lurarna, mailar hit och dit och tycker att jag kom till en klok insikt på morgonkvisten. Allt under tandborstandet. Är överförtjust (not) i mitt sätt att uttrycka de där plötsliga insikterna till min man. Mitt i tandborstandet vet ju alla vad det innebär, inte helt lätt att prata då men man vill ju liksom få ur sig det där kloka. Innan man glömmer alltsammans.
Hursomhelst så var det lite såhär… Insikten om vad ensamt jobbande gör med mig. Jag behöver en sidekick, en kollega, en samarbetspartner. Vilket jag ju så ofta har, i alla projekt jag hamnar men de där dagarna när jag verkligen är fast på min kammare. Typ. Blä och fy och usch. Jag vet att jag måste ha de dagarna, jag redigerar ju bilder framför min stationära dator, skriver helst i tystnad och även viss planering och koncentration. Men jag är inte ensam och stark. Jag behöver bollblanket, samtalen, spåna och landa i närheten av någon annan. Det kan vara via telefon, skype men jag behöver liksom samtalet för att må bra. Inte det konstanta babblandet men varvat under dagen. Sådan är jag. Då är jag allra bäst. Vilken tur att jag har en plan.

Bra med insikter. När man väl landar dem. Jag gör det oftast i duschen. Egentligen borde jag lära mig att när hjärnan står still eller tankarna snarare huserar på farlig mark och det är lätt att snärja in sig, ta en dusch. Minns den gången jag insåg att jag var tvungen att anställa någon. Jag tog en söndagsdusch och allt blev glasklart. Jag ringde Linn och resten vet ni. Jag behöver oftast inte så mycket betänketid. Note to self – glöm inte duschen, haha!

Har ni sett att FGL har slagit upp porten till sin nya butik! Smashing tjejer! Nu verkar i och för sig den polka-dottade klänningen vara slutsåld men så många fler. Och den här ska jag slå till på inom kort. Fick många frågor på stories om den här blusen, en favorit.

Fattar inte vad jag samlar på mig keramik just nu. Speciellt de där hemmagjorda, som tex ”Bosse” och ”Gunvor” har gjort.

Fattar inte det faktiskt. Har man liksom drejat på där hemma i stugan och så blir det så vackert. Glaserat och mönstermaxat. Man har lite att lära där på drejskivan. Och åh vad vi måste sätta igång att styra upp vår lilla drejstudio. Det där lät flott för egentligen är den i tvättstugan, haha!

Känner ni igen det här ytterst kreativa magasinet? Så proppat med pappper i olika former, kreativt, pyssligt och inspirerande. Bra presentbok till någon som är lagd åt det hållet.

Spanar lite bebiskläder nu. Inte för egen räkning utan för kommande jobb. Så fin sweater i mjuk frotté.

Det här var ju så fint, kolla in Moon bootie!

Det mest spännande blogginlägget jag läst nyligen är detta. Jag. Vill. Också. Ta min familj och göra exakt så.

Nuså, dags att ta den här dagen på bästa sätt. Älskar detta citat av Mia Skäringar Lazar ”det är så många tårar och ångest, det är frustrationen och känslan av att inte få nån jävla ordning på dagen, att stå utanför och undra hur alla andra kan ”leva så lätt”” och så drog hon till med ett citat på det. Ja det får absolut knyta ihop det här blogginlägget. Det satte orden på allt jag menade där i början… Det är absolut en skallning av dagen som krävs mellan varven.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Det är nästintill en omöjlighet att välja den vackraste av alla magiska print Mrs Mighetto har skapat under åren. Alla har de ju sin egen personlighet och alla är de liksom mjukt invirade i historier som man lätt tar till sitt hjärta. Men från och med imorse måste jag nog ändå säga – Miss Della är det vackraste!

MISS DELLA
”…I taket lyser stjärnorna och glitter regnar ner i Miss Dellas bruna lockar. Hon dansar i takt till låga toner och hennes oövervinneliga styrka fyller rummet. Tiden stannar och Miss Della sprider magi, idag är det glitter och fjärilar. Här och nu är alla tillsammans och kärleken besegrar allt.

Della föddes med en cp-skada. Beskedet kom redan när hon låg i magen. Della förstår och känner så mycket, men har aldrig kunnat prata, inte heller kunnat gå. Della lever på begränsad tid med sin mamma och pappa. Begränsad tid med sina syskon. 
Della är en av tusentals barn som föds med en skada. Hon är symbolen för familjer som lever i ständig oro över sitt sjuka barn, rädslor omöjliga att förstå, men framför allt lever de med obeskrivlig kärlek till sitt eget mirakel.  ”
Här kan du läsa alltsammans! And the text about Miss Della in english!

Printet Miss Della är baserad på en alldeles verklig person, som är väldigt lik sagofiguren i all sin vackerhet. Om mamman till Della sitter här, Ditte Svanfeldt. Historien om Ditte och hennes familj finns här på hennes blogg (instagram här). Jag har läst. Dittes berättelser hamnar direkt i hjärtat och man känner ödmjukhet för livet själv. Ännu en gång påminns man om att mångas liv och vardag är en ständig berg och dalbana. Där lycka och hopp går hand i hand med rädsla och katastrof. Där inte det ena utesluter det andra för de ligger så nära varandra alltjämt. Och att dagar så snabbt kan förändras, att det sker så mycket oftare när man lever med sjuka barn. Att sorg och glädje liksom ständigt samsas med utrymmet.  Men med kärlek, styrka och mod så blir familjer till fantastiska team som svetsas samman och övervinner allt. Jag har sett det på nära håll, då vi har nära vänner med en liknande historia. Sedan första dagen jag mötte dem har jag alltid beundrat dem, jag tänker att de gör skillnad.

Och ATT  jag beundrar de här tjejerna, Malin Mighetto och Anna Sylvan. Sådana ständigt lysande stjärnor och alltid med den extra tanken närvarande i allt de gör: Deras önskan att alla deras sagor ska göra skillnad för någon annan. Miss Della släpps imorgon och för varje sålt print går 25 kronor oavkortat till Hjärnfonden och deras arbete med forskning kring sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Redan idag har man samlat in över 30 000 kronor till hjärnfonden. Fantastiskt!!

En dag som denna hade de alltså bjudit in till Berns på fin frukost och release av Miss Della som släpps imorgon hos alla återförsäljare som du hittar här.

Sådant fint gäng! Här syns Maria Soxbo/Husligheter, Petra/Minimocks, Malin Lindner.

Och Della var såklart alldeles närvarande.

Så roligt att höra Anna och Malin berätta om deras magiska resa. Minns ni att Mokkasin, som affär, var med från starten. Stolt är jag!
Svårt att ta bilder när alla äter god frukost, haha. Men här syns Helena Lyth, Therese/Plåthuset, Linda/Volang.

Ditte och lilla Duni i hörnet, så fina. Och viktigt om Hjärnfonden. Vi fick höra att stödet till Hjärnfonden ökar hela tiden och bara det senaste året kan man se en enorm skillnad, det tycker jag känns fantastiskt fint att veta.

Elin /Studioelwa hoppade in som barnvakt åt Anna Kubel ´s bebis alltmedans Anna själv passade lille Vinnie när hans mamma Emily Slotte var på vift. Ja inte så lång vift då men uppenbarligen ur denna bild. Så många bebisar och jag kände mig lite som en mormor, haha! Det är ju jätteroligt att man börjar förstå känslan av barnbarn nu när våra yngsta snart fyller 11.

Och Jasmina Bylund med bebis.

Vi fick så fina goodiebags. Måste visa er en annan dag allt fint jag bar hem.

Gullig karavan.

Så otrolig fin morgon! Och nu hejar jag på Della för allt vad jag är värd. Både sagans och verklighetens Della <3 Och så önskar jag att Mrs Mighetto slår all världens säljrekord på just denna vackra.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Jag tittar extremt lite på tv. Inte för att det saknas bra program, det är jag övertygad om att det finns. Det är bara det att jag alltid missar. Jag måste få tips, nästan lite skrivet på näsan för att jag ska komma till skott. Oftast kommer jag ihåg det när det inte finns möjlighet att se längre. Men ibland så.

Min mamma tipsade om Lerins Lärlingar och jisses vad fint! SE! Lars Lerin, superkonstnären, håller konstskola för en grupp personer med olika funktionsnedsättningar. Jag kan inte säga att jag sett alla hittills sända program, inte ens ett helt men hade det som bakgrunds-tv idag när jag jobbade. Och jag blev helt uppslukad! Så fint så jag blev helt rörd.  Gång på gång. Människorna, så underbara allesammans! Så kreativt, mjukt och varmt! Modigt! Att få ta del av drömmarna, det kreativa och tankarna. De där ofiltrerade och fantastiska tankarna, jag älskar det. Allt är som en skattkista ju!

Dagens tips! Ses här! Nu ska jag hämta hela familjen till tv-soffan och se från början till slut.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Vi har ett nytt favoritmärke – Hundred Pieces. Själv går jag igång på bilderna och Nomi gillar kläderna, perfekt match!

Flickan och framtiden.

Den väldigt ljusa.

Tröjan hittade vi här. Måste tipsa om rean på skor just här, Liv fick ett par Veja (de gör verkligen så fina skor och är de med) och Nomi dessa.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Ett snabbt hej och ett hejdå julen -svep. Samma dag som solen och ljuset kom tillbaka kändes det helt glasklart att samla ihop extra energi och packa ner det som hörde julen till. Barr alltså. Vad är det med barr? Världens bästa lekmaterial och valpbassäng. Simma bland barr önskar väl alla?

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Nyårsaftonen var så fin att jag blir lite avis på mig själv nästan. Eller känner mig lyckligt lottad. Jag kan inte säga att det var den mest uppstyrda men det säger väl inget om trevligheten. Det var vuxna, barn, tonåringar och pyttesmå och hundar i världens härligaste blandning. Älskar att ha kompisar till barnen här också. Jag vet nog faktiskt inget bättre än att ha huset fullt. Jag behöver nog inte så mycket mer tror jag.

Vi var många men då är man ju också många som hjälps åt. Det där med att fixa själv måste väl vara det mest gammalmodiga som finns. Jag och Kristo ramlade hem vid 5 då resten var utspridda på nyårspromenaden. Andra hade handlat och förberett när vi jobbade. Dagen hade jag och barnen styrt om lite snabbt. Vi klippte upp några girlanger härifrån med metallstjärnor. Hängde dem i den ena ljuskronan.

Den andra fyllde vi med grönt från trädgården.

Jag hade efter julen funderat en del på det här med snittblommor under vintertiden. Kanske att jag tycker de förlorar stilen så snabbt, att jag inte är så väldigt förtjust i de som finns i blomsteraffärena just nu, att det känns så ur säsong och dyrt. Kanske gillade jag inte ens amaryllis när jag tänkte efter… Så jag kikade vad som var grönt i vår trädgård. Häcksyrenen är knallgrön.

Och den här marktäckaren, som nästan är overkligt vacker. Tror att den heter vitbrokig benved. Snacka om god investering, den här tänker jag plantera mer av. Just nu sitter den lite här och var i vår trädgård sedan de förra ägaren.

Det var faktiskt det enda vi satte på bordet med, och lite fler stjärnor plus tomtebloss för fritt användande. Ända tills Nomi tog typ 15 och tände dem samtidigt strax efter tolvslaget…

Jag lyckades få till en bordslösning på sådär 5 meter som var helt perfekt med inspiration av det där brokiga. Nu hann jag ju införskaffa några nya så jag tog vårt superlånga med skivor i, ett av våra hemsnickrade fick lite storleksändring plus det här lilla bordet fick avsluta alltsammans. Med lådorna utåt. Så där slapp vi dukarna, vilket jag ville.

Glasen var de mest brokiga vi kunde hitta runt sjusnåret.

Sedan dukade vi med guldbrunt sjuttisporslin med de mörkbruna assietterna till förrätten. Superenkelt men så vackert bara.

Ja och tapetvepan fick hänga kvar. Den passade fint där.

Tycker verkligen så mycket om fotogenlamporna från Karlskrona lampfabrik. Min absoluta favorit är Flaggskär. Med ungar överallt så känns det lite tryggt att inte oljebehållaren riskerar att spricka.

Måste tipsa om det här med långa bänkar från skolornas gympasalar. Kristo har höjt våra till sitthöjd, de rymmer hur många som helst och står ute under tak hela året annars.

 Och ni , kolla här finns en fin film från promenaden med kostymer och allt. Slå på ljudet, tycker så mycket om det melankoliska och allvarsamma musiken, nyåret till trots. Som den framtid jag önskar, med tillförsikt. En fin tradition. Med Nomi, Estrid och Melvin i täten. Åtminstone för det här året.

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

Ack så uppe i varv. Ska strax lägga huvudet på kudden och slumra ut till årets sista dag.Idag har jag jobbat inför ljuspromenaden imorgon och ordnat det sista med kostymerna.

Två kronor skulle bland annat göras och det är ju lätt som en plätt om det inte vore så att smältlim tydligen kan ha olika kvalitet, kan det ens ha det?

De sprayades vita och fick hängtorka i äppelträdet.

Här var jag egentligen ganska klar med Nomis och Estrids kostym men så var ytterligare en liten kompis sugen på promenad.

Man kan ju inte säga nej. Så två kronor blev tre. Krås och annat fick fixas ihop. Så nu blir sex kostymbärare, nio! Det kanske är en Katrineholmstradition som är på väg att skapas. Fin ändå! Och jag är väldigt förtjust i att vår stjärna hänger på tre kvart, haha, julen igenom och jag lovar att jag glömmer fixa den imorgon också.
Sweet dreams!

Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM