-
nomi goes folklore
Jag kan inte låta bli att älska Nomi´s känsla för kläder. Hennes besatthet kanske man kan kalla det. Såklart går det överstyr mellan varven, men hon får hållas. Och det är aldrig någonsin tråkigt när hon väljer kläder. Nu är hon ju bara 8, jag vet att det kommer svänga. Men jag önskar att det aldrig gör det. Att hon aldrig ändrar inställning. Att det får fortsätta att bara vara en sak som betyder något – vad hon själv gillar. Sedan kan alla andra tycka precis vad de vill. Punkt. 
Förra veckan var de på Nordiska muséet. Och trots att hon sett folkdräkter på midsommar sedan hon föddes så var det där och då det satte sig. Folkdräkt! Det är så vackert så man svimmar en smula. Och jag skulle gärna vilja hälsa såhär på distans till guiden klädd i folkdräkt, min dotter sög åt sig allt som en svamp och skulle nog hänga med dig lite sådär varje dag. Och nu hade hon ju önskat hela garderoben full av folkdräkter. Men man tar ju vad man har. Morgonen efter besöket hämtades min gamla sjuttisklänning med inspiration från tyrolen från utklädningslådan. Det är ju ändå lite folkdräkt över den när allt kommer omkring. Trasig och saknad av både resår i puffärmen och knappar. Men lite snabb sömnad på morgonkvisten och nytt band vid själva snörningen. Som ny. Och vid ögonblicket just då så mindes jag ju att jag även haft en folkdräkt när jag var liten. Så samtal i ottan till mormor som lovade att kolla med hennes kusin om den fanns kvar. 
Fredagens stora händelse. Min mamma levererar folkdräkt!
Nomi goes Folklore
Även en vuxendräkt levererades med tillhörande hätta. Kanske tjusigast i världen. 
Mormor är påkläderska.
Hon vet att hon borde ha en annan blus. Och en speciell brosch. Och särskilda skor. För det har hon sett på muséeum.
Nu surfar hon folkdräkter som det inte fanns någon morgondag. Högst på listan, Södermanland till trots, ligger önskan om en Leksandsdräkt. Absolut vackrast.
Som sagt, hoppas att det aldrig går över.
-
blus från film och vackrast under.
Först denna soliga morgon. Tusen tack för söta hälsningar om den här filmen. Ni sätter verkligen glans på mina dagar!Jag har fått många frågor om vilken blus jag hade just då i filmen. Det är den här från & Other Stories. Det fina med den är att den går ner så djupt i ryggen men ändå inte för djupt. Och själva kragen såklart. Bästa till jeans just nu.
Måste också tipsa om alla ljuvliga underkläder från & Other Stories, galet vackra. Och detsamma om Weekdays underkläder. Den på bilden är just därifrån. Så fin och helt perfekt passform. Deras sortiment i verkligheten är bredare än webben, så besök en butik!
Älskar sådana här detaljer. Själva kanten liksom.Förresten mina bästa hängare är sådana som den gula. Egentligen ska och kan den skruvas ända in i väggen, jag blev bara lite nervös att mitt tavelhål här på den tapetserade väggen skulle bli för stort så jag stoppade här. Men annars är det inga problem att skruva dem tight mot väggen, alltså inte bara för byråer och skåp. I och med att de är trubbiga i spetsen kan du behöva förborra innan. Just denna är från Anthropologie men Bombay Stockholm har ett brett sortiment här i Sverige, klicka dig fram i varje kategori.
-
modéerska huset + mokkasin.
För några veckor sedan när solen fortfarande värmde utmed väggarna hade vi den stora äran att plåta för Modéerska huset. En sann ära verkligen, då Jenny Modéer är sagolikt duktig på att skapa de mest magiska mönster och sätta dem på fina kläder. Bästa kläder dessutom, som kommit till på det viset som borde vara alldeles självklart idag. För världens skull. Med 100 % ekologisk och certifierad bomull, samtliga plagg GOTS certifierade och med all tillverkning med hänsyn till miljö och människor. Noll gifter och kemikalier i dessa plagg. Punkt på det.Efter att varit med på detta rundabordsamtal och även ett seminarium på Rosenbad om just gifter och kemikalier i kläder så känner jag mer starkt än någonsin att jag bara önskar precis sådana här kläder som Modéerska huset till mina barn. Och alla andra barn. Och för övrigt mig själv med. Allt annat borde vara förbjudet.Som sagt, magiska mönster. Så pass så vi valde att plocka in lite små bebisplagg i affären, trots att vi sagt nej om kläder på sistone. Vi kärade ner oss så pass i mönstret Kurbits Forest så det fanns inget annat att göra. En blandning av traditionella kurbitsmålningar, dalahästar och My little pony. Alltså. Så nu har vi en liten radda bebisplagg att finna här!
Plaggen från Modéerska Huset är :Storlekarna är från nyfödd till 7 år ( 50cl-122cl )
Prinsesstårta i asfaltsdjungel. Såklart. -
hon heter Liv.
De var någon som önskade, flera tusentals mil från den där ön och oss.
– Ta värmen med hem. Och solen. Låna lite sommar från Grekland. Sådär bara.
Det var väl det lilla, tänkte vi. Det kändes lite osäkert om vi lyckats trots allt, när vindarna susade om våra bara ben då vi klev av planet. Men det ordnade ju sig. Är ni verkligen alldeles säkra på att sommaren var som bortsprungen alldeles nyss?
Igår sade min mamma att fälten var blåa av lin. Det var värst, tänkte jag i sommarkvällen och drog på Liv den gamla klänningen vi köpt på loppis. För en femtiolapp. Den var ju blå som fälten trodde vi.
Fast det märkliga var att vi hittade aldrig fälten.De där som skulle se ut som havet självt.
Mest trodde vi nog att bonden hade slagit väck alltsammans.Men idag sade pappa att fälten var blå igen.Kanske slår de ljusblå blommorna ihop sig då solen nästan ska gå ner.
Annars var det fel fält.De finns ju så många.
Fast en allé i sommarkvällsljus är också hemskt härlig.
Barfota och med säkerhetsnålar i ryggen. Fem stycken.
Det är ju inte konstigt att man önskar sol. För kvällsljusets skull.
Vi följde solen genom allén, ända bort till eldflugorna. Eller egentligen var det nog bara myggor som glittrade lite extra där i solnedgångsstrålar. Med även myggor ska väl glänsa ibland.
-
Mokkasin för Zara – del 3.
Brothers and Sisters 3 för Zara är nu online. Zara´s eget val av bilder ser ni under Brothers and Sisters (och scrollar ni ner så ligger samtliga bilder kvar) Och en flygande Viggo bläddrar förbi i all hast på framsidan.Och här är extra-bilder! Det blir ju några stycken…Jag är lycklig att sommaren hann komma. Och ljuset, det snälla. Tacksamt även när tiden inte räcker till. Den här kvällen susade vi ut till knarriga grusvägar och maskrosbollar trots klockan passerat sju för länge sedan.
Twins.
Backen alldeles nära det här stället.
Och samma sagolika midsommar fast året efter.
– Charlie!!!Kom nu! Charlie!!
Det var något med himlen.
Ängarna. De vidsträckta. Tänk att världen kan se ut såhär.
Det här lilla gänget är värd all ros i världen. Som de har kämpat bland isande vindar klädda i t-shirt och evighetsdagar. Mitt hjärta är fullt av beundran. Och mitt tålamod är prövat till tusen…Mokkasin för Zara Edit ThreeMokkasin för Zara Edit TwoMokkasin för Zara Edit One -
blomsterkransen is the new black.
Jag har aldrig varit en sådan typisk sommarälskare. Mer hösten faktiskt. Solar aldrig frivilligt (helst inte annars heller) och vill alltid till skuggan och tycker det kan vara i det närmsta plågsamt att vistas ute i solgasset vid lunchtid. Sådär gnälligt plågsamt…Men så var det där med mornarna. När man inte behöver väckarklockan för att huset badar i morgonsol och fåglarna kvittrar som om det inte fanns någon morgondag. Då vaknar jag nästan överväldigad över livet självt. Och kvällarna. Herregud, kvällarna som kommer efter de varmaste dagarna. Jag kan ta all solgass i världen för dessa. Det måste vara det närmaste sagofeeling man kan komma. När solen går ner bakom trädtopparna då vill jag bara var här. På de vidsträckta ängarna. Det är ju i och för sig inte alltid. Inte ens särskilt ofta. Men det är fint när det händer. Igår plåtade vi lite till nästa Zara.Blomsterkransen. Minns ni den gjord av en påse nejlikor från Ica ? Till min systers bröllop. I all hast igår kväll tog vi en krukväxt, ett par köpnejlikor och faktiskt två tygblommor från min samling. Fusk när det är som bäst.
Tack sommaren, du är snäll. -
Mokkasin för Zara – del 2
Pictures: Sofia Jansson/Mokkasin for ZaraKommer ni ihåg mitt samarbete med Zara?
Det som började här har nu fått sin fortsättning.Där har ni några av våra dagar påskas. Med allt från lopptillverkning (med påskhälsningar) till sandkakor och snyggmack.Sedan nummer 1 har jag fått så mycket feedback och snällt som jag är så tacksam för. Tack igen för allt detta, betyder massor ska ni veta. Och såklart, det här är fortfarande ett drömprojekt. I allra högsta grad. Det är ju såklart en ynnest att få jobba med sina barn på ett sådant här speciellt sätt. Trixigt såklart mellan varven men jag lovar att vi kommer minnas det här.
-
julafton – feeling.
Och igen så kom där en massa lådor med prassligt silkespapper. Ända från Spanien. Det var påsklov och tisdag.
Som julafton. Egentligen var det dags för plåtning nummer två. För Zara. Om ni minns projektet Brothers and Sisters?Den röda jumpsuiten – stort hjärta!
Det började bra. Sorterat och fint.
Men för vissa gick det plötsligt över styr.
Medans andra fortfarande tog det med ro.Här har Charlie och Viggo några av sina favoriter från förra plåtningen.Skjortan verkar slut.
Det hela med överstyr hade visst en plan. Nu ska här sättas outfits.
Sådärja.
Prova, prova och prova igen.
Livs allra största favorit från denna gång.Vackra, obeskrivligt sköna och vill bo i dem.
– Heelt magiskt! De är som tåspetsskor!
Du är snygg!
Eller var det verkligen så han sade?
Julafton i april, som sagt.Och snart får ni se vad vi gjorde i påskas. -
snart kan man springa barfota i skorna.
Mjukt, somrigt och fina!Och hej jobbsöndag. Jag önskar dig dit pepparn växer men det hjälper visst inte.Hoppas ni får en solig.Fast egentligen är det inte så värst synd om mig för imorgon finjobbar jag på annan ort. Det där var en underdrift. På själva orten. -
bland ros lemonad och väldiga missöden.
Hon fick en överraskning.Sådär bara. På lördagskvällen av pappa.
Och dräkten. Äntligen kan man säga. Också lite sådär bara, just idag.Finaste (åtminstone i tjugo minuter)För om sanningen ska fram så hände det ett missöde…
Men inte än. Här var vi kvar i på verandan. I fin stickad dräkt.Och Åhh! Ros lemonad!För er som inte vet har denna donna en förkärlek för rosor.Och allt som har med rosor att göra. Det finns liksom ingen hejd på rosmanin.
Perfekt!
Det vi andra tycker luktar parfym tycker Nomi doftar som alla drömmars rosor.Tillsammans.Och som Paris också.
För att inte tala om smaken.Snacka om lördagslyx.Jaha. Missödet då. Först den stora lyckan över en stickade dansdräkten som äntligen var hennes. Och så tjugo minuter på övervåningen. Sedan ” Det var Liv som såg det!” och tårar som forsade. ”Och nej, jag vet inte vad som hände, jag bara satt där i hörnet i Liv´s rum !!”Som den mamma som ett par timmar tidigare betalade kan man ju i detta läge känna ett sting av irritation. Typ. När dräktens baksida nu är ett jättehål.Men det hände där på golvet och det var något om någon musikvideo som skulle spelas in. Och jajaja, det måste ju vara någon spik i vårat trägolv eller någon sticka där i hörnet. Och vi letade och undrade var det hade hänt. Och tårarna de bara forsade ännu mera. Dräkten liksom, den fina. Men hålet bestod och nu snackar vi hål. Som bara repade upp sig och repade upp sig, liksom av sig självt nu. Men vi konstaterade att dräkten nog tyvärr inte gick att laga, hur mycket vi än skulle försöka. Och att det faktiskt, och tyvärr igen, var för dyrt att bara köpa en ny. Katastrof. Men också att det finns värre saker i världen och att man verkligen inte kan rå för om man fastnar i vårat 100 år gamla trägolv.Sedan åt vi middag. Och mitt i tuggan ”Jag var tvungen att klippa bort den där tråden som hängde på dräkten. Det var liksom en liten tråd som stack ut så jag tog saxen och klippte bort den.”Gaaaah.Men fortfarande – som ett frågetecken.Helt ovetandes om vad en liten futtig avklippt tråd gör med en stickad dräkt.Åtminstone så småningom.Dräkten var i alla fall köpt på Dance&gymshop. Nomi har stl 8 år, den finns inte på nätaffären men väl i butiken i stockholm. Egentligen är den lite stor till henne, hon är ungefär 120 cm lång men den funkar ändå. Om någon är sugen. Själva sparar vi till en ny…
