-
tisdagstema om porslin och bestick.
Hej Fabriken. Idag är det en mycket sömnig bloggerska med grus i ögonen som ska försöka skriva något väldigt inspirerande om porslin och bestick. Det går ju inte alls. Så kort och gott. I love it. Kan liksom inte få nog. Av porslin och glas. Det är nog det enda här hemma som jag inte retar mig på. Om det råkar bli lite för mycket. Detta är en bråkdel, om man säger så.
Jag letar på loppisar, köper nytt, tigger av släkt och vänner. Men så använder vi det också. Allt som oftast. Till vardags och partaj. Och ibland går något i kras. Det får man liksom räkna med. Och oftast är det en alldeles världslig sak. Men ibland kan jag känna ett styng av sorgsenhet om det händer. Som om halva ens barndom satt i en tallrik.
Bland besticken finns nästan ingen loppis. Förutom lite bakelitgafflar. Vi har egentligen bara två uppsättningar bestick. Den ena är Oval Steel och den andra är silverbesticken som jag svor över (inombords) varendaste julafton i flera år. Men som jag såklart är väldigt förtjust i nu. Och de där besticken förvånar mig lite. Jag valde ut dem när jag var tretton (tror jag) och tycker att formen är perfekt nästan trettio år senare. Snacka om att vara konsekvent i sin besticksmak.Uppdatering.
Ajdå, då hade man läst fel då. Tallrikar och bestick skulle det ju vara. Nåväl, ni fick ju ändå se de tjusigaste tallrikarna, ever. Och de vita tallrikarna på första hyllan kommer härifrån och är mina favvo.Uppdatering igen.Jag svarar lite snabbt såhär, till er som undrar om skåpet. Har nämligen alldeles glömt bort en väldigt viktigt sak som måste göras BUMS, så jag får ta en högst ofrivillig paus från bloggvärlden idag. Nåväl, skåpet är ett IKEA-skåp som heter Linnarp. Jag blev lite osäker på vilket det var, men det måste vara det. Fast när vi köpte det fanns det som obehandlat och var därför väldans smidigt att måla om.Ha en bra dag och nu tar jag tag i det jag hade glömt bort… -
söndagsbilden och ♥ er!
Japp, så är det. Ni gör mig verkligen glad. Så in i vassen glad. Att ni är så många som läser här. Och att ni tar er tiden att lämna snälla hälsningar. Det är en energikick och jättepepp utan dess like. Så ♥ er!
Nytt i bokstavssvängen på Mokkasin, är dessa i papp. Rackarns fina tycker jag och kan inte hejda mig att skriva både det ena och det andra. Åttiotre bokstäver och symboler plus en massa små nitar att fästa ihop dem till en banner. Det finns lådor med bara svarta bokstäver eller bara turkosa eller multifäger.EN LITEN UPPDATERING.
Kul att ni också gillar bokstäverna. En förpackning bokstäver kostar 125 kronor och så tillkommer ”den lilla” frakten på 39 kronor. Jag vet att det är krångel att Mokkasin inte har någon nätbutik ännu. Men snart, snart! Och så länge så mailar ni mig bara på order@mokkasin.com så fixar jag på momangen!Söndagsbild Fabriken. -
in my cabinet.
Lite detaljer från vårt Snö vitrin. Tänkte dessutom passa på att berätta att Mokkasin från och med i vår kommer vara återförsäljare för Asplunds egna kollektion. Det känns lite extra flott eftersom jag är väldigt förtjust i deras möbler och andra finheter. Tanken är att erbjuda möbler som passar lika bra i ett barnrum som någon annanstans i hemmet. Jag gillar tanken att möbler (och även annan inredning) växer med barnet, kan följa dem i vuxen ålder och även finnas kvar i generationer.
Måste bara säga att jag numera äger massor av glasunderlägg. För första gången i mitt liv. Vet inte om någonsin kommer att använda dem. Men jag kunde bara inte motstå dessa i klarglas med kanter av små bubblor. Jag har någon förkärlek för sånt som påminner mig om detta. Och inte för det är samma sak som några simpla glasunderlägg men dessa som Weronica tipsade om i sitt förra fina fredagssvep (och psst, fredag = nytt eminent svep) ligger också högt på önskelistan med glasbubbeltema. -
tisdagstema om favoritfärger.
Favoritfärger i inredningen är tisdagens tema på Fabriken. Och som vanligt har jag ju så svårt med det där med favoriter. Jag läste en gång om någon som bara bestämde sig att vara konsekvent. I sin stil. I det fallet handlade det om kläder. Att bara bestämma sig. Det här gillar jag. Punkt. Och sedan se förbi allt annat som också är fint, det finns ju så himla mycket. Liksom bara konstatera att det här var ju alldeles otroligt och makalöst fint men jag har ju min stil. Så Bye Bye du finfina grej, möbel eller plagg. Eller för all del, färg.Jag har inte kommit dit än, vilket förmodligen redan har märkts här på bloggen. Det är lite hipp som happ med den där konsekvensen. Fördelen med ett stort hus är ju att det gör inte så fasligt mycket. Det kan gärna få vara lite olika i alla rummen. Lyx för en sådan som jag. Är huset dessutom till grunden vitmålat så blir det ju ändå lättare.Så i gästrummet är det just nu lite turkost och lite blått och lite guldigt. Plus vitt förstås. Jag gillart för stunden.
-
det står här att de funderar på att flytta…
Stephanie Rammeloos hem i Amsterdam har synts lite här och var det senaste året. Speciellt bilden med innegungan. Inte så konstigt med tanke på hur det ser ut. Vad sägs om en gammal utblåst skola med 4,60 i takhöjd där Stephanie själv fick gå loss på sitt eget examensprojekt. Coolt och megasnyggt. Läs mer i senaste numret av RUM.Psst! Det där tyget på sittpuffen skulle passa perfekt till en sak… Någon som vet varifrån?
Foto: Paul BarberaSuperduktig fotograf. Spana här. -
i brist på en annan soffa.
Jag önskar mig ju egentligen en sådan här. Men det kommer aldrig att ske. De har för vana att alltid försvinna framför näsan på mig. Jag drömmer fortfarande om hörnpinnsoffan som jag missade på Blocket. Hur tjusig som helst. En välvd soffa med täta spjälor. Men för några ynka tior fick det bli en sjuttisvariant istället. Så lite sprutlackering på den gröna betsen. Och med fårskinn över den illgröna, knalloranga och noppiga dynan så kan man låtsats lite. Att det egentligen är en snyggo från 60-talet.
Korgen fick också en dos svart färg när de ändå höll på. Påtal om sprutlackering. Jag vet att det är lite latmaskfasoner. Men det är så in i vassen lyxigt. Klart på studs liksom.
-
tisdagstema om mattor.
Fabrikens tema idag är mattor. Förut, när vi bodde i lägenhet hade vi knappt några mattor alls. Folk tyckte det ekade hemma hos oss men vi tyckte det gick bra ändå. Nog för att det finns fina mattor, många alldeles underbara. Men som sagt, dream om. Fast så flyttade vi till det här huset. Och här händer det minsann att vi har mattor, fast inte alltid. Ibland blir jag fruktansvärt trött på dem och slänger upp dem på vinden. Så plötsligt blir de lite saknade. Det roliga med mattor, om man nu inte har gjort sin livs investering i snyggmattorna, är att man kan byta dem lite som man byter kuddar. Färger, stil och material. Så ibland är det plastmattor i grälla färger. De här är från Pappelina och House Doctor.
Och ibland är det alldeles tvärtom. I färgval alltså. Inte den minsta lilla ton av något grälligt. Jag har en väldig förkärlek till tunna, mjuka mattor i bomull. Nästan som en filt man har lagt på golvet. Precis så som min favvomatta, den jag efterlyste. Sen trodde jag väl aldrig att jag skulle skriva det här. Men Rusta… Hmm, det är inte direkt stället jag prioriterar om jag ska åka långt och shoppa (fem mil dit) nu när man bor på landet. Men innan jul svängde jag förbi där för jag letade ljusslingor och kors i taket. Fina mattor hade de. De i korgen är därifrån. Och det var nästan så Ikea kändes dyrt. -
söndagsbilden.
Ibland hittar man saker till någon annan. Som känns helt rätt. Man kanske själv blir överförtjust men innerst inne vet man att det finns någon som kommer bli det ännu lite mer. Man är liksom bombsäker på att den personen kommer att bli väldigt, väldigt glad. Oftast händer det ju när man minst av allt är ute och letar presenter. För mig händer det nästan alltid på ställen med gamla saker. På loppis, antikaffärer och second hand. Det är där det oväntade dyker upp. När man minst av allt anar. Något som man aldrig sett förut.
Som i fredags. Jag och Liv var på stans allra finaste affär och letade efter gamla lampor. Det är så mysigt där att Liv frågade om butiken är ett hem, om ägarinnan bor där. I ett dunkelt hörn hängde en tavla. Med New York. Staden som jag många gånger önskar låg utanför våran ytterdörr. Någon mer som önskar det, nästan mer än jag, är min man. Och den där tavlan var som gjord för honom. Färgerna, formerna, hela känslan. Titta på husen, månen, kvinnan som hänger tvätt. Jag älskar den. Men jag vet någon som älskar den ännu lite mer.Söndagsbilder finns på Fabriken idag. -
côté maison.
Lite här och var har det skrivits om Mokkasin-bloggen på sistone. Det gör mig alldeles glad inombords. Sådär ända in i själen. Och stolt. För jag gillar ju det här. Att blogga.
För ett tag sedan gjorde Anna ett fint inlägg om Mokkasin på hennes väldigt inspirerande blogg La Maison d`Anna G. Och idag fick jag veta att franska Côté Maison har skrivit lite om Mokkasin under bilden ovan och länkat till Annas inlägg. Det var ju himlans kul må jag säga. Att ända bort i Frankrike finns bilden på vårt vardagsrum. Med glaskulor på golvet som jag inte sett förrän nu.
Superduktiga AnnaLeena finns också där med fina bilder. -
tisdagstema om djur i inredningen.,
Dagens tema på Fabriken är inte min grej. Det saknas liksom djur i vårt hem just nu förutom en liten pappersfågel som dinglar från taket. Jag kunde ha gjort ett stilleben av ungefär en miljon gosedjur på ett par fårskinn men jag kände att det blev lite för osofistikerat. Så jag fick leta fram de små bambisarna. Den minsta var min farmors, de andra två kom säkert hem vid någon loppis. Och så lite vackra tapeter med naturfeeling från Anthropologie som ligger på moodboarden (på Pinterest) till Livs rum.
