INSPIRATION - INTERIOR-arkiv - Sida 23 av 31 - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
3
archive,paged,category,category-inspiration-interior,category-3,paged-23,category-paged-23,qode-social-login-1.0.2,qode-restaurant-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.6,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

gillar.

Tack. Ni är ju för söta med alla era hälsningar. Jag har inte riktigt vant mig ännu vid denna snälla bloggvärld. Ni skule höra hur jag ojjar mig ibland. Herreguud så snälla alla är, det är ju faktiskt inte klokt! Gillar.

Jag möblerade om lite idag för att sen ställa tillbaka allt igen. Fråga mig inte om nyttan. Men så slog det mig att de där lamporna från House Doctor är väldigt fina. De är som vikta i tunnaste papperet men i själva verket i porslin som släpper igenom mjukt ljus. Gillar.
Här syns de lite bättre. Fast den här bilden är från den här dagen. Och ser ni Ufo-lampan som skymtar där i mitten (den heter faktiskt så, från 1960 för Luxus Vittsjö). Den som åkte ner lika fort som den kom upp. Fast vi är ju som sagt lite oense här, så till hösten. Kanske gillar jag då.



På Darling Things finns lamporna i storlek mindre. Och kolla finaste pappersarken. Gillar.

maxat.

Var är du sommar? Jag fryser och letar strumpor och eldar i kaminen. Och undrar om ungarna vill ha mössor när de ska gå ut. Fast de tycker jag överdriver och vill ha shorts.

Och här är Livs skrivbordshörna som jag ju glömt att visa. Känns som en följetong med skrivbordsbygge, thonetstolar, tapetfunderingar här och där och tveksamheter och beslut. Maxat blev det och Liv tycker det är urtjusigt. Fast tapeten luktar hö. Tapeten förresten, jag visste ju att det var en William Morris men inget annat. Men hos finaste Volang hittade jag till Vintageprylar och Louise bästa info om tapeten som heter Golden Lilly. Jag fick nästan leta ihjäl mig efter det där braiga inlägget. Ni vet när man läser något, glömmer spara det och sen kan man inte för sitt liv minnas var man läste. Men tillsist så.

Psst! Om man klickar på mina bilder en gång och sen en gång till så blir de ganska stora. Tänkte mest om man vill se lite bättre…

fina fredagen.

Regnet öser ner och jag sitter på verandan och jobbar. Det är där regndropparna smattrar som allra bäst. Håller med Liv om att det är himla fint med sommarregn som står som spön i backen. Inte kallt och ruggigt. Bara blött och stövlar och fina paraplyer. Om man nu inte ska göra något väldigt speciellt förstås. Då regn känns sådär. Men annars.
Jag fastnar på Freunde von Freunden och vill åka till Berlin igen.
Linda på Call Me Cupcake svänger ihop ett dessertbord utan dess like. Sådär bara. Som hamnar hos självaste Amy Atlas som jag kalasdrömde om tidigare.
Jag önskar mig den här regnkappan som Johannas kompis har designat. Eftersom min sitter på en tjuv i Köpenhamn. Det är också hos Tant Johanna jag först ser att hemmet från ett av mina absoluta favorit hemma-hos-reportage är till salu. Lika fint nu som då i Elles septembernummer 2007.
Så känner jag att det är ju i en lada man ska kalasa. Titta på fina bloggen DoreDoris och Carolinas grymma bröllopsbilder.
Fin fredag till er!
Pictures from Freunde von Freunden.

hur dum får man lov att vara.

Idag vill jag köpa en endaste sak. Ni kommer inte att tro era öron. Men en torktumlare vill jag ha. På direkten. Vi hade en när vi flyttade hit för fyra år sedan. Ett halvår senare gick den sönder och det har inte blivit av att köpa en ny. Ni hör ju själva hur dumt det låter. Är det någon som kan gissa hur många strumpor det blir på fyra ungar och två vuxna? Men vi har hängt strumpa efter strumpa, plagg efter plagg, år efter år. Bara för vi inte har kommit iväg och köpt en torktumlare. Det har liksom inte blivit av. På tre och ett halvt år. Ibland har min man (aldrig jag) sagt, nu åker jag iväg och köper en torktumlare. Då har jag sagt, fy sjutton vad tråkigt att köpa en torktumlare. Vi gör det en annan dag. Och så har vi glömt bort det igen och svurit över de där hundratals strumporna. Det kanske inte är exakt hundratals men det känns så. Liksom hur lätt är det ens att hänga små ministrumpor i storlek noll? Utan klädnypor är det nästintill omöjligt. Och vi har kanske femton klädnypor. Inte ens det har vi kommit iväg och köpt. Det är inget synd om oss. Inte alls, bara förbaskat dumt prioriterat. Så idag måste det bli av. Jag känner att vårt liv kommer bli så mycket lättare med en torktumlare. Ja, gud vad jag känner det. Egentligen skulle jag inte skriva det här för jag tycker nästan att det är lite för dumt. Jag skulle faktiskt bara fråga om det är någon som vet något om den blå stolen? Jag vet absolut ingenting mer än att jag gillar den väldigt mycket. Fast den har trasigt tyg och måste limmas innan den går att sitta på.

ohoy.

Viggo är salig över sin nya tapet som kom upp för ett par månader sedan. Och den är liksom så mycket han att det nästan är lite märkligt. Om nu en tapet kan vara som någon. Inget ont om den förra men blå tapeter och vitmålade blanka golv har förmågan att göra rum väldigt kalla. Nu är det precis tvärtom.
 
Och hur coolt är det inte att Otto Dunker var åtta år (för en sexårig Viggo blir det nästan idolstatus) när han ritade tapeten som sedan distribueras av Photowall. Att den dessutom nominerades till Formex Formidable 2010 gör ju inte det hela mindre grymt. Fast inte det minsta konstigt att äpplet faller så här jättenära trädet när man har en sådan väldans begåvad mor.

happy things.

Det är kul när det plötsligt ramlar in massor av stora kartonger på  butiken och man förstår absolut ingenting alls. Och så minns man att någongång för jättelänge sedan så lades en beställning härifrån på deras alldeles nya kollektion handgjorda lampor. Och jisses vilka lampor. Glassigare än såhär blir det inte. Fick man ta med sig en lampa till en öde ö så skulle det definitivt bli en av de här. Man blir alldeles lycklig av dem.

 

Ni kanske minns de alldeles bedårande vägglamporna från samma ställe, ugglan och gökuret. Och pallarna, små Tolix-miniatyrer. Och så kom de små väskor också. Med blommigt tyg och spegel på insidan. Supersockersött. Fast ibland kan jag tycka såhär. När det blir så här mycket av det söta blir det inte gulligt sött längre utan mer åt det coolt söta hållet. Ni hajar va?

Det är nästan så jag längtar ner till butiken igen…

kanske inte borde blogga alls idag.

Måndagspeppen uteblir. Det är alldeles tomt bland orden idag, supertomt. Och bilden har vare sig med peppning eller måndag att göra. Fast de är fina brickor från Fine Little Day. Och ute blåser det så mycket att jag helt plötsligt kom att tänka på Victoria-fallen i Afrika. Långsökt. Men jag var ute i trädgården och insåg att jag blev helt öronbedövad av allt sus i luften. Och då började jag tänka på de där vattenfallen. För det lät som precis som bruset där. Märkligt.
Och nej, det är ju inga brickor. Det är ju skärbrädor såklart. Kanske världens snyggaste skärbrädor.

tisdagstema om en kär pryl som egentligen är min kamera och min dator.

Ett knippe allra käraste prylar kan man ju skramla ihop utan problem. Fast det där knippet skiljer sig ju lite från dag till dag. Och jag kärar lätt ner mig i både det ena och det andra. Fast oftast får det stå kvar där jag fann det för saker kan man lätt få lite för många av. Men ibland kan man låna en stund. Och titta på det varje dag tills det är dags att lämna tillbaks den lilla finheten igen, det tycker jag är bra.

Ett hem fullt med kära småsaker tycker jag annars är en bra grej om man gillar att gå från rum till rum och upptäcka små hemligheter. Lite spännande sådär att aldrig veta vad som finns där bakom nästa dörr. Då tycker jag det är alldeles ruskigt fint att trycka in alla de där prylarna i skåp med glasdörrar. På samma ställe liksom. För egentligen behöver jag ha lite tomt och saklöst också. Annars kan jag inte tänka sådant där viktigt. Men alldeles tomt åt ena hållet och lite maxat åt det andra. Då är det allra bäst.

Fabriken lär alltså vara full med kära prylar idag.

söndagsbild och tavelvägg.

Japp, vi tänkte ju att ta bort den vita väggen i Nomis och Charlies rum. Fast vi ändrade oss igen. Så den blev kvar. Tills vidare i alla fall. Men tavelväggar är lite fint ändå, med eller utan Krysantemer bakom. Måste nog slå till på flera någon dag. Ska samla lite mer tavlor först bara.
Ser ni där bakom till vänster. Hemligt värre idag men vet ni vad det är? Viggos finaste Ohoy-tapet.
Nu ska jag bädda ner mig under tre täcken. Och nysa mig natten igenom. Huxflux blev alla förkylda efter att ha huttrat vid  majelden igår. Såklart. Eller som vanligt menar jag såklart. Utan att låta det minsta bitter på Valborgsfirande. Önskar mig bara en varm och solig Varborgsmässoafton nästa år och nästa med. Inte en blåsig och regnig där lågorna viner i vinden som värsta livsfaran. Nepp, en med vackert väder. Tack.
Och just det.

Gula äpplet och lilla tornet från Fine Little Day.
Tårtfat och fallande bordet från Sandra Juto.