-
oh it´s a hard work
but someone has to do it.
Ja pju liksom. I vårsolen och allt.Det finns mängder av pappersblomsinspo, egentligen är det bara att söka runt på nätet. Skriv på engelska så får du alltid bäst sökresultat. Annars är den här boken är fantastiskt bra. Där finns knepen och sedan är det ju bara att göra om såsom man själv gillar, i storlek och färg. När jag såg de här för en massa dagar sedan föll jag pladask och drömde om blommiga skogar av megaformat. Det var väl egentligen bara tillfället som inte dök upp, för de där jättestora. Men ingen väntan är förgäves, i lördags slog det mig att nu var det var helt perfekt läge att göra pappersblommor. I brist på både hönsnät och cement så hade jag en kvist sprayad med kopparspray till övers så det får bli stjälkar så småningom. Och där i mitten är gamla torkade blommor från syrenen, direkt från trädgården. I annat fall kan jag säga att det inte är så himla nogsamt. Klipp blomblad från silkespapper, våra största blad var hälften av ett normalt silkespappersark. Och de minsta en fjärdedel av arket. Sen några mitt emellan i storlek. Sen bygger du bara på tills det räcker och känns bra. Och tejpar eller virar metalltråd runt själva bunten. Det fina är att man kan alltid snyggklippa när allt är klart. -
jag fastnade i ett lördagsfix…
Startade upp ett nytt litet projekt här idag
och kände direkt att det enda vi behöver är megablommor.
Det är ju ändå mars liksom. -
dagispyssel de luxe.
Garnbollar. Det är lite kärlek på det eller hur?I senaste Family Living gör jag och Nomi en garnbollsgirlang. Lätt som en plätt. Absolut. Till och med ännu enklare än vad det var på 70-talet med den här moderna och superbra. Och med lite extra finesser så kan till och med några simpla garnbollar få lite extra glans över sig. I det stora hela liksom.Tidningen finns fortfarande på hyllan ett par veckor till.Förresten blir jag intervjuad där också, om budgetfix minsann.Vintagetapet från Elerts Färg.
-
to do 6 meter bord.
Egentligen vill jag mest alltid stanna i sådant här. Långa dukade bord med människor som är nära mitt hjärta. Förevigstanna. Och i första årsdagar med. Med minsta sömnen i kroppen men med nästan alla kvar. Det är fint med stora hus och fyllda rum. Väldigt fint.
Men idag kom morgonen då jag sov mig igenom tre telefonringningar och en väckarklocka. Och bara bordet var kvar.
Ett bord är ett bord. Men jag har önskar mig ett långt ända sedan den här middagen. Långt ifrån min egen men ändå, plankor och ljusen. Och nog för vi hade fasligt mycket annat att stå i där på måndagen den 30:de. Och min man sa att kanske borde man inte göra sådant här dagen innan. Jag höll med om att det borde man nog inte alls göra.
Men han åkte ändå till brädgården och köpte ohyvlade plankor. Och spikade ihop sådär efter lunchen. Tre bord till ett stort på 6 meter. Gånger 1 meter brett. Sedan kom det ju så att byggvaruhusen alldeles nära bara hade benbockar som tändstickor. Så åtta mil fram och lika långt tillbaka kändes inte heller som man borde. Sådär dagen innan. Men efter jag hade klätt ljuskronorna och barnen hade lagt sig för att sova så blev de klara. Med bets. Sen gjorde vi 6 sorters snittar.
Fast man inte borde så blev de hemskt bra de där borden. Och inte för att det hängde på dem. Inte alls så känns det lyxigt att kunna duka för trettio på rad sådär. Och mysigt. Megamysigt faktiskt.
~ Sista minuten bord ~Och nej det är inget finsnickeri men jag är kär i dem ändå.Nog mer än om de hade varit just finsnickrade.Görs i önskad längd – såklart- fast våra var 2 meter långa och 1 meter breda. En meter brett är en vädligt perfekt bredd om man vill duka snyggt men ändå sitta nära. Pratnära.Detta behöver du till ett stycke bord:Ohyvlade furuplankor.Sätt ihop dem genom att skruva plankor som ett Z på baksidan. Sätt lite trälim emellan.Betsa dem. Vi hann bara ett lager, pålagd med svamp. Det blev bra men vi kommer betsa ytterligare en gång (kanske) för lite mörkare känsla. En av mina favoriter i brun bets kommer från Herdins. Den heter Lackbets Brun 607. Den har en alldeles perfekt brun ton om man frågar mig. Inte för grå utan varmt brun.Lägg borddskivorna på benbockar. -
advent.
Det närmar sig med stormstegoch jag tittar ut på den glittriga frosten och tänker att den nästan är som snö.Åtminstone när solkatter gnistrar till det lite extra.Jag var så innerligt nöjd med förra årets julkalender hemma hos oss. Blir helt varm i hjärtat bara av att tänka på den faktiskt. Såklart var jag tvungen att göra den till min sida i Family Living, i nummer 6 som fortfarande finns i butik. Men där fick den lilla staden lite mer finess än julen 2012.
Såhär skrev jag i november 2012: Gör lista av juliga saker och lägger de små händelserna i din kalender. Allt för att inte gå miste om hela juletiden. Att stanna upp och för att inte hela december ska gå i rasande fart och så missade man allt det fina. Jag vill inte tänka att jag är sådan som missar, men förra årets (tänk förrförra) december var rent ut sagt hemskt illa i den synvinkeln. Och såklart, vad är väl bättre och mer självklart än allt det där juliga. Allt det där som vi brukar göra mellan varven men så ofta med andan i halsen och stressen i magen.Så nu ska här kalendern proppas full med både det stora och det lilla som hör vår familj och jul till. Oavsett om det kan låta självklart så kan det ändå vara en liten adventskalender som får ordning på allt. Som får åtminstone mig att stanna upp och känna julefrid.
Och spånarkväll hade vi om det julviktigaste för oss. Och på sidan 106 i Family Living får du 24 julkalenderuppdrag serverade. 24 hjärtliga små uppdrag som mest bara myser till det lite, sätter glans på december och puttar all julestress dit pepparn växer. Och är det än bara för en liten stund så är det i alla fall det du kommer minnas när du lägger huvudet på kudden till kvällen.Och husen då, så himla pefekta, i alla fall för en sådan som jag som alltid är ute i sista minuten. Lyft på hustaken sådär lite i smyg när det finns tid över. Och om du upptäcker att snön faller som mest precis innan du somnar. Då kan du lova kvällspromenader i snö som yr, med polkagrisar i fickorna. Pulkaåkning under stjärnorna och snälla snöbollskrig. Där den som förlorar får grilla marshmallows till alla de andra. -
jag visste att den skulle vara perfekt men såhär fantastisk trodde nog inte ens jag.
Nu har släpat den här land och rike runt. Inte riktigt kanske man bra mycket mer än vad jag brukar släpa böcker. Och alla har vi dånat av ren och skär lycka. Alltså. Fideli! Du är min idol! Jag visste det hela tiden att det här skulle vara årets önskebok men när jag fick den i min hand så överträffade den dessutom alla mina förväntningar. Det handlar såklart om I love paper som du hittar här!
I boken finns allt du någonsin har drömt om att tillverka av papper. Fideli delar generöst med sig av allt du behöver för att tillverka geometriska figurer, silhuetter, tält och hus, djur och blommor. Och allt är vackert, mjukt och magiskt i mina ögon. Du får mallar, tips om verktyg, material och teknik. Allt du någonsin funderat över om du gillar papper.Boken är utgiven av Natur & Kultur och på deras sida kan du tjuvkika lite. Katy Kimball har satt den perfekta formen och Maria Wretblad har fotograferat.
Och fjädrar. Pappersfjädrar. Så vackert så. Och bilderna, de där finaste från Papier Mache. För alltid mina favoriter. Där Saša Antić stylade och Fideli skapade pappershistoria.
Har du den minsta kärlek till papper kommer du älska den här boken. Det är en sådan perfekt julklappsbok för jisses vad inspirerad man blir. Och vill man jullyxa riktigt till någon så tänker jag mig drömklappen, en låda med I love paper och verktyg och papper. Jag hade svimmat av en sådan låda. På riktigt. Och mina barn hade svimmat de med. Och nu är de ju redan förlorade i den här boken men med tanke på förra årets julklapp så blir det nog skärmattor, skalpell, falsben och sådant i år. Annadag jul förra året såg ut så här, kan bara tänka mig årets juldagar….
-
garnboll på fem minuter, eller max sju.
I det stora hela är ju garnbolls-rationalisering inget man går och funderar på. Och några tänker nog att det är lite som terapi med själva göra´t. Men jag gillar inte grejen med kartongcirklarna och garnbollar. För då tänker jag mest att det var då fasligt vad lång tid det skulle ta att göra en liten garnboll. Och sen blir det knut på garnet. Då ger jag upp. För det är ju alltid många man vill åt. Och supertäta, vilket är samma sak som många meter garn. Vilket är samma sak med evighetsgöra med det gamla vanliga viset.
För ett tag sedan skulle jag göra garnbollar till ett jobb som ni får se om någon månad. Och i en stund av ilska och en deadline nästa dag så mindes jag det där lilla garnbollsverktyget, som jag sålde när jag hade affären här i stan men tydligen hade missat själva poängen med. Nog för att jag tänkte att det borde göra det hela smidigare och enklare. Men att det skulle vara sådär supersmart så man nästan smällde av hade jag inte räknat med. På ett par minter hade jag virat precis så mycket garn som behövs för en halv garnboll, en tät. Och på de andra två minuterna hade jag virat resten. Inget trä igenom ett hål och trassligheter. Nix, bara vira och vira. Snabbt som blixten. Och så ihop med de båda halvorna, som egentligen består av två delar var, för du måste ju klippa i mitten. Allt hålls ihop med magneter. Ingen snygg pryl, inget världsomvälvande och rädda-världen-aktigt men så himla smart. Så jag var bara tvungen att ta in den i affären. Och hur kul är väl en liten boll av garn kanske någon tänker. Framförallt jättesnygg om man frågar mig. Och många är magiskt vackert. Sådetså. -
fem-sekunders-tält!
Just nu finns ett textiljobb som jag och Linn har gjort för Plaza Interiör. Ett himla skoj uppdrag att skapa finurligt bland en massa vackra tyger som Liberty, William Morris och som här i barnrummet, det franska märket France Duval-Stalla. Älskar tygerna därifrån och alltid rätt färger, kolla bara på denna nyhet. Fina knappar och kära band. Finns egentligen ingen motsvarighet på närmare håll än Paris, tur att de har en perfekt affär på nätet… Supersnabb leverans dessutom.
-
paper to petal.
Pictures: Paper to petalÅ den här boken skulle jag nog kunna sysselsätta mig med ett tag.
Kolla här så fattar ni. Ända fram till våren liksom.
Ett litet klick härifrån och sen byebye blomsterlängtan. -
om du tänker sensommarfesta.
Eftersom sommaren är högst älskvärd i år så kan man ju trädgårdsfesta bäst man vill. Här är lite kalasbilder från ett reportage som visades i Plaza Interiörs sommarnummer.
Gamla tapetbord är man ju extra lycklig över att få förvara på sin egen vind. Annars kan de nog vara lite kniviga att få tag på. Synd för de är bästa mingelbordet. Överlappa smådukar och handdukar tills du får en hel duk.Blommor – inga kalasbord utan blommor. Det går ju fortfarande att plocka dem i trädgården, kanske inte nu i dikeskanten och på ängarna, men annars. Och stråna, glöm inte de vackra stråna. Be gästerna ta med en bukett med vad de hittar, det känns helt klart som ärofyllt uppdrag för en gäst att få bidra med en vacker bunt blommor till festen. Glöm inte mataffärernas inplastade nejlikabuketter om det krisar i rabatterna, de funkar att blanda in i en vild trädgårdsbukett. Ni vet väl att man kan ”öppna” en nejlika som ännu inte slagit ut. Genom att försiktigt vika ut de yttersta gröna bladen i blomman ger du själva blombladen en skjuts utåt. Jag tror det var någon på Christoffers blommor som sa. Den där affären, finaste!
Recept på små mingelsaker hittar ni här.
Slå in i alla lägen. Håller småkryp väck och är hemskt härligt.
Gamla tältsängar på loppis är fyndiga, de är liksom inte så roliga som de är. Men klä in en hög med madrassar och du har världens bästa extrabänk. Klä in med gamla lakan, dukar, gardiner eller annan textil. Ni vet väl att gamla gardiner är så billigt på loppis. Det säljs alltid i par för väldigt få kronor i jämförelse. Och världens bästa kvalité oftast, det har ju liksom bara hängt där.
Det allra bästa sättet att skapa bästa kalasfeelingen är textilier. Allt tråkigt i världen blir fint med en bunt av vackra tyger. Här bestämde jag mig för att ta tillbaka löparen. Jag har aldrig någonsin tidigare använt en löpare på mina dukade bord men vad tusan något så populärt måste ju funka på något vis. Vi gjorde som en vimpel fast som duk, precis samma känsla. En löpare i stuvbitar kantad med fin bomullspets. Himla fint. Mät ut tygbitar efter vad du har hemma. Jag valde att göra en lång löpare som släpar i marken, det blir härligare så. Stuvbitarnas storlek bestäms efter egen smak, men välj gärna 5-6 olika textilier och låt de olika bitarna vara allt från 30 cm upp till 1 meter långa för att få en fin dynamik. Sy ihop de olika bitarna och sicksacka kanten. Sist av allt syr du fast en vacker spets utmed hela.Servetter i tyg ger alltid en lyxigare känsla. Riv snabbt tyg i lagom stora fyrkanter. Strunta i att fålla dem, den rivna kanten är vacker som den är.
Kakformar för mandelmusslor – bra minipajformer.
Kaffefilter – bra matförvaringspåse. Och på Papper för konstnärer finns underbara placeringskort i vintage. Tallrikar – min farmors gamla porslin och under Swedish Grace från Rörstrand. I sand.
Gästböcker. Å vad jag borde leva som jag lär. Jag glömmer det alltid, men visst borde man. Varje fest skulle kräva sin gästbok. Bästa minnena på pränt och finaste skatten med tiden. Låt barn och vuxna rita eller skriva något. Glöm inte att själv skriv några ord om festen, om maten, gästerna och andra tankar.
Pimpa ditt tee pee! Det här är det vanliga från Granit. De små mysplatserna för barnen är superviktiga, glöm inte det. Äventyrligt på dagen – jag menar ett tee pee i skuggan blir ju lätt en hemlig koja i den djupaste djungel, med tigrar som smyger runt knuten – och bästa stället att slockna på när mörket faller. Då är tigrarna oftast som bortblåsta, eller?
Popcorn-påsar från Hey Yo Yo. Och extralånga sugrör från samma ställe, allt för att de inte ska försvinna ner i flaskan. (förresten kolla de här, så söta) Du byter ut tråketiketter lätt genom att lägga läskflaskorna i ett varmt bad. Här är etiketter som egentligen är placeringskort från Papper för konstnärer.
Snabbvimpel. Riv remsor och knyt på ett hampa-snöre.Så ställ med en sensommarfest till helgen. Själva ska vi bygga en lägereldsplats i trädgården. Där vi ska grilla korv vintern igenom. Och sitta på fårskinn när snön faller. Viggo tyckte vi kunde bygga en bio istället. Men det väntar vi med.Ha en fin helg!