Har ju av förklarliga skäl inte varit nere på Fotografens på ett antal veckor. Blir så himla glad när jag får sådana här uppdateringar skickade av Alexandra. Spanar in att allmänbelysningen i form av klotskärmar är på plats. Och tapeterna! My god! Det enda nackdelen är att det blir för mysigt, en vill ju bo här!

Älskar det väldigt generösa med en tapet, en mönstrad tapet givetvis, att den liksom sätter stilen direkt. Ni måste också spana in de gamla fönstren, som varit en sväng på renovering efter konstens alla regler. Spröjsen är helt ljuvliga.

Så fort den är uppe så – färdigt! Vilket det såklart egentligen inte är men det väldigt bjussiga att kunna skynda långsamt. Tack tapeten ❤️Och tapetseraren såklart. Honom får vi inte glömma, ingen easy up här inte ?

Tapeterna är från Lim & Handtryck.

Jag är verkligen glad över att det kommer kännas som hemma här. Inte som ens eget hem men hemtrevnad i ett nötskal. Snällt och mysigt och man kommer bara vilja gosa in sig där. Med kvittrande koltrastar på taket eller yviga snöflingor som singlar ner över innergården. Med tända ljus när mörkret faller. Mjuk musik och evighetssamtal. Och vin. Jag kommer sparka av mig skorna redan i hallen.

Hej på er! Hur mycket älskar man inte att våren är här? Öppna dörrar efter åtta och ungar på taken.

Har klagat väldigt mycket idag på ekvationen mår inte så bra = städa hysteriskt. Nu skulle säkert de flesta inte tycka att vi lever minimalistiskt. Men i jämförelse. Och i den här takten vete sjutton var det slutar. Jag jobbar på i alla fall och plockar fram sakerna igen.

Hittade Viggo här, direkt när han kom hem från skolan.

Det började redan i helgen.

Men en annan vägg.

Nu är det lite mer genomtänkt. Fortsättning följer. Ledtråd : ”Highest in the room”. Ändå en ganska bra syssla att låta kidsen göra väggmålningar. Om de nu inte gillar tapet.

Och nej, det gör de ju inte.

Jag sade till Kristo att det enda som får mig att somna på nätterna är att fundera över vilka väggar vi ska sätta innefönster i. Helst vill jag ha det överallt, för luftighetens skull. Jag tror han tyckte den strategin var sådär. För när jag vaknar måste jag berätta exakt hur vi ska göra. Som här. Här sätter vi igen dörren och sätter ett trippelfönster istället. Då kommer vi se ut genom glasdörren, som leder ut till terassen – eftersom vi ändå ska riva väggen i själva passagen. Och sen behöver vi en pardörr till det där hålet vi tog upp för tre år sedan. Med glas i såklart, så vi ser genom den väggen också. Gärna med överljus. Alltså, jag måste nästan tillägga att detta är inget som har kommit nu, så man tänker att det hela står för något helt annat. Jag är väldigt förtjust i innerfönster, fönster överlag. Skulle lätt kunna bo i ett hus som mer eller mindre består av glas.

Flyttade ett skåp. Visst sa jag att det är minimalistiskt nu?

Lite mindre här kanske. Eller mer, ni fattar. Fast jag har faktiskt städat undan massor här. Tryckte ner allt i små lådor och bar ner i källaren. Hejdade mig åtminstone från att köra till tippen.

Drömde till och med en mardröm, i minimalistisk anda. Jag skulle göra en scenografi. Jag kom inte på något! Det var helt tomt i huvudet. Då sade de som ägde teatern, nu går jobbet till någon annan, du kommer ju ändå inte på något. Och då blev de jättenöjda för den andra,  satte batteridrivna ryska dockor i plast på hela scenen. Som snurrade hysteriskt. Jag började grina och tänkte, DET hade jag aldrig kommit på själv.

Hej och glad påsk i efterskott. Hoppas er helg varit fin! Annorlunda men fin, säkert så. Precis som vår. Ni är så många som undrar hur vi mår, tack snälla ni för omtanken! Väldigt upp och ner på det hela, framför allt på min man. Men helt klart upp. Dock attans segt, även på mig. Eller jag känner mig inte sjuk men heller inte frisk. Fast hade det varit en vanlig tillvaro hade jag inte tyckt jag varit sjuk, möjligen lite hängig men det kan ju annars finnas miljarder skäl. Ni är jättemånga som frågar om min smak/lukt är tillbaka. Det är den inte. Inte ett dugg faktiskt. Och som Nomi sa nyss, det vi pratat mest om den senaste månaden är corona, världen och det här om smaken och lukten. Så status är att de andra fått tillbaka sin, men den är långt ifrån knivskarp och försvinner stundtals. Meningen nu försvann den igen sägs flera gånger under dagen. Och min är alltså forfarande totalt väck, för fjärde veckan. Charlie sa det är väl nästan mest synd om mamma nu. Om jag ska vara ärlig, de gånger tidigare jag har tappat smak/lukt ett par dagar i samband med någon förkylning har jag tyckt väldigt synd om mig själv, attan vad trist och varför ska jag ens äta (vilket jag givetvis gjort). Men nu är det bara jaja, det är ju förbaskat märkligt MEN i jämförelse med allt annat som sker för tillfället, så är det faktiskt inte särskilt farligt. Tråkigt såklart, verkligen megakonstigt men det kunde varit så mycket värre. Men jag minns, när jag jobbade som frisör, hade jag en kund som inte hade smak/lukt. Jag vet att jag led med henne när hon berättade att hon inte haft det på tjugo år…

Körsbärsträdet blommar och jag har planterat en del frön nu.

Luktärtorna flyttar jag ut och in och runt. Det här året har jag tagit Hanna Wendelbo och Paulina Veloblom på orden de tål mer än man tror. Och faktiskt bara efter några dagar utomhus, med påsen nerdragen under dagen och in i kalla verandan på natten, så ser de mycket friskare och knubbigare ut sedan förra året. Jag sår som jag gjort tidigare, men Hanna har en bra påminnelse på luktärtssådd här. Imorgon tänker jag att de får vara ute även på natten.

Annars:

?Jag blev superglad när jag upptäckte att jag beställt dessa frön.
?Tog tag i det ätbara och beställde grönsaker och kryddor härifrån. Tycker om deras utbud väldigt mycket.
?Har läst den här boken grundligt för femtielfte gången och vi sa att den plus den här är de enda vi behöver just nu. Varför krångla till det?
?Blev så ytterst pepp av det här inlägget hos Erika – särskilt filmen. Anledningen är detta men ändå… vi kommer aldrig orka att byta alla fönster i vårt hus. De fyller vår bod till bredden nu och frågan är vad vi gör istället?
?Slutligen, det tog lite tid för mig att komma till skott för att se Husdrömmar Sicilien – men alltså. Älskar det.

Vi hörs vidare imorrn! Kram till er!

Gomorron! Kan nästan inte tänka mig en mer bubbelliknande tillvaro att vakna med sol i ögonen och en mjuk värld framför ögonen. Jag skulle ha fotograferat Numero 74 igår men allt var upp och ner. Så det gör jag idag! ÄLSKAR deras färg Mellow Yellow – har haft den hemma i ett år här nu. Minns ni den här helt magiska gardinen?  Färgen är nu inne i aktuell kollektion. Jag tänker mig färgen som havrefält. Utan att bara vara beige.

Chester älskar kuddhögarna.

Den här sängen är så fin. Verkligen bara för den minsta, lättaste lilla personen. Borde sälja den och en hel massa saker.

Nu kom brödleverans. Alla i Katrineholm borde beställa brödet här, om inte förr nu för tiden.

Populariteten när man drar upp dubbeldörrarna och drar in vår säng i Viggos (under gula täcket) rum. Och samtidigt känner att man vill prata lite om Bill Gates….

Idag skulle jag posta ungefär den här bilden på instagram. Men så kände jag, att jag kan nog inte posta en endaste mörk och ”moody” bild någonsin mer. Tänkte på om någon satt där, som jag, med skallrande fönsterrutor i stormen och lyssnade på presskonferens. Alltså då vill man ju inte spä på.

Men så plötsligt sprack solen igenom och fönstren slutade att slå. Jag bytte rum och gjorde en krans.

Sedan försökte jag posta en bild från det här rummet istället.

Vi går runt och gråter lite i smyg, min man och jag. Åt schimpansmammor, åt intervjuer med tanter om hemhjälp och glassleveranser. Sedan kom det en storm också. Jag kände att jag verkligen inte önskade en storm. Det blåste upp och blev som på natten och alla fönster bara slog. Då grät jag lite till och messade med en vän på Ibiza som sa att det stormade där också. Min mamma skrev att ett träd precis gick mitt itu.  Och min syster sa att det blåst en tall över vägen. Plötsligt mojnade vinden och fönstren tystnade. Solen sprack upp över hustaken. Och jag tänkte att det var då värst vad solen kunde skina från ingenstans. Sen sken den ända fram till halv åtta. Det kändes som en present.

Men förvånande nog gick det inte att publicera?! Om det plötsligt publiceras arton likadana bilder kan ni väl säga till.

Det var inte meningen att jag skulle göra en särskilt påskig krans. Men det kan ingen ta ifrån den.

Jag fattar om ni inte kan fokusera på blommorna i fönstret. Det är visst ett och annat som stör.

Men de här. Jag har sagt det miljarder gånger. Men Blomsterlönn eller Klockmalva kan vara det vackraste jag vet. Vissa dagar slår den faktiskt pelargonen. Men bara vissa. Dessa har jag sått från frön, skrev hon ganska malligt.

Påtal om frön. Det gjorde jag även med Blomsterböna eller Rosenböna som den också heter. De växte upp på en sekund så jag var tvungen att klippa ner dem. Plötsligt kryllade det av små röda blommor. Jag tänker att det inte var meningen. Eller möjligen exakt tvärtom.

För det kändes ändå väldigt härligt på något vis.

Nu ska jag titta på det här . Eftersom jag aldrig tittat på Husdrömmar någonsin tidigare så blir det förmodligen lika vanebildande som Antikrundan (alltså jag erkänner, jag såg första avsnittet i lördags…ni kan aldrig prata TV med mig) . Påtal om Husdrömmar ringde en kompis till Kristo och sa att det kunde varit vi. Fast jag vet inte…hade vi verkligen köpt ett hus på Sicilien?!