DAILY LIFE

03.36 och så var hon 04.25

Hej. Det här är helt sjukt. Men jag antar att det blir så när man vilat sig igenom två veckor. I sträck. Liksom inte lyckats med något mer än så. Och så plötsligt känner man energin komma tillbaka. och då tar man och fyller den med ungar, vänner, hundar eller för all del en, och bara en massa man tycker att man behöver. Jag behöver. Flera dar på raken. Sedan smygstartar man jobbet igen. Och somnar. Som en stock. Och vaknar tre timmar senare. Klarvaken. Och kollar på klockan. 01.22. Okej.

Men när solen sken långt in på eftermiddagen bad jag min snart fjortonåriga dotter, närmare bestämt på söndag, fota mig med solen i nacken. Hon himlade med ögonen och tyckte det var det mest knäppa för dagen. Men well, härligt värre. Med solen.

I alla fall. När klockan blev 02.34 var den här boken så sorglig att jag blev alldeles matt. Tänkte för mig själv att det inte är en alldeles perfekt nattbok. Ni vet sådär, när en molande ångest kommer med månskenet genom natten. Och jag tänker på om det var sant. Sedan att det inte spelade någon roll, för det är alltid sant. Någon  annanstans.

Som jag levt på persilja. Satans järnbrist.

Det var säkert bara en kvart. Max. Jag funderade lite på viktigt. Inte på kvitton och sådant. Mer på hur många mail jag missat. Men tänkte att dem tar jag imorgon. Bra plan runt 03-snåret.

Två dagar behövde jag känna mig viktig och insåg att jag kunde snurra upp band. Och sortera ett skåp. Sådant man gör när världen är myrsteg och ”tänk om det alltid kommer vara såhär”. Sortera skåp. Hjälp.

Klockan 03.14 letade jag efter skrivbord. Tänkte på att Nomi sade innan hon somnade igår kväll att hon ville ha ett hundrum. Och den eviga önskan om Fixa rummet dök upp. För femtielfte gången. Från det ena till det andra, kom jag på att jag läst att en av mina favoritbloggare, Agnes är den nya fixaren i det programmet. Heja! Fast jag vill ändå inte att Nomi ska ha en hundsäng, där man sover under svansen. Sådant kan de göra, i Fixa rummet, sade Nomi. 

Det fina var att jag tidigare på måndagen varit på kurs och en alldeles speciell färg. Mer om det en annan dag. En annan tid på dygnet.

Sådär runt 03.30 tänkte jag mest på våren. Och allt som blir roligt. Okej, det var en seg start. Men nuså. Hej våren. Tvåtusensjutton.

Och att hänga med kids en kväll och repetioner inför kommande musikal är väl en av de bättre saker man kan göra. Så duktiga. Alltid dessa begåvade ungdomar. Suck vad fint. På detta ställe. Älskar det med. Såklart tänkte jag en hel del på scenografin även nu under natten. Det är sådant man gör när man har några extra timmar. Fast nu ska jag gå upp om en timme. Jag tror jag vilar fram till dess. Önskar dig en vacker tisdag, när du vaknar. God morgon!

 

One Comment

Leave a Reply