-
tisdagstema om favoritblomma.
Tisdagens tema på Fabriken är favoritblomma. Jag har väldigt många om jag nu visste namnet på dem. Tyvärr är jag sämst i världen på alla växtligheter. Det är sant. Jag är usel på trädgård och jag kan knappt få en snittblomma att överleva till dagen efter. Men jag älskar att få blommor, glad blir jag. Fast om jag får en krukväxt blir jag mest nervös och tänker att den lilla stackaren kommer inte att leva så länge till. Sorgligt nog.Fint är det i alla fall med pioner, ranunkler och daggkåpa. De blommorna satt i en tjusig brudbukett för nästan exakt tolv år sedan. Min. Och turligt nog så är hela vår trädgård full med just pioner och daggkåpa om sisådär en månad. Det ska bara sluta snöa först.Och jag vet att dagens bild inte har så mycket med saken att göra. Fast det är ju blommor i alla fall. -
önskar er en fin valborgsmässoafton.
-
mod.
Idag går min pappa i pension. Tillsist tog han mod till sig och slutade. Men det var ingen lätt match. Tog två och ett halvt år att bestämma sig. Det var ju så kul att jobba. Lika kul som när han började för 53 år sedan. Och varför ska man, när livet är lätt och enkelt. Och man har lyckan att vara frisk. Då blir det lite märkligt. Som att byta liv på beställning liksom. Fast beställningen inte är ens egen.Så jag tror det behövs en skopa mod för att våga. Våga prova det nya livet. Min pappa började måla när han var fjorton år och sen har han fortsatt. Och gillat. Verkligen gillat sitt jobb. Jag vet att jag har frågat, men är det inte lite tråkigt. Sådär ibland. Nope, det är perfekt, jag gillart. Jaha, vad bra. Och det märks att han gör det. Han är duktig som få min far. En riktig målarmästare.Men ändå. Det är hojväder, fiskarna nappar och vid sommarstugan skiner solen.Hurra för dig idag, min käre far!Och årtalet, vid utsikten, är 1964. -
rösta lila.
Att det fanns något som hette Körslaget hade gått mig förbi. Men nu är det så att i år finns det en lila kör med. Som kommer från staden vi bor i. Och i den sjunger min fina vän Cia. Så varje lördag har jag suttit där framför tv:n och bara varit så himla glad för hennes skull. För jag vet att hon tycker det här är roligaste i världen. Och för att hon och alla de andra är grymma. Så det förvånar mig inte det minsta att de sjunger final ikväll. Så här håller vi tummarna stenhårt och röstar som tusan framåt kvällen. Och det här lila inlägget handlar såklart bara om en liten sak. Att ni ska känna er manade att göra detsamma. Blink-blink.Lite senare:Attans också…typiskt. Fast de var väldans bra. Faktiskt bäst. Sådetså. -
söndagsbilden.
Så kom sommaren redan i april. Vi latar oss så till den milda grad. Och fiskar uppifrån äppelträden. Den en efter den andra körsbärsblomman slår ut. Och det känns onekligen som sommar.Söndagsbilder på Fabriken. -
en glad påsk blir det allt.
När solen skiner från en blå himmel. Och det plötsligt blev alldeles grönt. Och nästan lite märkligt varmt. Är det sant liksom?Den allra gladaste påskhelgen önskar jag er. -
varför var vi inte där.
Omg. Fantastiskt. Det enda som grämer mig just nu är att vi inte var där. Och såg du inte nu och inte heller var på Berns så tacka gudarna för svt play.Så vi tar en Robyn-helg och kollar dokumentären imorgon klockan nitton i tvåan. Väldigt gärna gör vi det. Och lite glad är jag att våra barn (åtminstone de äldsta) har så utomordentlig musiksmak. Sean Banan kan slänga sig i väggen. -
tisdagstema om påskpyssel.
Idag har Fabriken tema om påskpyssel. Tråkigt nog så varken pysslar (inte mer än annars) eller pyntar vi inte särskilt mycket till påsk. Eller skönt nog tycker jag nog egentligen. Vi brukar göra ett megastort ris med grälla färger och ställa utanför vårt hus. Sådär ickestylish liksom. En gång tyckte jag att vi skulle välja milda färger och vitt på fjädrarna. Aldrig i livet, vrålade kidsen.Men man kan pyssla fram en liten akrobathare. Ett gäng påskharar som gör kullerbyttor nedför plankor. Lätt som en plätt och lagom pyssligt för en glad påsk. Det är finfina bloggen Made By Joel som tipsar och dessutom lämnar ut en perfekt mall. Det lär bli påskhare-race här. Turnering hela långa påsken.Foto: Made By Joel -
söndagsbilden.
Här försvinner timmar och hela dagar. Det var länge sedan jag var så bortkopplad från min kära bloggvärld. Jag gav mig själv ett läsa-andras-bloggar-stopp tills på onsdag. Nu är stoppet tills på torsdag. För att jag hinner inte. Men då jäklar. På torsdag. Då ska jag läsa ikapp veckor av fina inlägg. Kanske borde man slå till på semester i samma veva. Det vore fint. Fast det går nog inte. Men jag vet att jag hinner ändå på torsdag. Då är tiden normal igen. Det känner jag på mig. Och hoppas ni står ut. Snart blir jag en roligare bloggerska igen. Ska bara ha ett hemma-hos-reportage härhemma först. Det är därför.
Vi läser nästan aldrig de gamla Skattkammarböckerna. Kanske borde vi. Fast vi tittar på bilderna.Glöm inte bort Fabriken. Nära att jag gjorde det igen. Säkerligen fullt med fina söndagsbilder dagen till ära. -
fina veckan.
Känslan av att faktiskt känna någon fast man aldrig någonsin har setts tidigare är fin. Väldans skön på något vis. Liksom hejhej och sen kan man inte sluta prata. Det gillar jag. Massor. Och precis så har det varit den här veckan. En hel rad av nya fina människor har dykt upp. Liksom från ingenstans. Saknar dem lite just nu. Det blev ju så tyst.Och hur fin kan en liten ask vara egentligen. En gammal ask med textilkritor från färgaffärens källare. Snyggoask helt enkelt. Och så pös det ut alldeles vitt kritdamm när man tog i den. Då blev den ännu finare.
