• DAILY LIFE

    dagarna.

    Jag har kommit på mig själv att älska juni. Jag som alltid tyckt mig vara en höstmänniska. Å andra sidan sa jag en annan gång att jag älskade maj. Och lite mars också. Det har nog lite med allt runtomkring att göra. Men man kan väl älska lite här och lite där. Men just idag älskar jag juni. Varje dike är som en tavla typ. Och i trädgården blommar allt från pioner till rosor. Och huset är proppfullt av barn. I vanliga fall brukar jag bli lite smått hysterisk när jag ska jobba samtidigt med sommarlovet bakom axeln. Men inte ens den biter för tillfället. Det sovs över, det badas och det nattugglas. Och jag har rosa öronproppar. Snart dräller de ner en efter en på frukost, det är knappt att jag kommer ihåg hur många de var som sov över till slut. Men det är fint så. Himla fint.

    Någon sade att man inte få sno sticklingar sådär på flygavstånd. Men nu när de ändå överlevde ända från Spanien måste det väl få vara så?

    Jag överdoserar allt från korgar till pioner. Handlar numera alltid med korg och tänker att till och med hushållsosten blir mer parisisk på så vis. Jag köper mina stråväskor här och använder dem till allt.

    Eftersom vi har skafferi även i källaren så blir det mycket upp och ner. Lösning korg, alltid korg. Köpte mattor på Rusta som får mig att tänka på engelsk lakritskonfekt.

    Köpte även dessa randiga där för 50 kr st. Har dem på dagbäddarna under taket och på bänkarna. Nepp, dags att plåstra om skatebordsknän och göra lite moodboards. Kanske tar ett dopp också har ju ända joggat morgonen till ära. Eller egentligen gått lika mycket men fokuserat mest på stunderna av jogging. Sådetså.

  • DAILY LIFE,  FASHION,  KIDS

    Så redo för sommarlov!

    Välkommen till grusplanen som någon glömde! Men nåväl det finns betydligt värre saker och det allra bästa i den här bilden är såklart Viggo. Påväg mot skolavslutning. Med sommarlovsfeeling på allra högsta nivå. – åh ska alla vara utklädda, frågade Liv. Han förstod överhuvudtaget inte frågan. Såklart ska man överdosera med palmer och hawaii när man är en timme från sommarlovet.

    Palmskjorta från Vans. 

    Vi plockade en bukett till hans mentor.

    Jag hade ju lovat mig själv att inte plantera något nytt alls i trädgården då den liksom är lite på efterkälken så att säga. Men alltså, plocka blommor runt husknuten är så galet lyxigt så jag måste nog fylla på lite trots allt.

    Har jag sagt att våra barn är som natt och dag? Här är Charlie´s egenvalda kläder till morgondagens skolavslutning…

    Letade alldeles nyss efter Nomi. Och nu får ni se ännu mer av trädgårdskaoset. Host. Jag är jätteskyldig… och fast man kanske tror att det är skräp så är det bara lappen från Nomi´s skolavslutningsklänning som är det.  Men i alla fall om man bortser från att det inte är så himla tjusigt…

    Så är det uppenbarligen väldigt roligt med en gammal spegel på högkant. Särskilt när kvällssolen slår rätt in i den. Hon var i full färd att prova outfit och frisyrval inför morgondagen. Här har vi lite olika avslutningsdagar då de går på olika skolor.

    Faktum är att jag håller med. Om det roliga. Särskilt när den är lite sprucken såhär.

    Hur kul som helst!

    Hejsvejs ! Ni är många som undrat om min volangtröja. Den är så gammal som säkert 10 år.

    Som ni ser så var det inte bara Nomi som övade dans i gruset. Solkatterna var för magiska för att lämna till solnedgången.

    En spegel i trädgården känns möjligen en aningen onödigt men väldigt härligt på sitt vis. Nu peppar vi för skolavslutningen för samtliga fyra imorgon.

  • AT WORK,  DAILY LIFE

    på spaning runt Ericsberg.

    Kan inte tänka mig en så mycket bättre tisdag än att smyga runt på ett slott tillsammans med Linn. Eller egentligen inte på själva slottet utan omgivningarna runtomkring. Vi var på jakt efter en location och blev så väl emottagna på Ericsbergs Slott  som ligger en bit utanför Katrineholm. Helt varm i hjärtat av att man tog sig tiden att visa oss runt till hemliga ställen som man inte når som ”vanlig” besökare. Jag älskar ju sådant här, alla historierna om tiden. Den väldig långa sedan 1700-talet på ett sådär ungefär.

    Vi träffade Patrik som är VD på Ericsberg och jag blev så himla imponerad av kunnigheten om hela slottsarvet. Och känslan att driva det vidare genom tiden på ett väldigt fint sätt. Man är fast beslutna om att förvalta det historiska arvet men  samtidigt redo att ta till sig nya idéer som ligger i tiden.  Sådant imponerar på mig. Och inspirerar mig trots att jag aldrig har varit i närheten av att jobba på och runtomkring ett slott. Och än mindre att bo. Men ändå. Möjligheter är ju oändliga i allt detta sagolika.

    Ericsberg är ett av Sveriges allra finaste barockslott och även ett av de mest välbevarade. I dag är det 8:e generationen av familjen Bonde som driver alltsammans.

    De gamla växthusen är från 1700-talet. Ser ganska enkla ut såhär på utsidan…

    .

    En helt annan värld öppnar sig därinne. Där ryms fikonträd och persikoträd med hundratals år på nacken, så fascinerande.

    Själva växthusen var liksom hopbundna med något som kändes som världens vackraste tillhåll för en trädgårdsmästare. Inte heller något man kunde gissa sig till från utsidan.

    I lådorna fanns gamla fröer. Man berättade att förr i tiden odlades meloner i växthusen. När melonen var uppäten fick man snällt fara tillbaka med kärnorna. De skulle sparas och återanvändas för att odla nya meloner. Bra så.

    Som om tiden stannat. Sjön är utsikten. Samma utsikt låg framför det äldre orangeriet som vi fick se gamla bilder på, men nu fanns bara väggen kvar. Tänker att det såg ut som de i Paris.

    Här var så vackert så jag ville stanna.

    Det liksom kryllade av gamla saker. Som handskarna i järn som man tog väck mossan på träden med.

    Tänk att ha ett sådant här hus hemma. Där man mest kan drömma och väga lite färskpotatis.

    Det borde vara lag på att krukor alltid är använda.

    Jag tänkte på när kvarnen var igång. Och alla våningar fylldes av människor och en väldans massa rörelse. Det coola var att trots de många åren på nacken så var hela kvarn-apparaten så himla smart.

    Och en gång kom elektriciteten till Ericsberg. Det var vackrare förr, ingen snack om den saken.

    Fattar ju att de var rena rama överraskningen, då det begav sig.

    Jag tar dörren med hem och sjön där utanför.

    Ett litet museum som öppnas vid guidade turer och sällskap på konferens. Vi fick tjuvkika och jag tänkte att slottsbarnen hade det minsann väldigt vackert.

    Älskar sådana här dockskåp. Ursäkta Lundby men skulle man kunna ta lite inspiration möjligen.

    Kanske det vackraste sättet någonsin att lära alfabetet.

    Tänker att alla konferenser blir extra drömmiga härute. Den gamla sadelkammaren används numera till mötesrum vid konferenser med alla gamla seldon samlade i som en tavelvägg.

    Sedan finns det ju orangerier och orangerier… Här samlas växterna under vinterhalvåret för att flyttas ut i parken när värmen kommer. Härinne fick vi oss en pratstund med en man som arbetat på Ericsberg i 50 år. Han berättade hur tider har ändrats och om människor som kommit och gått.  Skulle ju inte haft några problem att bosätta mig där några veckor och lyssna.

    Men såklart hade han jobb att göra så jag och Linn fortsatte att findrömma.

    Gåshuset som på tiden det begav sig hade både tillhörande svandamm och om jag inte minns helt galet, ett svanhus i själva dammen.

    Och nu går jag ju och funderar på vilken typ av konferens som skulle passa mig. Kan tänka mig en med möten i orangeriet, kräftmiddag i spannstallet, bada i kallbadhuset, yoga på det och sedan en liten champagneprovning… Japp, det kan jag.

     

  • BOOKS & MAGAZINE,  DAILY LIFE,  OUR WEEKEND DIARY

    Andra verkligheter.

    Det är något alldeles särskilt att landa i det som är en vanlig söndag efter en veckas yoga-retreat. Utan att redogöra vad som kan vara en alldeles vanlig söndag i hundraåttio kan jag intyga att det är raka motsatsen. Kanske var jag kvar där bland spanska bergen när jag insåg att jag inte skulle hinna till Viggo´s föreställning hur snabbt jag än trampade på Liv´s cykel. Tur att jag kunde ställa cykeln halvvägs och tigga skjuts… men i alla fall hade jag i sista sekunden hunnit binda en liten grattisbukett till vår lille skådespelare. Utav gräslöksblommor, timjan, mynta och lite annat.

    Viggo gjorde en lysande insats som Sixten i Kalle Blomquist. Det extra magiska är att jag inte hört en enda replik här hemma innan själva premiären. Men säg den replik som inte satt där den skulle.

    Kanske finaste teaterscenen.

    Och regnet det föll men ett nöjt gäng tog emot applåderna.    Min pappas skinnkeps från slutet av 50-talet gjorde comeback.

    När Viggo var liten tänkte vi nog att han skulle fastna i teater. Han var Kapten Svärord mest hela dagarna och däremellan var han fast i en glasbox som ingen annan kunde se. Sedan blev det en jättelång paus. Tills för ett par år sedan. Nu är det lite av drömmen. Han älskar det. Och jag är glad att både han och hans storasyster är lite utav fast i det, utan att aldrig någonsin ha teaterdrömt självt så tror jag det är himla bra att våga sådär på en scen inför publik. Och när man väl kommit så långt är nog den andra verkligheten alldeles fantastisk.

    En fin bok väntade på mig när jag kom hem från Spanien. Jag är kär i Anna Malmberg´s bilder, det finns nog ingen som inspirerar mig i bildspråk såsom hon. Och därför blev jag såklart lycklig över denna bok. 

    Boken är ett samarbete mellan Anna Malmberg och Anna Björkman. En perfekt present till någon du tycker om. Jag har skrivit om boken tidigare här 

    Det är såsom varje bild innehåller en egen historia. En annan verklighet. Absolut min typ av sagobok.

     

     

  • DAILY LIFE

    Och när jag öppnade ögonen.

    Exakt från punkten jag vaknade imorse innan sju. Men Andalusien utanför balkongen som känns parisisk. Att öppna ögonen mot en sådan här värld känns drömmigt värre. På plats en vecka bland bergsbyar, i samma hus som förra året. Fast på andra sidan. Klockan 7.20 väntar yoga varje morgon veckan som kommer. Och likaså ett par timmar framåt kvällen.

    Pernilla´s yoga retreat är en favorit i absolut repris. Personligen hoppas jag landa i något, kan inte sätta fingret på exakt vad, som jag tappat lite under våren som gått. Inte bara att jag varit den mest o-yogiska som gått i ett par skor utan också en rätt obalanserad människa på sistone. Jag ser fram emot att få möjligheten att ta itu med detta bland de spanska bergstopparna och olivträden. Samtidigt ska jag jobba en del. Har en hel del lämningar att göra men har en plan och den känns smart. Samtidigt så jag hoppas kunna ge er ett hörn av dagarna som kommer.

  • DAILY LIFE

    5 x blommigt

    Men gaah jag har hamnat i en bloggsvacka. Det är väl lika så bra att definiera det på så vis. Jag visste att maj månad ,och juni med, skulle bli smått hysteriska så jag försöker att go with the flow liksom. Fast på ett mjukt sätt. Och skala bort en hel massa. Lite som – det jag hinner, det hinner jag. Och då blir det kanske lite svacka här och lite där. Men det får vara en världslig sak.

    För övrigt har jag klätt ett äppleträd och en syren med en och en halv björk. Björken var redan nerhuggen för nya hus och jag behövde sommarkänsla. Det blev bra fast nu ser det ut som äppelträdet har ris över sig. Tänk om jag glömmer ta bort innan äppelblomstren kommer. Det bör inte ske.

    Jag fångade in den här stelfrusna lilla blomman, det är därför den är så immig. Fint att ge bort i burk istället för plastkruka. Om man måste välja på dessa, vill säga.

    Köpte en somrig lampa för idag snöade det fast termometern stod på 10 grader plus. Det måste ha varit isigt värre uppe bland molnen.

    Därför passade det extra fint att Nomi hade blommor på kinden.

    Och hur kalla molnen än är och att vi kanske inte borde ha tagit bort innerfönstrena så bara älskar man ju ljuset. Solen går runt vårt hus och går ner i samma rum som den börjar om morgonen. Och jag gillar solen om kvällen allra mest…

     

     

  • DAILY LIFE

    inte alls så mycket flärd från min sida.

    Det värsta med att inte blogga på en vecka typ är att man får vaga känningar av att – ska jag blogga nu får det allt vara i världsklass. Och så går det ändå fler dagar. Och man får ännu mer svacka av att man inte sitter på det där panginlägget. Jag jobbar intensivt just nu, väldigt roligt och mycket rörigt. Imorse gick jag upp supertidigt, och när min syster till promenadkompis ändå var krasslig så kände jag peppen på ordning. En timme senare skulle allt vara tiptop var min plan. Tyvärr insåg jag 6.20 att det kanske är något allvarligt fel på min sida av ordninghet. Rent personligt alltså. Å! Vid 7 var jag nästan gråtfärdig över den ständigt återkommande insikten.

    Påtal om något helt annat…

    • Jag vill ha Brita´s jeans.  För övrigt såg jag hennes man i en bra föreställning för lite sedan. Gå och se om du får chansen. Om du vill bli träningspepp fast på ett kul sätt.
    • Vi har haft familjedepp då det visade sig att ingen under 13 slinker in på Bråvalla Men om du är helt säkert över (inte ens två månader senare) så blir det nog väldigt bra.
    • Vi suktar efter både rullgardinerna och drömsängen.   Alltså, vad är det för typ av säng? Någon som vet? Förövrigt har min yngsta dotter ”sprungit” på en annan antik önskan, damskrivbord. Något som jag inte visste fanns, men inser att det är direkta sagovibbar på denna typ av skrivbord.
    • Hittade en matblogg jag gillade.
    • Och en klänning jag älskade.
    • Sedan tänkte jag att shorts var länge sedan.

     

    Och från det faktiskt flärdiga på annat håll, återgår jag till hur man bygger träd och skapar berg… På återseende.

  • DAILY LIFE

    fredags-hej.

    Den här fredagen har jag mest roat mig med att knäcka idéer. Det är ju alltid bra. Blev förvånad när jag såg att matttrase-remsorna verkade komma från något slags underklädesplagg. Å andra sidan var de kanske de bästa remsor jag hittat någongång och lite flärdiga sådär med spetsrester.

    Tog en paus och tänkte att jag borde ta bort lite julpynt. En låda per barn. Sedan åkte jag mest runt. Köpte en våg från 20-talet till en teaterföreställning. Baxade en låtstasväxt till vår bil. Och insåg det väldigt bra med en plåtverkstad och deras spillbitar. Prisskillnad i jämförelse med ett byggvaruhus ca 2670 kronor.

    Fick panikkänsla för sticklingarna och var tvungen att plantera de arma stackarna.

    Hade köpt gamla sockerkaksformar till en annan sak men rätt bra såhär, i brist på fat.

    Gamla mässingsuppläggningsfat och runda brickor är fint som fat annars.

    Var tvungen att sno den enda kvisten som slagit ut. Hej fredag! Önskar er en fin!

  • DAILY LIFE

    Bra saker en torsdag.

    Jag vaknade av mig själv 05.10 och tog en promenad. Nu har jag i och för sig gjort det jättemånga mornar tillsammans med min syster. Och bara för hon ska hinna till jobbet så ses vi halv sex. Vid messet om vi är vakna är vi jättetrötta och skickar sovande emojisar till varann. Men sedan, en sekund efter 05.30, är vi klarvakna och har en hel timme på oss att prata så mycket vi orkar samtidigt som dimman lättar över sjön och solen smälter bort frosten som fortfarande är. Det är en helt perfekt morgonrutin, man är liksom helt närvarande när dagen börjar  samtidigt som jag älskar att ha en timmes systerprat. Ostört. Och sedan väcker man ett sovande hus.

    I alla fall. Något annat bra som det bara verkar vara jag som gillar, och Linn, är kardemumma i kaffet på morgonen. Alltså bara hälla i det vanliga innan man brygger. Tillsammans med havremjölken ovan som jag har insett är den allra bästa pågrund av den inte sjunker till botten (synd bara på det oekologiska), blir det som en kardemummabulle i sig. Kanske överdrivet men gott.

    Mina barn är väldigt förtjusta i mannagrynsgröt därför måste jag tipsa om dessa dinkelmannagryn som tagit gröten till en annan nivå. Dinkelmanna är mycket nyttigare på fler sätt och så får gröten också en helt annan konsistens pågrund av att mjölet är mald i en stenkvarn. Och så jättemycket godare.

    En nåldyna kanske alla har utom jag. Fast till sist låg det en framför mig på loppis. Bra sak. Och den här boken är perfekt inspo för textning.

    Jag lovade mig själv att om jag ska ha färska blommor någonstans så ska det alltid vara på det här bordet. Därför att, det är det första man ser när man öppnar dörren, det känns nästan ett hallbord. Och det gör att man inte ser det andra och alla pågående projekt lika mycket. Sedan det går lika bra med kvistar.

    Jag har massor av vackra smycken att fotografera! Ni har väl hört att snart öppnar vi en affär igen med bara sådant vi håller allra närmst hjärtat. Mina fotoprints och Johannas smycken. Kollektionen I´ts like summer on a straw är min absoluta favorit och nu kommer även armband.

    För att inte tala om det långa örhänget som Johanna överraskade mig med. Så galet vackert att man blir knäsvag.

  • DAILY LIFE

    for the monday coffee

    Gissar på att alla tält  är värda att spara på. 

    En himla vacker typ av bordsplacering.

    När vi gör vårat badrum ska vi ha exakt såhär . Kanske mest för att jag inte gillar badrumsskåp och allt på våra öppna hyllor flyger till höger och vänster.

    Den här bilden har jag sparat sedan länge. Den är min bästa för att aldrig glömma att det inte behöver vara så storartat för en picknick. Jaja, nu har de ju Manhattan i sikte men bortsett från det. Snart är det maj och picknick-läge alla dar. Behöver ju inte sträcka sig längre än under det egna äppelträdet. Önskar er en fin vecka. Min är rörig men lovar att räkna in bloggen i rörigheten.