• Okej, ni känner sommarfesterna närma sig väl?

    Förra året i början av maj skulle jag fotografera en somrig fest. Jag körde till ett område där man skövlat skog inför ett nybygge och lastade bilen full med björkkvistar som fått en grön skjuts när de blivit nedsågade. Sedan stoppade jag alla kvistarna i äppelträden för att det skulle se ut som vår. Vad gör man inte.

    Kan man inte tro ändå att världen är alldeles blek och beige där utanför.

    Dukade såhär.

    På samma sätt jag gjorde bonaden så gjorde jag namn-vepor.

    Tar den beskrivningen nästa tisdag, okej väl?

    Man kan ju tänka att det var värst vad hon var grymt på tuschtext men allt är bara fake.

    Silverbesticken samlades med knutar av servetterna. Tror dessa var från Himla.

    Gjorde en DIY på en vas som skulle ge lite ängsfeeling, beskrivning här.

    Och ”tassels on a wire” , beskrivning här.

    Bästa linneduken är alltid metervara Aina från Ikea. Och på den gör man snabbt den dekoration man mäktar med. Vore ju så attans synd om vi tog till vara på de små dukarna. ’

    Lägg ut dem och fäst med ett stygn max (ibland behövs det inte ens mer än om de ska hänga ner då) med lintråd. Hittas med fördel på loppis.

    Sommarkalas ändå. Och jaja, är det beige ute så är det. Man kan skippa det där om björkriset med musöron.

         Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

     

  • Bland blommor och där satt den, skolavslutningsklänningen!


    Hur går det med påskstöket kanske någon undrar? Inget vidare kan man väl tycka. Fast jag ser fram emot en skön helg och en hel massa middagsbjudningar hos nära och kära. Perfekt upplägg i påsktider om man frågar mig. Innan jag kan roa mig med det måste jag dock svänga ihop några sista projekt. Och jisses vad ni är fina, responsen på gårdagens fluffiga var ju helt enorm. Vad gjorde jag utan er, ni sätter verkligen glans på tillvaron. TACK!

    Älskade att jag kunde återanvända en del av blommorna från workshopen. Även de som vissnat till sig lite. Iminlillavärldavblommor hade hjälpt oss med blommorna. Så därför var det extra härligt, ni minns väl?

    Kolla in de här kuddarna som jag lånat av just Fia och Iminlillavärldavblommor. Jag vill inte lämna tillbaka dem, så galet vackra i vintagetyger.

    Inga blomblad till spillo. Rosenblad får bli till körsbärsblad i vinden.

    Nomi fick en leverans igår från How To Kiss A Frog. Och både hon och jag var i sjunde himlen. Kristo sade att det var nästan som haute couture och Liv frågade tre gånger om det verkligen var ett märke från Sverige. Alltmedans Nomi själv sprang omkring och skrek ”det här är New York för mig, det här kläderna andas New York, jag ska ha såhär och såhär när jag går runt i New York.”

    Och som ni förstår, här släpper vi inte NY-flytten i första taget. Vi grälar till och med om det. Eller Nomi gör. Hon är fly förbannad, tycker vi har gett falska förhoppningar, för är det verkligen inte bara att flytta?? Och vi förklarar att så enkelt är det inte. Hon vaknar om mornarna – NEEEEJ, låt mig sova vidare!!! Jag drömde att vi nyss landat i New York och jag bara sprang!!!

    Men tillbaka till klänningen nu. Där satt den. I mars!! Skolavslutningsklänningen!!! ”jag kan knappt vänta, det är den finaste skolavslutningsklänningen någonsin!” Hittas här.  Detta är verkligen storartat, vi har aldrig lyckats hitta en klänning till skolavslutningen i mars. Två dagar innan brukar det vara.

    Med sneakers såklart. Dessa är från Zara. Påtal om fina sneakers, dessa föll Nomi i smaken som aldrig ett par sneakers tidigare.

    Några projekt är det som sagt. Och ute i gruset ligger betongklumpar och mina blåsippor är på tork. Funderar på om jag hinner spraya guldpengar innan det är kväll…

         Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • Inget konstigt alls.

    Tänk vad lite penicillin kan göra! För mig som nästan aldrig är sjuk (peppar..peppar) räcker det oftast med några tabletter för att känna mig frisk igen. Låg i sängen i morse och svalde och svalde, joo inte alls lika ont ju. Och vid 11-snåret kändes det helt okej att sätta igång dagens jobbprojekt. På riktigt bra alltså. Frisk, nästan frisk i alla fall! Jag ska göra scenografi/rekvisita till den här föreställningen vid Örebro Konserthus. En föreställning som kommer att visas under hela veckan och publiken är barn i alla åldrar. Med föräldrar såklart. Men just att fånga de små barnen i en upplevelse tillsammans med Svenska Kammarorkesterns klassiska musik och Maria Brengesjö´s idéer och engagemang  är ju bara så väldigt inspirerande. Önskar att mina barn var bebisar igen, då skulle jag vara stammis.
    Och sedan var det en väldigt fin sak också – jag tycker du ska susa in hit. Så. Himla. Fint.

    Hittade Chester på sin favoritplats. Med god sikt över eventuella tjyvar. Nu är det ju inte en endaste tjuv i sikte men ett skall såhär på håll kan man kosta på sig. Så jäklarns tuff så här på säkert avstånd.

    Sedan satte jag igång med en megablomma! Om jag säger att grunden är ett golfparaply så förstår du vad jag menar med mega.

    Inte helt klar ännu. Den behöver en annan mittpunkt och några blad i annan färg.

    Men ni fattar idén väl?

    Älskar bandens färger. Ni vet väl att jag alltid handlar och alltid har gjort hos Embacollage. Det finns ingen som har ett bättre sortiment och färgval av silkespapper. Nu är ju detta ingen shop för privata köp men äger du en affär så är det perfekt.

    Så otippat ändå.

    Nomi filmade mig i smyg på stories. Lite kul ändå.

    Såhär underifrån blir det extra härligt. Tänker att jag skulle kunna ha tjugo i taket. Minst.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • Mossiga morsan.


    ”Aha, ska du göra en time lapse”? frågade Nomi. En vad – undrade jag. ”En time lapse? Du sa ju att den skulle växa och bara bli större och större, då vore det coolt med en time lapse…” Och jag var tvungen att erkänna att jag var mossig och omodern för jag hade ju ingen aning. Efter det drog hon igenom time lapse om barn 0-13 år och solnedgångar.

    Fast nej det skulle jag inte. Men det är sant att jag se om den kan bli stor. Mobilen alltså, som en buske typ.

    Inte nog med time lapse grejen, när jag höll på och messade bilder till babes:en idag så råkade jag få in något som hette porträtt på min mobilkamera. Observera råkade. Helt ovetandes konstaterade jag – oh shit! Vilken bra bild det blev! Bara sådär! Jag ropade på Viggo som var hemma med feber och inte riktigt greppade uppståndelsen, ”du känns som någon som upptäckt tv:n för första gången”. Plötsligt förstod jag varför Liv vill ha min telefon och när jag tänkte efter så måste jag lyssna mer på kidsen. Ännu mer. Och jaa, nu är det här säkert sjukt gammalt för alla och någon kommer undra om jag levt under en sten. Vill helst inte poängtera att telefonen är ju typ ett år gammalt eller nåt, ett halvår kanske? Och enligt Nomi är det ”sådant man vet om man hänger med, om man är lite talang.. ja lite modern helt enkelt!” Men om någon mot all förmodan missat denna lilla finess så är det ett tips.

    Och Chester han luktade på blommorna.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • Då och då mixar de regndroppar med solsken till en lemonad.

    Jag taggar ner en smula innan jag hämtar dessa tjejen vid bussen. Tåget slutade gå halvvägs så då blev det en lucka i en redan speedad tisdag. Så, jag taggar ner med en… trädkoja!

    Måste verkligen tipsa om det fina med att ha en. Vi byggde med en säker konstruktion av reglar till golv och stomme. Sedan klädde vi in det med vårt älsklingsträd som var tvungen att huggas ner pågrund av ihåligheten och risken att hamna i vår pool. Så fort det stormade lite så vajade det något alldeles otroligt. Men det var nog det ihåliga, ni vet ett sådant man krypa in i eller hitta skatter i botten på. Och det hade de vackraste av körsbärsblommor. På våren var knopparna helt otroliga och nästan inne i vårt sovrum. Som sagt vi älskade det där trädet och trodde att det alltid stått där,  en hel evighet tillbaka. Jag sörjde när det var tvungen att huggas ner. Det som alltid stått där…. Trodde vi tills för några månader sedan…

    ”I ett undanskymt hörn av trädgården lever en och annan fe. De bor bland trädkronorna för de vill vara lite närmare himlen än vanligt folk. De äter sand och blommor men lämnar alltid de rosa kvar. Då och då mixar de regndroppar med solsken till en lemonad. Fast då är det en extra festlig dag.De äger de starkaste av superkrafter. Jag hoppades att det skulle vara snällhet men det är is och eld. Jag har försökt att komma på vad de ska användas till men jag lyckas inte. Och feerna tittar fram mellan grenarna och viskar : En dag kommer du att veta….”
    Så är livet in en trädkoja. Värt ändå.

    Som en fasad av grenverk från det kära bigarråträdet. Så tipset, klä in den. På så vis smälter den in såsom en trädkoja bör.

    Säg den lek som inte lekts där.

    Men hur var det då med trädet. Det knotiga och superhöga. Nästan lika högt som vårt hus. Med en magisk trädkrona, med blomknoppar stora som äpplen. Som om våren gav känslan att titta direkt in i ett moln av vita blomster. Det sagolika trädet.. Jag fick nyligen veta av vår granne, en dag några år innan huset blev vårt hade de förra ägarna fått en väldigt annorlunda leverans. Ett träd, ett enormt, med rötter och hela konkarongen. Ett helt träd liksom, ett säkert hundra år gammalt. Och vips ner i jorden med det! Tänka sig va?!

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • Vem vill inte "Kickstarta sin kreativitet" ?

    Idag fick jag en sådan fin present! Tack kära Hanna! Jag blev så himla glad och överraskad!
    Min torsdag har varit lite uppochner, samtidigt som jag varit otroligt..ehh vad säger man..speedad i sinnet så har jag haft en hejdundrande migrän. Det infaller endast en gång i månaden och jag blir helt okontaktbar. Jag lyckas ju alltid glömma att ordna migränmedicin, jag menar när det gått över så har jag ju glömt bort, tills nästa gång. Men efter att försökt få Viggo att köpa treo och ipren på Ica utan framgång (men säg att din mamma är superduperhängig..), så ordnade det sig och med lite sömn är jag nu tillbaka. Så nu kan jag blogga om presenten!

    Jag hade ingen aning om vad som hade kommit i brevlådan. Förren jag vände på kortet! En inbjudan till Hannas onlinekurs ”Kickstarta din kreativitet”. Bara för att fira våren och att ljuset har kommit tillbaka. Så snällt! Och coolt, kände inte alls till sidan Brillbee innan och blev jättenyfiken! Kurs med Hanna, ATT man vill!

    Hanna Wendelbo är så begåvad och jag imponeras ständigt över hennes kunskap. Så generöst att dela med sig det ena och andra i en kurs. För er som inte känner till Hanna så är hon designer och sitter som specialist på just mönsterskapande. Hon har skapat en tapetskatt som sträcker sig över flera tapetmärken. Hon föreläser dessutom, håller workshops och är en sann kreatör och inspiratör (hon lyckades till och med inspirera mig till att använda instastories på ett snitsigt sätt när vi träffades i Dalarna). Att hon hämtar sin egen inspiration i naturen, växter och blommor är tydligt, inte minst på hennes fina instagramkonto @hannawendelbo. Kan också tipsa om hennes fotoutmaning som jag tycker är perfekt att haka på om man vill fart på kreativiteten. Jag lyckas dock aldrig hålla fast vid fotoutmaningar, glömmer och missar, så jag bangar men för alla andra är det perfekt.

    Men allra bäst måste ju vara att köpa sig denna kurs. Giltig i 365 dagar och 349 kronor! 2 timmars kurs varav 20 minuter film. Kickstart frö kreativiteten alltså! Att ta lite när man känner, gå tillbaka när man har lust och göra om när man glömmer. En sådan fin present, till dig själv såklart och till en vän är det ju bara helt strålande. Finns redan en presentkortsservice.
    Såklart tog jag och började min kurs på direkten. Mitt i migränen liksom. Kunde verkligen inte hejda mig, blev så himla pepp. Och som grädde på moset hade Hanna skickat med ett sådant smart litet akvarellkit. Med en ljuvlig pensel som alla i familjen har målat med. En brush-pen med vattenbehållare. Så det var liksom bara att måla och måla, som en tuschpenna fast med akvarellfärgernas egenskaper. Jag måste tillägga att här har jag inte börjat kursen. Här kan du läsa om allt kursen innehåller.
    Som sagt, Brillbee var helt nytt för mig. Men tack för tipset, helt fullt av roliga kurser ju!

    Klippdockor, jag kan inte låta bli att tycka om dem. Någon sade att hon längst ner till höger var mystisk eller kanske rentav lite läskig. Fast jag vet inte jag…

    Piquérosetter låter fint. Fast jag vet verkligen inte skillnaden mellan det och en fluga? Och vad menas med våffel?

    Tack igen Hanna. Det finns nog inget som är så rogivande som att måla med akvarell.Det är liksom helt oviktigt vad det blir i slutändan. Fast den som lever får se, med dig som kurslärare kanske stordåden inte är långt borta.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

     

  • Den stora papperslistan som inte blev så gigantisk som jag hoppades.

    Jag fick en fråga förra veckan om var jag köper papper och tänkte radda upp en lista, sedan insåg jag att det inte var helt enkelt. Lite på samma vis som det var 2012 bär jag gjorde bilden nedan. Jag vet att jag letade land och rike runt för fina färger på silkespapper och fann det till slut hos ett företag.

    På instagram drömde vi oss tillbaka till pompomsens storhetstid igår. Och bestämde oss för – ja må de leva uti hundrade år!

    För visst kan man tröttna men en vacker form och fluff som moln är härligt ändå.

    Efter det här jobbet så fyllde vi affären med papper i alla former. Silkespapper i dammiga färger, ark från Carta Varese, origamipapper från Japan. Ja vi bestämde oss för att ta in allt vi hade saknat.

    För när det kommer till Carta Varese så fanns det ju i Sverige men inte i de allra magiska blomstervarianterna. Vi var lyriska när vi kunde välja vår ”egen” kollektion och fattade inte att någon  valt dessa tidigare. Som sommarängar ju.

    Egentligen var det hårda bud att sälja enstaka ark och även i de blandningar vi valde att skicka. Jag menar de låg ju inte sorterade från början. Silkespappret låg inte räknat och färgkoordinerat. Och banden var inte på meterbuntar. Så ärligt talat, sjukt mycket jobb för lite pengar. Inte konstigt att det inte kryllar av affärer med den typen av sortiment. Så mycket enklare att sälja över disk så att säga.

    Fast vi höll kvar på det ända tills sista sekunden av affärens varande. Jag älskar papper. Punk slut. Och har alltid gjort. För det första är jag överförtjust i själva materialet och dess alla egenskaper. Jag gör hellre saker i papper än tyg. Jag går igång på vackert papper lika mycket som jag avskyr dåligt papper. Jag som inte är så petig i andra sammanhang är raka motsatsen när det gäller just papper. Jag fascineras över allt man kan använda papper till och mina drömställen att besöka är tryckerier, bokbinderier och kartongfabriker.
    Men nu ska det inte handla om mig utan var man kan finna bra och vackert papper. Fyll gärna på med tips i kommetarsfältet, både lokala ställen och webshopar för jag känner att detta var en svår nöt att knäcka.

    Vintagefabriken har en del av sina papper i webshopen. Plus silkespapper i dammiga färger.

    Djura Bokbinderi vill man ju flytta in hos, kolla det fina reportaget för Lantliv. Här har man ett fint urval av italienska papper såsom Carta Varese, bred kunnighet inom allt från bokbinderi till verktyg. Se kursutbudet, wow!

    Rum för Papper  finns i Göteborg. Webshopen är full av verktyg och supersnygga papperssaker. Dock är sortimentet av just mönstrade ark begränsat i webshopen men fint origamipapper.

    Alla år vi bodde i Stockholm var jag en flitig besökare av Ljunggrens pappershandel som numera är Studio Barbara Bunke. Där är allt så vackert, i allt från butikslokal till all världens papper. Här kan man hitta ark som känns som konstverk och ägarinnan Barbara Bunke är en mästarinna när det kommer till allt inom papper. Här finns ingen webshop men väl värd ett besök i Gamla stan.

    När det kommer till inslagningspapper tycker jag fortfarande att Rifle gör det tjusigt.
    Tyvärr har jag inte hittat kräppapper i fin färgskala på hemmaplan. Här finns en rad färger och jag gillar när man satt ihop kit i perfekta nyanser som här.
    Make & Create har även de ett starkt papperssortiment.
    Matton har mina favoritpapper när det kommer till origami – mönstermax från Japan. Dessa papper har de mönster man önskar och lagom tunna.
    Och så tips om bra pappershandlar runtom  landet.
    Sandbergs pappershandel i Umeå på instagram och FB.

    Funderar i samma veva på det här med perfektheten. Och rikta kameran åt rätt håll. Hittade nämligen tillbaka till detta igår. Ingen kan om man kikar där beskylla mig för den tjusiga ytan i alla fall. Någon sade en gång – hur orkar du ha det så perfekt jämt? Haha, säger den som inte känner mig ja. Jag är bara skapligt vass på kameravinklar.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • Sy en fodrad presentpåse.


    Att sy en presentpåse är ju så himla enkelt men känns ändå lite flott och överraskande.

    Du behöver en symaskin, fint papper, silkespapper (om du vill ha den lyxigt fodrad) hålslagare och björntråd. Plus ett par saxar, en vanlig och helst en zickzack.

    Den där extra starka björntråden är väldigt viktig. Såklart för att det håller bättre men framför allt att den är tjockare och därför syns bäst vid papperssömnad. Så vackraste helt enkelt.

    Klipp ut två lika stora pappersark, gärna kraftigare. Vik ner kanten på ena arket som ska vara underst, för att få en flik att vika över från det övre arket i slutet.  Nu kanske man har en mönstersax som ger en tjusig kant. Jag gick lite omväga i brist på en sådan och använde en zickzack plus en hålslagare som jag slog ner här och var för att mjuka upp det taggiga. Det går fint att riva också.

    Att fodra påsen ÄR lyxigt. Den blir liksom lite tjock och mjuk på det viset. Man behöver ju inte men helt klart värt. Klipp nu 2 silkespapper med samma bredd som dina andra ark men dubbelt så långa. Du viker dem dubbel med vikningen uppåt mot själva öppningen. Sedan lägger du dem i en hög: Överark, silkespapper, silkespapper och underark. Silkespappret ska ligga kant i kant med det ark som har vikningen (fållen). När du lägger dem så kommer silkespappret sticka ut i underkant, klipp bort spillet.

    Sedan syr du hela högen, runtom med björntråden. Inte öppningen då.

    Lämna lite häng på tråden här och var. Det ska vara onoga, inget perfekthet råder här.

     
    Däremot kan man lägga lite extra omsorg på valet av band. Har du inget band, ta ett fint tyg. Såklart kan du ha det rivet men vill du ha lite annan stil som det ovan gör såhär. Klipp tyget i 5 cm långa remsor. Pressa med strykjärn två fållar på vardera kant, fållen ska vara 0,5 cm. Sen viker du alltsammans på mitten. Stryker. Vackert band klart.

    Detta var en repris. Och jag känner att det hela inte var helt glasklart. Men det är megaenkelt. Och inget är ju skrivet i sten, det är det aldrig. Så kör på känn.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • När extremt vackra hantverk blir dussinvaror med raka vägen mot tippen.

    Sitter på tåget, påväg till en av de finare release jag varit inbjuden till. Ser så mycket fram emot att få dela detta med er senare idag.

    Just nu är jag mitt uppe i ett scenografi-projekt med Kulturskolan. Jag har därför letat billigaste ramarna jag kan hitta då jag egentligen  bara behöver själva skelettet. Insåg ganska snart att dessa ramar är fulla av hantverksskatter. Och en sak är säker, jag kommer spara varenda en av dem.

    Jag funderar dock en del på hur man ska ge dem ny glans. Dessa broderier i all sin prakt. Så mycket tid, koncentration och kärlek som lagts ner på dessa. Sedan hamnar de nästan alltid på tippen, raka vägen till brännbart. Attans vad sorgligt ändå. De verkar inte finnas något värde för vare sig samlare, loppisletande eller inredningsintresserade. Har liksom inte fångats i någon trend ännu. Eller är vi helt bara hemmablinda?! Ser inte skogen bland alla träd? För hamnar vi på andra ställen i världen, tänk LA och Australien, så är ju textil på väggar väldigt förekommande i inredning. Tänk bara när vi tog in kära Be kind till affären. Jag menar kan vi ha budskap vore ju inte steget så långt till annat vackert.

    Nästan alltid, om man hittar dem på loppis, är de upplimmade och ytterst släta. De sitter sedan bakom glas vilket tar bort så mycket av struktur och känsla. Så jag tänker att vi gör lite motsatsen. Riv försiktigt loss dem från det limmade. Låt det bli lite skrynkligt och trådigt.

    Visst kan man sätta öljetter precis som här. Men för all del så funkar nålar fint för stunden.

    Faktum är att du kan finna vilka motiv som helst inom broderi-svängen. Jag har redan en diger samling.

    Hur vackert är det inte?

    Har ju tänkt att lära mig att brodera men det kommer förmodligen aldrig hända. Därför är jag nöjd såhär. Jättenöjd faktiskt.

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM

  • Vad är det för fel med barkbåtar?

    Jag är ju lite svag för att damma av gamla pyssel från förr. Det är ju fint med garnbollar, härligt med pärlplattor, tjusigt med snöstjärnor och så. Jag har faktiskt en del gamla böcker från 70-talet då mamma pysslade järnet med oss. Funderar starkt på att blåsa liv i en del av dem. Som recept på trolldegar och barbie´s  mest glittrande stass! Något som vore så himla roligt är om ni ville dela med er och påminna mig om pyssel från förr! Jag skulle bli superpepp! Kanske kan man liksom göra djur av kottar till något alldeles enastående. Eller kanske inte…?! Men påminn mig gärna, här nedan, om ditt favoritpyssel från förr!

    På midsommardagens morgon, 08:19 exakt kan man se nedan, så gjorde min man några barkbåtar.

    Vi behövde rekvisita till ett jobb som skulle plåtas samma dag och han fixade det galant.

    Observera skägget på morgonen den 24 juni.

    Det fina är ju att man kan ha dem till prydnad, hänga dem som mobil eller för all del segla med dem i en vårbäck.

    Sommarfeeling i ett nötskal.

    Här hamnade de sedan.

    Det var Numero 74´s Sunflower-gula som skulle plåtas.

    En annan enkel diy gjordes på plats, direkt på väggen.

    Tänker ofta på alla dyrgripar till barnrumsinredning. Hur vi lägger massor av pengar på att få till mysigheten i barnrummen. Det där är ju självklart upp till var och men så himla mycket man kan ordna själv. Snabbt går det, unikt blir det och kostar typ noll. Några grenar, lite tråd och en bit gammalt lakan kan vara allt som behövs.


    Vi roade oss med att ta några bilder på oss själva när vi var klara. Och det var nu jag observerade: inget skägg på kvällen den 24 juni. Minsann.

    När man jobbar i detta dammiga ödehus, där liksom väggarna pudrar av sig så fort man rör sig, har man inte sina bästa jeans på sig.

    It´s a hard work but someone has to do it.
    Favoritpyssel från barndomen nu då?! Inget är för enkelt, möjligen för svårt… men då frågar jag om!!

    Follow me on BLOGLOVIN & INSTAGRAM