FOR THE MONDAY COFFEE

Jag tackar p1.

Eftersom mitt liv just nu består i en massa djupdykande i folkkonst, historiskt arv plus en produktutveckling så kan jag inte påstå att bloggämnen haglar tätt. Det är verkligen mitt varje dag scenario och inte mig emot, på riktigt. Vill verkligen inte byta ut något alls just nu. Men jag tror ni skulle svimma av torftighet av de få grejor jag sparat på instagram och pinterest på sistone. Om det ens är några? Förövrigt läser jag  hemslöjdsböcker som utifrån ser ut som en bok som aldrig formgavs, men inuti är en skattkista. Sen sitter jag och funderar över stenar, dess kulörer och spänsten i metalltråd. Så ni fattar va, här är hon som inte har koll på nutiden. Men tur att jag lyssnar på p1 i bilen.

Jag hörde nämligen att First aid kit formgivit årets Rosa band. Systrarna Johanna och Klara Söderberg berättar ”Med vårt rosa band vill vi belysa känslan av samhörighet och bandet som flätar oss samman. Det handlar om systerskap, kärlek och hopp. Att ha någon att hålla i handen när du är ute på ny, osäker mark.” 

Det rosa bandet har aldrig vart finare om man frågar mig, rosa manchestertyg och ett litet hjärta. Åh så fint! Bandet börjar säljas 25 september.

Något annat som spetsade mina öron var en intervju med modejournalisten och författaren Lotta Lewenhaupt och scenografen/kostymtecknaren Anna Bergman Jurell som kurerat utställningen om Augusta Lundin på Thielska Galleriet i Stockholm. I två år har de jobbat med utställningen och letat efter plagg signerat Lundin i kartonger, koffertar, på kallvindar, på svenska slott och herresäten och i museernas magasin. Utställningen är unik och det gäller att passa på då flera av klänningarna är otroligt sköra ”de äter upp sig själva med tiden” som de förklarade i intervjun och visas därför för sista gången.

Sömmerskan Augusta Lundin öppnade 1867 sin syateljé, tre år efter lagen som gjorde det möjligt för kvinnor att bedriva egen näringsverksamhet trädde i kraft. En syateljé som sedan utvecklades till Sveriges allra första, största och enda modehus med 200 anställda kvinnor.  Utställningen berättar om kvinnan som var en pionjär som kreatör och entreprenör. En feminist redan innan ordet var uppfunnet och som stod för ett nytänkande entreprenörskap med bland annat två veckors betald semester och hemlagad gratis lunch till sina anställda.

Utställningen fokuserar även på det fenomenala , hantverket, detaljerna och sömnadsskickligheten. och modet som var högst aktuellt under denna tid, dräkthistoria mellan 1870-1930-tal. Femtio helt makalösa plagg visas på utställningen.  Helt underbara klänningar som också får ett liv i utställningen genom att man idag också vet vilka kvinnor som bar Augustas klänningar. Emma Zorn var en av dem och då Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset gjorde hon det i en klänning av Augusta Lundin.

Utställningen pågår fram till 24 januari och flyttas sedan till Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.

Världens kortaste blogginlägg var härmed över. Men imorgon ska jag berätta en rolig sak. Till exempel anledningen varför jag hängde i det här rummet ”Det sägs att de tapeter som klädde gästrum No 13´s väggar alltid föll ner. Till sist valde man att måla skira blomsterslingor med en tunn pensel, direkt på väggen.”

Leave a Reply