En dröm som snart går i uppfyllelse!

För er som inte vet så hittade vi ju en hel glasveranda under två fasader. En kall, frostig vinternatt. Sicket fynd väl?! Lite såhär var historien om den. Jag älskar fönster skulle lätt kunna bo i totalt glasat hus. No probs, har aldrig tyckt att insyn är jobbigt och hatar mörkläggningsgardiner. Sedan älskar jag att göra hål i fasader. ”Skulle det inte vara fint med en dörr här eller ett fönster där?!” Och sedan gör vi det bara, hur svårt kan det vara, säger vi alltid. Hursomhelst så har vi drömt om att byta ut våra fönster som man satte dit på 70-talet till gamla fönster. Sådana med innerfönster som måste dit om vintern och tvärtom till våren. Huset är ju ändå byggt 1913. Folk tycker vi är galna, man ska ju byta till hundraglasfönster, täta och nästan oöppningsbara. det ligger i tiden har jag förstått. Och jag kan knappt andas av blotta tanken. Älskar draget i vårt gamla hus. Älskar att det andas. Sedan att vintern hör raggsockor och dubbla uppsättningar av kläder till, är smällar man gärna tar. I alla fall, sista dagen på vår semester vaknade vi i Köpenhamn. Alla var taggade på sträckkörning ända hem. Men så slog det mig att jag så gärna skulle vilja besöka den där byggnadsvårdsbutiken som jag drömt mig bort i så många gånger. Hittade en gång ett orangerie i mitt flöde på instagram, med fönster som var köpta därifrån. Sedan dess har jag förlorat mig i filmer då de räddar fönster från danska drömhus. Jag vet också att Malin varit där då och då. I alla fall, sagt och gjort. Vi styrde mot Genbyg.  Ojojoj!

Barn och hund satt kvar i bilen och var inte ett dugg roade medan jag och Kristo nästan började böla av allt det fantastiska.

Alltså det var ju inte ETT fönster av samma slag. Det var massor. Alla räddade från hus som skulle göra just det där, byta hela rasket. Jag visste nog inte riktigt om det var på riktigt. Vi sprang runt som yra och kikade till höger och vänster och lyfte på allt. Ahh, skiffer!

Här var det någon som bröt ihop av lycka. Bara att någon liksom tar reda på det, är värt allt. Så här genomtänkt har jag aldrig sett en byggnadsvårdshandel.

Där fanns allt man drömmer om. Och så inspirerad den här sommaren, ända från Dalarna, genom Danmark, via Amsterdam och till Paris. Hela resan präglades av en fantastisk inställning till återbruk så var det kanske inte så konstigt att allt plötsligt kändes möjligt.

Jag hade där och då kunnat slagit till på en trapp. Bara för att. Det gjorde vi inte.

Däremot kunde jag inte låta bli en och annan krok.

Väldigt inspirerande alltsammans, på gränsen till dröm. Och så hjälpsamma, urtrevliga som höll i stället.

Är ni lite nyfikna nu då? Vad var det för dröm? Vi var bara tvungna att köra hem och mäta lite först.

Taa-daaa!! För där stod de ju! Våra drömmars fönster! Jag blir alldeles matt bara av tanken, att de faktiskt levereras från Danmark i detta nu. Och detta är inget vi tänker göra i en handvändning och jobba ihjäl oss på utan tanken är ett fönster då och då. Det är de trippla fönsterna och de i ”vanligt” format som står längst till vänster i bild. Nästintill exakt samma mått på spröjsen som vår glasveranda. Alltså. Jag kommer aldrig kunna flytta. Aldrig någonsin. Inte nog med det.På vägen hem så kläckte min man en lysande fönsteridé. Så självklar när den väl var sagd. Längtar lite nu…