KIDS-arkiv - Sida 7 av 19 - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
4
archive,paged,category,category-kids,category-4,paged-7,category-paged-7,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.3,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

tidernas allra finaste kalenderäventyr.

När jag såg den här julkalendern första gången i Paris så smälte jag. Så himla vacker! Och smart! Och den står för allt vad jag egentligen önskar av en julkalender. En saga i själv. Något som inspirerar dig att berätta ditt eget juläventyr, vad det nu må vara. Något att ta fram år efter år. Och gjord av ekologisk bomull. Vad mer kan man önska. Inget alls om du frågar mig. 

Till saken hör att de här små påsarna som du fyller med det där äventyrliga, de är just inte bara som  påsar sådär i allmänhet…

Nepp, de är alldeles fulla av hemlisar sådär bara i sig självt.  När man vänder de ut och in ryms en egen liten värld där i. En liten skogsvärld med bergen och skogen och djuren! En värld som kan inspirera till din egen saga! En värld som man kan leka med. Eller för all del bara är vacker! 
Såklart kan du fylla den med vad du vill men mitt allra bästa de senaste åren har ändå varit att skapa vår familjs eget lilla juläventyr. Sådant där som fått våra decemberdagar att glänsa lite extra.

Såhär skrev jag i november 2012: Gör lista av juliga saker och lägger de små händelserna i din kalender. Allt för att inte gå miste om hela juletiden. Att stanna upp och för att inte hela december ska gå i rasande fart och så missade man allt det fina. Jag vill inte tänka att jag är sådan som missar, men förra årets (tänk förrförra plus ett år till nu) december var rent ut sagt hemskt illa i den synvinkeln. Och såklart, vad är väl bättre och mer självklart än allt det där juliga. Allt det där som vi brukar göra mellan varven men så ofta med andan i halsen och stressen i magen.

Så nu ska här kalendern proppas full med både det stora och det lilla som hör vår familj och jul till. Oavsett om det kan låta självklart så kan det ändå vara en liten adventskalender som får ordning på allt. Som får åtminstone mig att stanna upp och känna julefrid.

Förra året dekorerade vi loss ordentligt. Eftersom den hade fått snygg plats i Family Living.
Året innan körde vi opimpat fast precis samma idé.

Tipsiga kalenderäventyr.
Leta rätt på adventsljusstaken och sätt dit ljusen.
Önska snö, snölyktor och snögubbetillverkning.
Dricka massor av varm choklad i termos och ute i smällkalla vintern.
Sjunga minst tusen julsånger.
Gå långa kälkpromenader när det nästan är natt och snöar jättemycket, allra helst.
Julklappsletardag. Med finfika inräknat.
Ställa fram små tomtar i hela hemmet
och glöm inte att det är lyckan att få pynta loss precis som man vill.
Läsa juliga kapitel från alla böcker vi hittar. Högt såklart.
Göra glittriga smällkarameller och fylla dem med lördagsgodis.
Skriva önskelistor.
Pyssla julklappar till alla man känner.
Göra ett marsipan-zoo.
Skriv ett julkort till någon. Eller massor om du har lust.
Se en julig film och äta knäck tills vi storknar.
Göra pepparkakshus. Gör små mini-hus och flera stycken, det blir mer att dekorera på så vis.
Baka pepparkakor med alla vi känner.
Pyssla etiketter till julklapparna. De finaste gör man av lera.
Slå in julklappar. Finast med gamla notpapper och tidningar från loppis.
Göra islyktor. Häll vatten i stora hinkar och frys till is i minusgraderna.
Åka skridskor. Och drick varm choklad!
Åka till skogarna och leta gran. Och drick varm choklad!
Åka pulka. Och alltid – varm choklad!
Grilla korv ute med marshmallows till efterrätt.
Rita vikgubbar som är tomtar.
Ha en väldigt julig show för släkten.
Julmustprovning.
Hänga fram sina julstrumpor.
Måla en tavla. Tillsammans. En för varje år.
Leta julkulor på vinden.
Klä granen.


Kalendern hittar du här på Mokkasin.

Uppadatering: Kalendern sålde slut på nolltid och vi kan tyvärr inte få hem några fler. Försök på Fabelab´s egen hemsida, här. 
Om man nu ändå vill kombinera med lite småsaker så fyller vi strax affärem med smått från Numero74. Allt från små kameror i tyg till körsbärshalsband. Några andra saker från affären som passar sig så himla bra i en kalender är.
– dessa ska hamna i vår kalender i år, tillsammans med äventyren såklart. 
Hoppas på fint och viktigt morgonsnack på så vis. 

det här är bara början.

 

Förra veckan så tapetserade min pappa en egen liten dröm till Nomi. Ni vet tapeten som egentligen är en fondvägg, Blossom från Mr Perswall, hamnade alltså på alla de fyra väggarna. Ett projekt som faktiskt inte gjorts förut. Nomis kommentar till detta var såhär.

Det är som om alla i hela världen som inte har den har tapeten i hela rummet,
skulle stå på ena sidan av jordklotet.
Och jag ensam på den andra.
 
Bara för att förtydliga det hela…

Men det blev i alla fall  så makalöst magiskt så jag har bett Mr Perswall att sälja den på det viset för jag tror aldrig jag satt fötterna i ett skönare rum. Det är så lungt och mjukt och man känner sig som inbäddad i drömmen självt. Det är faktiskt som en saga, på riktigt.

Mr Perswall hjälpte till att spegelvända två av väggarna och om vi var något tveksamma till just hörnen till en början, så var det de som blev allra vackrast. Ska visa er hörnen rakt framifrån snart. Tapeten görs ju också skalenligt efter måtten i just ditt rum, så om man håller sig på ett ungefär inom normala rumsmått så får man ju liksom allting med.  

Nu är ju egentligen det här en tapet som inte kräver något alls. Tapetserat och klart att flytta in egentligen, det är ju liksom ljuvligt som det är. Men nu är ju det är Nomis rum… Vår dotter har ju en alldeles eget sätt att se på det här med prylar och möbler. Det finns liksom ingen hejd. Om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte exakt var det kommer ifrån. Så imorse var hon på gång att flytta porslinssamlingen från sitt fönster. Den rosa vasen fick hon lyckligtvis av ägaren på Möbelmagasinet häromsistens. Hon hade trånat över vaserna i en halvtimme och han tyckte det var fint att hon hade ett sådant intresse så den blev hennes bara sådär. Då svimmade hon nästan. Den stora blå, stod i samma samling och den fick hon i inflyttningspresent av mig, det var kanske det vackraste hon hade sett någonsin. Fast så säger hon varje gång hon ser något. Nu har bara ett krav för detta rum, allt ska vara gammalt. Precis allt. Ett gammaldags rum ska jag ha. Helst med lampetter och kristallkrona i taket. Vi får se var det slutar. Jag tänker inte hejda henne, såklart inte. Hon kommer länsa vinden på rekvisita jag sparat och det är ju inte det exklusiva på loppis hon vill åt. Det är liksom inte där det fina sitter. Sekretären hade jag när jag var liten, vi hämtade den hos mamma och pappa igår. Den var min farmors och kvittot från 1955 låg kvar i en låda.

 
Det är sådant här hon köper för lördagsgodispengarna.

dagens kom ihåg.

 
 
Häromdagen när jag skjutsade till gymnastiken fick jag höra en sanning från baksätet.

– Selma… Ska du fortsätta gå i skolan när du har tagit studenten? frågade Nomi.
– Nja, neaj, kanske…nej…
 Selma var inte helt säker på saken men det var Nomi.

– Det ska inte jag. Jag ska njuta av min vuxenhet.
 
Jaha, oj, tänkte jag. Den där har jag aldrig hört förut.

Sedan var det igång. Om vilka godissorter hon skulle välja. Och hur många klackarskor hon skulle köpa. Verkligen jättemånga. Att de kanske skulle vara högst i världen. Och ha glitter. Och att hon skulle ha dem på när hon ville, även fast det regnade ute. Och så var det något om att varje dag skulle vara som fest. Fast man jobbade. Det är lätt att ha det festligt. Om man själv fick bestämma. Det är bara det.
 
Att man glömde allt det där. På vägen någonstans. Kanske är det för att den där vuxenheten kom över en  sådär lite pö om pö. Inte som någon blixt från en klar himmel. Synd egentligen. Det kanske skulle bli mer varjedagsfester om det var tvärtom. Mer njutbart av själva vuxengrejen liksom. Eller annars är det bara inställningen det hela hänger på. Mer festligt alltså. Det är bara att bestämma sig. Åtminstone om man har kommit såhär långt.  
 

modéerska huset + mokkasin.

 
För några veckor sedan när solen fortfarande värmde utmed väggarna hade vi den stora äran att plåta för Modéerska huset. En sann ära verkligen, då Jenny Modéer är sagolikt duktig på att skapa de mest magiska mönster och sätta dem på fina kläder. Bästa kläder dessutom, som kommit till på det viset som borde vara alldeles självklart idag. För världens skull. Med 100 % ekologisk och certifierad bomull, samtliga plagg GOTS certifierade och med all tillverkning med hänsyn till miljö och människor. Noll gifter och kemikalier i dessa plagg. Punkt på det.
 
Efter att varit med på detta rundabordsamtal och även ett seminarium på Rosenbad om just gifter och kemikalier i kläder så känner jag mer starkt än någonsin att jag bara önskar precis sådana här kläder som Modéerska huset till mina barn. Och alla andra barn. Och för övrigt mig själv med. Allt annat borde vara förbjudet.
 
 
Som sagt, magiska mönster. Så pass så vi valde att plocka in lite små bebisplagg i affären, trots att vi sagt nej om kläder på sistone. Vi kärade ner oss så pass i mönstret Kurbits Forest så det fanns inget annat att göra. En blandning av traditionella kurbitsmålningar, dalahästar och My little pony. Alltså. Så nu har vi en liten radda bebisplagg att finna här!
 
 
 

Plaggen från Modéerska Huset är :
 
En baskollektion i grå med svarta små figurer – hittas här!
Höstens coolaste sweaterStar Burst. Vem vill inte bära en skur av stjärnor liksom.
Vi förälskade oss totalt i printet med svanar över regnbågen. T-shirt-love finns här.
För att inte tala om Kurbits-klänningen – samma som Nomi bar i växthuset.
Leggings och t-shirt i samma mönster.
Och korallfärgade byxor med flygande svanar med det sagolika namnet Svanhamn-
faktiskt ett sagonamn på riktigt när allt kommer omkring.
 
Storlekarna är från nyfödd till 7 år ( 50cl-122cl )
 
 
Prinsesstårta i asfaltsdjungel. Såklart.
 

Allt du kan önska när det kommer till en leksak.

 
 
Ibland springer man på saker som man önskar man gjort själv. Allt är liksom perfekt.
 
Klossar är alltid perfekt i mina ögon.
Vilka världar kan inte byggas med en hög av klossar? Vilken fantasi kan inte nås?
 
När dessutom allt är helt genomtänkt så smälter jag.
Leksakerna är helt fria från gifter.
Är de målade så används eko-färger.
Ekologiskt bivax och botaniska oljor ger produkterna en mjuk finish.
Alla förpackningar är miljövänliga och tillverkade av återvunnet material
 och är till för att återanvändas. Igen och igen.
Plus att de är så vackra så det är nästan inte klokt.
Handgjorda.
Wooden Story är ett familjeföretag som funnits genom tre generationer.
Och såklart – de jobbar för hållbara leksaker.
Sådana leksaker som ska hålla från generation till generation.
 
Älskar´t. Såklart.
Nu är de nästan på plats i affären men ändå inte riktigt.
Men nästan, imorgon tror jag på.
 
 
Och den där stackars segelbåten. Ensam på vågorna. Attans vad vinden ven.
 

 
 Det var Viggo… och jag. 100 klossar i en säck liksom. Vem kan motstå. Perfekt klosstorlek enligt Viggo och jag är nog benägen att hålla med. Fast de finns i XL med.
 
 

Jag hann inte plåta förpackningarna innan höstmörket drog in över vår trädgård. Men en hann jag , kolla bilden som ligger vid den här stapelmackapären.

vår allra bästa pryl.

Vi har en grej hemma som används i tid och otid och allt däremellan. Barnens VOX. Och grejen är att jag gillar den så mycket själv så jag var bara tvungen till att försöka få in den på affären.  Och tillsist så! Den är för bra för att missas liksom.
 
Den ständiga sysselsättningen och evighets-leken härhemma är nämligen showtime. Uppstyrda varianter med scenografi och hela alltet, när vi fastnar i över en timme,  och snabba shower som fredagsmys. Såklart man behöver en mikrofon då, det fattar väl alla.
 
När mikorfonönskan kom upp, för några födelsedagar sedan, så kändes de plastiga leksaksmikrofoner inte som ett alternativ. Har ni lyssnat i en sådan någon gång? Ärligt talat, det låter bättre utan mick… Och hållbarheten kan jag från säker källa intyga är inte så mycket längre än julafton självt… Och är något vi sätter främst, både hemma och i affären så är det just det hållbara. Punkt.
 
Vi letade tills vi hittade en högkvalitativ förstärkare, med ingång för mick och instrument samt ingång för musikspelare såsom de vanliga gamla hederliga. Eller smartphone, dator, Ipad eller andra externa devices. Allt som har en ljudsladd. Och tack för Spotify. Förstärkaren är lätt för barnen att sköta själva och tillsammans med musikspelare kan de enkelt sjunga med i sina favoritlåtar direkt i förstärkaren. Förstärkaren går också att koppla till andra instrument såsom elgitarren och keyboarden, såklart.  Då den är lätt att bära med sig är den enkel att flytta dit showen är. Jag lovar, vår har släpats (av dem själva) dit de bäst behöver den. Vi har trädgårdshower också! Vi älskar den här prylen! Både som ”leksak” vid all världens shower och också perfekt för att lära sig att sjunga i mick. Och vadå barnen egentligen.. Alla kan sjunga, nåja nästan.

Vi lade in VOX häromdagen i affären och den tog slut på ett kick.
 Nu har vi blivit lovade några till för stunden.  

Och nu har ju mina barn en redan
annars kan jag nästan inte tänka mig en bättre julklapp.
Om jag får säga det själv.
 
Uppdatering: De två sändningarna vi blev lovade tog slut på ett kick. Vi gör nu vad vi kan för att lyckas få in en hög ytterligare. Bästa tipset är att sätta sig på BEVAKA och på så vis få ett automatiskt mail när de finns på lager igen,

det är Olof. och Sven.

 
 
 
Vinkade precis av de här små påväg mot Frost-kalas. Och pappan hade fixat kostymerna. Det var lite knivigt när vi i sista sekund insåg att Charlie också var bjuden. Men efter jobbet nu på eftermiddagen svängde han ihop lite horn och hovar. Till älgen Sven. Som egentligen är en ren. Tydligen. Men Charlie envisas med att säga : Jag ska vara älgen Sven! alla de gånger vi frågade om han inte kunde vara prins eller så. För enkelhetens skull.
 
Och Nomi är lyrisk över sin Olof kostym. Jag tror aldrig jag har något skratta så mycket som igår när Kristo skulle stoppa kostymen full med en massa fluff. Och nu har vi hört : Jag heter Olof, och jag gillar varma kramar! typ tusen gånger. Men det finns absolut värre saker än så.
 

 
Och en halvtimme innan kalasdags kom vi på den perfekta Frost-presenten.
 Iskristaller fyllda med superkraft! Så himla bra att ha.
 
Fin helg till er! Med hopp om ett bortblåst regn..
I´m just waved off thoose two darlings , on their way of a a birthday party with theme about the movie Frozen. Their dad made their customs. For sure it is Olof and Sven. And a half hour before the party begins we found the most perfect gifts för a girl that have a crush on everything in Frost. Crystals of ice , filled with super powers!
 
I wish you a very nice weekend!
 

de mixar regndroppar med solsken till en lemonad.

I ett undanskymt hörn av trädgården lever en och annan fe. De bor bland trädkronorna för de vill vara lite närmare himlen än vanligt folk. De äter sand och blommor men lämnar alltid de rosa kvar. Då och då mixar de regndroppar med solsken till en lemonad. Fast då är det en extra festlig dag.

De äger de starkaste av superkrafter. Jag hoppades att det skulle vara snällhet men det är is och eld. Jag har försökt att komma på vad de ska användas till men jag lyckas inte. Och feerna tittar fram mellan grenarna och viskar : En dag kommer du att veta….

Andra bilder från trädkojan:

 
We have some fairies in our garden. They live in a hidden corner and they are closer to the sky than others. They say they eat sand and flowers, but not the pink ones. Sometimes they mix rain drops and sunshine to a lemonade. They have the strongest super power you can own. I wished for kindness but it´s ice and fire. I haven´t figure out why those powers are so important but the fairies are whispering  – one day you will know.”

 

nomi – style.

 
 
– Mamma, när du och pappa var i New York. Bodde ni på lyxhotell då?
Så frågade Nomi en kväll innan hon skulle somna.
 
-Ja verkligen! Det lyxigaste jag någonsin har bott på! sa jag.
Och drömde mig tillbaka till Brooklyn och Wythe 
och de råa väggarna och gamla fabriksfönsterna.
 
Åhhh!! Var det sådant där badkar med delfinkranar i guld?? Du vet, när delfinerna liksom sprutar vattnet ur munnen? Och snäckor att vrida på vattnet med! I guld! Och glänsande snäckor runt badkarskanten!! Och blommiga vattenfall runt sängen!! Det finns sådana – jag har sett det en gång. När man liksom sover i en grop av blommor. Och blommorna de bara fortsätter och fortsätter, ut i rummet…
 
Då var det liksom igång. Hon fick något drömmigt i blicken. Och Wythe bleknade på några futtiga sekunder.
 
 

Nomi´s fönster är det glassigaste i vårat hus.
 

 
Varför hejda sig när det finns vackert här i världen?