När vi flyttade från vår lägenhet till det betydligt större huset så hade vi såklart med oss våra favvomöbler och lampor. Men det räckte inte särskilt långt. Eftersom vi dessutom flyttade in i ett hus som skulle totalrenoveras så var inte nya möbler och lampor på priolistan. Vi tyckte det var helt okej med lite tomma rum. Det var dessutom sommar och ljust, dag som natt. Men så plötsligt kom hösten och mörkret. Våra lampor från vår 3:a lyste väl upp ungefär lika många rum som i lägenheten. Så vi drog till IKEA och köpte ett gäng rislampor. Att ha sålänge medans vi fortfarande renoverade. När rum efter rum blev färdigt så hade såklart de dammiga rislamporna gjort sitt. Och sakta men säkert har rummen fått sig egna lampor.

Lampan i Nomis och Charlies rum är ett loppisfynd som var trasig. Ju mer jag höll i den så ramlade den sönder och samman. Men jag blev lite kär så den fick följa med hem ändå. Och så lite tråd, pärlor och fix.

Loppisfynd. Jätteliten och supersöt. Jag älskar det tunna, gamla porslinet. Och mönstret.

Loppisfynd igen. Låg där, dammig under en massa bråte. Brukar fundera på om man inte borde göra något likande själv.

Thomas Sandells A-lampor har hängt med så länge jag kan minnas. Jag gillar dem forfarande lika mycket. Mycket för att de är i klarglas. Och mest för att de ger ett fantastiskt ljusspel på väggar och i tak. Som smala ränder. Och det är nog just för att de är i klarglas. Fast det är viktigt att man dimrar. Förresten, i love it. Vad gjorde man utan dimrar?

Och så fick mitt favoritloppisfynd vara med igen. Jag älskar glas av alla dess former. Och den här lampfoten är bara så himlans tjusig. Kolla Fabriken för mer belysningsinspiration.

Idag läste jag om ett väldans flott projekt som kallas FABRIKEN. Gillar verkligen idén så självklart vill jag vara med. Tisdagens tema är vardagsrum. Så här kommer mitt bidrag. Och som i allt annat, i sista minuten…

Vårt vardagsrum är verkligen alldeles mitt i vårt hus. Det är ett stort rum som är lite som två rum, som ligger i fil med matrum och tv-rum. Det är det allra första man ser då man öppnar ytterdörren. Annat var det innan, då klev man rätt in i en farstu och en vägg. Men den väggen rök då vi förvandlade detta tvåfamiljshus till ett hus för bara vår familj. De dubbla glasdörrarna fanns inte heller men det är lycka att de nu finns där. När de står på vid gavel är gränsen mellan inne och ute nästan alldeles utsuddad.

Fortfarande råder någon slags sommarkänsla hos oss. Korgar för allt som bäres in och ut i trädgården. Blommiga filtar över möblerna och inga mattor så man kan strunta i sandiga och gräsgröna barfotafötter. Det är viktigare och absolut enklast så, att inne blir ute på sommmaren. Att de stora dörrarna står öppna och att alla kan springa in och ut som de vill.

När vi ändå höll på och rev en massa väggar passade vi på att riva den enda hela, stora väggen som fanns. Vi hittade pardörrar på vinden och så hade vi plötsligt tre rum i fil. På ena sidan av vardagsrummet blev först lekrum. Ett år senare är det rummet för tv:n och världens största knallrosa Ikeasoffa. På andra sidan finns matrummet som sen har en stor öppning in till köket.

När vi tog fram vår glasveranda blev ett par fönster över. De hamnade i vårt matrum. Ett mot vardagsrummet och ett mot köket. Sätta fönster i innerväggar måste vara det absolut bästa sättet att öppna upp ett rum utan att egentligen förändra någonting. Rumskänslan finns fortfarande kvar men skillnaden är fantastisk. Favoritlampa av Carl Fagerlund för Orrefors, för en spottstyver på loppis.

Då vi bodde i lägenhet i stan, tyckte vi aldrig att vi lyckades få till något bra ställe för den perfekta bokhyllan. Det slutade alltid med att vi hade vårt egna bibliotek på vinden. Då och då hämtade vi ner travar med böcker. I och för sig var det alltid lite som en överraskning för man hann ju glömma vilka böcker som fanns där mellan varven. Men det här är så mycket bättre. Elfakonsoller och målade furubrädor från golv till tak , en urgammal soffa från 1800-talet mitt emot en kamin som ser ut som en kakelugn 😉 Här är finfint att sitta. Just nu på skänken. En present från min man, finaste tavlan av Lisa Rinnevuo. Ekollonglas med rosor tillsammans med vaser och små skålar från min mormor som fungerar som ljuslyktor.