• DAILY LIFE

    MYSETS VÅNING

    Har ju av förklarliga skäl inte varit nere på Fotografens på ett antal veckor. Blir så himla glad när jag får sådana här uppdateringar skickade av Alexandra. Spanar in att allmänbelysningen i form av klotskärmar är på plats. Och tapeterna! My god! Det enda nackdelen är att det blir för mysigt, en vill ju bo här!

    Älskar det väldigt generösa med en tapet, en mönstrad tapet givetvis, att den liksom sätter stilen direkt. Ni måste också spana in de gamla fönstren, som varit en sväng på renovering efter konstens alla regler. Spröjsen är helt ljuvliga.

    Så fort den är uppe så – färdigt! Vilket det såklart egentligen inte är men det väldigt bjussiga att kunna skynda långsamt. Tack tapeten ❤️Och tapetseraren såklart. Honom får vi inte glömma, ingen easy up här inte 🙈

    Tapeterna är från Lim & Handtryck.

    Jag är verkligen glad över att det kommer kännas som hemma här. Inte som ens eget hem men hemtrevnad i ett nötskal. Snällt och mysigt och man kommer bara vilja gosa in sig där. Med kvittrande koltrastar på taket eller yviga snöflingor som singlar ner över innergården. Med tända ljus när mörkret faller. Mjuk musik och evighetssamtal. Och vin. Jag kommer sparka av mig skorna redan i hallen.

  • DAILY LIFE

    IMORGON SKA DET BLI 18 GRADER

    Hej på er! Hur mycket älskar man inte att våren är här? Öppna dörrar efter åtta och ungar på taken.

    Har klagat väldigt mycket idag på ekvationen mår inte så bra = städa hysteriskt. Nu skulle säkert de flesta inte tycka att vi lever minimalistiskt. Men i jämförelse. Och i den här takten vete sjutton var det slutar. Jag jobbar på i alla fall och plockar fram sakerna igen.

    Hittade Viggo här, direkt när han kom hem från skolan.

    Det började redan i helgen.

    Men en annan vägg.

    Nu är det lite mer genomtänkt. Fortsättning följer. Ledtråd : ”Highest in the room”. Ändå en ganska bra syssla att låta kidsen göra väggmålningar. Om de nu inte gillar tapet.

    Och nej, det gör de ju inte.

    Jag sade till Kristo att det enda som får mig att somna på nätterna är att fundera över vilka väggar vi ska sätta innefönster i. Helst vill jag ha det överallt, för luftighetens skull. Jag tror han tyckte den strategin var sådär. För när jag vaknar måste jag berätta exakt hur vi ska göra. Som här. Här sätter vi igen dörren och sätter ett trippelfönster istället. Då kommer vi se ut genom glasdörren, som leder ut till terassen – eftersom vi ändå ska riva väggen i själva passagen. Och sen behöver vi en pardörr till det där hålet vi tog upp för tre år sedan. Med glas i såklart, så vi ser genom den väggen också. Gärna med överljus. Alltså, jag måste nästan tillägga att detta är inget som har kommit nu, så man tänker att det hela står för något helt annat. Jag är väldigt förtjust i innerfönster, fönster överlag. Skulle lätt kunna bo i ett hus som mer eller mindre består av glas.

    Flyttade ett skåp. Visst sa jag att det är minimalistiskt nu?

    Lite mindre här kanske. Eller mer, ni fattar. Fast jag har faktiskt städat undan massor här. Tryckte ner allt i små lådor och bar ner i källaren. Hejdade mig åtminstone från att köra till tippen.

    Drömde till och med en mardröm, i minimalistisk anda. Jag skulle göra en scenografi. Jag kom inte på något! Det var helt tomt i huvudet. Då sade de som ägde teatern, nu går jobbet till någon annan, du kommer ju ändå inte på något. Och då blev de jättenöjda för den andra,  satte batteridrivna ryska dockor i plast på hela scenen. Som snurrade hysteriskt. Jag började grina och tänkte, DET hade jag aldrig kommit på själv.

  • INSPIRATION -GARDEN

    MAN VILL VÄL HA ALLT SOM HETER NÅGOT MED REGNBÅGE?

    Mina fröer jag beställt från Fröbanken kom supersnabbt. Jag är väldigt sugen på att odla mer ätbart. Men i brist på tid och i egenskap av ett visst överodlande på blomsterfronten tycker jag att min man får ta den biten. Egentligen gillar han det, men just nu gillar han andra saker mer. Om han får välja. Det får han väl.

    Kanske. Det var ju ändå lite härligt.

     

     

     

    Det vattnade sig i munnen på mig, när jag såg denna bild. Jag skämtar inte nu faktiskt. Alltså, jag har ju  permanent blodbrist, anemi som det heter. Och när mina depåer är helt tömda då får jag på riktigt cravings. Efter persilja. Det är helt galet, men jag ser inga hinder för att införskaffa persilja. Jag kan cykla i snömodd, vintermörker och storm till andra sidan stan. Jag bryr mig inte om att den är o-eko och dessutom influgen från Italien. Jag tappar alla mina värderingar. Bara jag får min persilja. Mina vänner köper stora persilje-kvastar om de vill göra mig glad. Jag äter persilja ur våra kryddland rent, det ser ut som det varit en hare där. Jag måste ändå skriva, att detta sker trots järntabletter.

    Och nu till bilden, det är EXAKT den här sortens persilja som jag har mest cravings efter. Den hittas bara i vissa butiker. Jag har aldrig hittat denna sort som vare sig planta eller frö. Det är skillnad på bladpersilja och bladpersilja. Såklart stillar även den varianten suget för en stund, även den krusbladiga, men det är den här sorten jag köper i buntar på minst 1 kg åt gången. Så YES, den här ska odlas. Jag kommer göra alla rätt, den ska behandlas med vördnad. Insåg att jag bara köpte 1 förpackning!??  Borde köpt 10.

     

    Annars valde jag mest efter snyggheten. Kolla ändå, den här vill man ju göra sallader på. Och rädisor i en regnbågsmix. Gula morötter och sen glömde jag visst Polkabetorna.  Och sallad och dill. Får nog göra en ny beställning, då ska jag nog också beställa röda popcornmajs och Regnbågschili! Jag tror jag fastnade för allt som hette regnbåge i namnet.

    Och hör och häpna, jag har ju hel hästbajslasagne som väntar sedan i fjol. En jättestor. Plus en massa sandiga hörn. Så jag slog till med lite mix också. Tänker att jag följer Så en äng -tipsen för Kornvallmon.

  • INSPIRATION - INTERIOR

    FÄRGPROVER

    Det är exakt vad det ser ut som. Och nej tavlan står inte bara där, det är min färgkarta. Men jag funderade också lite på en himmelsblå. Tror dock jag drömde om det här.

    Fast också lite om väggarna på Löfstad slott. Som jag förresten ska berätta mer om. Väldigt mycket mer!

    Men övermålning av tapet har hänt förr. Exakt i detta rum. Då skar det ändå till i hjärtat.

    Gulligaste barnrummet.

    Men nu ska barnen ta över detta rum och säger nej, bestämt nej till tapet. Som förmodligen grundar sig mest i att deras mamma älskar tapet. Liv ska måla med Jotun Minerals fast jag har provmålat med vanlig färg från Jotun, känns bättre att köpa små provburkar såklart. Devine till vänster, Kalk till höger samt Soft skin längst ner. Det blir extra skoj (inte alls skoj) när barnen väljer vi ska ju ha så mycket grejor i det här rummet, man vill ju inte riskera att bli yr. Och någon hade omröstning på snap. Det blev inte Devine som Charlie ändå tycker, heja Charlie. Det blev gråbeige. Trodde aldrig att det skulle ske – att vi målade en greige?!! Men (fast detta vet ingen)  jag ser faktiskt en stor möjlighet till att experimentera lite. Tänkte jag skulle försöka få väggarna att se lite bedagade ut. Tids nog.

    Lite som det jag roade mig med här. Fast utan tapeter då. Tänkte använda spackel och sådant. Observera att detta är samma rum, som här har en mörk och rosa vägg…

    Det fina i kråksången är att vi får flytta till det här rummet. Kanske raka motsatsen till greige.

    Den som spanade väl såg mina pluggbrätten i fönstren. Köpte dessa för att det verkade smart och organisatoriskt. Ända tills idag, när jag pratade med en vän och berättade att jag hade 6 brätten med 240 celler i varje. Jag räknade snabbt ut att det blev 1440 små plantor! Att skola om!! Hur tänkte jag nu?! Det kommer ju aldrig att ske, det kan man räkna ut redan här. Och ska sanningen fram har jag liksom lite mer än just bara de här pluggbrättena…

    Jag har planterat dessa i alla fall. Så långt kändes det smart.

  • DAILY LIFE

    ANNANDAG PÅSK

    Hej och glad påsk i efterskott. Hoppas er helg varit fin! Annorlunda men fin, säkert så. Precis som vår. Ni är så många som undrar hur vi mår, tack snälla ni för omtanken! Väldigt upp och ner på det hela, framför allt på min man. Men helt klart upp. Dock attans segt, även på mig. Eller jag känner mig inte sjuk men heller inte frisk. Fast hade det varit en vanlig tillvaro hade jag inte tyckt jag varit sjuk, möjligen lite hängig men det kan ju annars finnas miljarder skäl. Ni är jättemånga som frågar om min smak/lukt är tillbaka. Det är den inte. Inte ett dugg faktiskt. Och som Nomi sa nyss, det vi pratat mest om den senaste månaden är corona, världen och det här om smaken och lukten. Så status är att de andra fått tillbaka sin, men den är långt ifrån knivskarp och försvinner stundtals. Meningen nu försvann den igen sägs flera gånger under dagen. Och min är alltså forfarande totalt väck, för fjärde veckan. Charlie sa det är väl nästan mest synd om mamma nu. Om jag ska vara ärlig, de gånger tidigare jag har tappat smak/lukt ett par dagar i samband med någon förkylning har jag tyckt väldigt synd om mig själv, attan vad trist och varför ska jag ens äta (vilket jag givetvis gjort). Men nu är det bara jaja, det är ju förbaskat märkligt MEN i jämförelse med allt annat som sker för tillfället, så är det faktiskt inte särskilt farligt. Tråkigt såklart, verkligen megakonstigt men det kunde varit så mycket värre. Men jag minns, när jag jobbade som frisör, hade jag en kund som inte hade smak/lukt. Jag vet att jag led med henne när hon berättade att hon inte haft det på tjugo år…

     

    Körsbärsträdet blommar och jag har planterat en del frön nu.

    Luktärtorna flyttar jag ut och in och runt. Det här året har jag tagit Hanna Wendelbo och Paulina Veloblom på orden de tål mer än man tror. Och faktiskt bara efter några dagar utomhus, med påsen nerdragen under dagen och in i kalla verandan på natten, så ser de mycket friskare och knubbigare ut sedan förra året. Jag sår som jag gjort tidigare, men Hanna har en bra påminnelse på luktärtssådd här. Imorgon tänker jag att de får vara ute även på natten.

    Annars:

    🍀Jag blev superglad när jag upptäckte att jag beställt dessa frön.
    🍀Tog tag i det ätbara och beställde grönsaker och kryddor härifrån. Tycker om deras utbud väldigt mycket.
    🍀Har läst den här boken grundligt för femtielfte gången och vi sa att den plus den här är de enda vi behöver just nu. Varför krångla till det?
    🍀Blev så ytterst pepp av det här inlägget hos Erika – särskilt filmen. Anledningen är detta men ändå… vi kommer aldrig orka att byta alla fönster i vårt hus. De fyller vår bod till bredden nu och frågan är vad vi gör istället?
    🍀Slutligen, det tog lite tid för mig att komma till skott för att se Husdrömmar Sicilien – men alltså. Älskar det.

    Vi hörs vidare imorrn! Kram till er!

  • DIY

    UR ARKIVET

    I dessa tider tycker jag ändå man kan gräva i arkivet. Som för ett par år sedan när vi gjorde detta pyssel. Påtal om det så ska jag sända live en liten stund ikväll på @bokmassan Jag har aldrig gjort det förut, vet inte ens var jag ska trycka  👵🏻så ni får gärna hänga med mig en kvart, som ett stöd ❤️Det kan gå hursomhelst. Nomi har lovat att vara med, känns tryggt.

    Svea bodde hos oss den helgen. Vi införskaffade en massa vackra gamla notblad. Det fina är ju inte bara noterna utan färgerna och typsnittsinspon är överväldigande.

    De pratade om det hemska med färgglada fjädrar … 

    …och klippte pappersägg för glatta livet.

    Fem stycken äggformade pappersark för ett pappersägg.

    De började sy på Singern.

    Snyggägg!

     Sedan gick de över till den något mer moderna Husqvarnan.

    Och tog paus.

    Inga frågor på den, för jag har inget svar.

    Fliten i morgonstund den måndagen, innan skolan. För vi hann ju såklart inte färdig innan vi tog söndagsmiddag med Svea´s familj. Det gör man aldrig, hinner klart alltså.

    Inte svårt. Välj det vackra själv. Och bara hållbart.

    Vi hittade en klänning till lilla Evy när vi letade notblad. Exakt som den Nomi har, som var min, förutom på färgen då.

     Ovanligt snygg skräphög.

    Lite ris på det.

  • DAILY LIFE

    LITE SVAR

    Yes! Någon sade nyss – NU känner jag att det vänder. Hurra (ett mycket försiktigt) hoppas jag starkt på, det är ändå inne på fjärde (!) veckan (fattar ni hur segt?) och jag sticker inte under stol med att det skulle kännas väldigt skönt om det blev bättre. Hostan är kvar men har ändrat  karaktär och enligt min man så är den plötsligt inte alls lika frekvent. Och ingen feber sedan i fredags. Märkligt segt ändå, om man tänker efter. Feber i över tre veckor, det har aldrig hänt i Kristos snart femtioåriga liv. Inte i mitt heller kan jag tillägga. Det har varit ett satans falskt alarm på tillfrisknandet, han har sagt nu är jag bättre och tagit två steg ut i trädgården, ungefär tio gånger. För att minuten efter jag fattar inte jag orkar ingenting, jag måste sova. Något annat som inte är lika viktigt, jag kan inte nog understryka att detta är ju inte något som jag anser farligt mest mystiskt, är att mina smak inte är tillbaka. 18 dagar nu. De andra har fått tillbaka den, Liv och Viggo för ett par dagar sedan, dock inte alls knivskarpt.  Men min är alltså helt väck. Sedan jag skrev inlägget som heter Symtom har det fullkomligt rasat in liknande historier så därför funderar man lite grann på svaret journalisten Emanuel Karlsten fick från Folkhälsomyndigheten i frågan. Jag vill för övrigt tipsa om att läsa Emanuels blogg, där han rapporterar skarpsynt. Det är pedagogiskt och en oerhörd noggrannhet med källor, vilket inte går att understryka viktigheten utav i dessa tider. Han lotsar runt bland diagram och rapporter och jag skulle vilja säga att det är exakt den här typen av journalistisk vi behöver nu, inte storslagna rubriker och klickmagneter. Sakligt och ärligt.
    Om jag skulle säga att vår värld är särskilt storslagen just nu skulle jag ljuga, det förstår ni säkert. Vi håller oss fortfarande  isolerade och senaste gången jag var ute bland folk, typ till Ica, var väl snart fyra veckor sen.Men trots allt är det i vårt eget hem så särskilt synd om oss är det ju inte. Herregud vi har ett stort hus, vi har trädgård, mat, alla snälla – familj och vänner som förser oss med den ena godsaken efter den andra. Vi har allt. Sen blev det ju vår igår och pågrund av det så har barnen flyttat ut på taket igen. Om några veckor ser det ut såhär! Men ändå, jag erkänner. Jag är lite trött. Jag har fått en himla massa frågor på sistone, de är tyvärr obesvarade. Många är relaterade till hur vi gjort härhemma när det visade sig att Kristo var sjuk, jag får ta det i ett eget inlägg. Men också mycket annat som tror jag landar i att många människor har energi att starta upp saker. Totalt motsatt till mig själv just nu. Men svara kan jag om än lite på efterkälken –  så jag tar ett lite svar här nedan.
    Om det är sant att vi har en rund sandlåda? Ja det hade vi. Våra barn levde i sandlådan när de var små, de älskade att gegga och bygga där. Vi grävde ett stor hål med en liten grävare, lade en duk i botten och fyllde med sand. Runtomkring lade vi stora stenbumlingar som vi hittat på tomten. På bilden ovan hade barnen slutat gräva, det var ett par år sedan och jag gjorde om allt till rabatt. Och jaa, kirskålen hade tagit över här.
    Måste tillägga – köp alla sandsaker på loppis!
    Vad är det för mått på odlingslådorna? Den stora är 2,40 bred 68 djup och 53 hög. Virket är grovt, nästan 5 cm i tjocklek.
    Måtten på dessa är 1,50 bredd, 54 djup och 67 höjd. Samma virke.
    I boken finns det ju ett avsnitt om lekstugor, jag vet att det kommer från din blogg. Jag skulle vilja spara några av idéerna i min pinterest, var hittar jag inläggen om lekstugan? 
    Du hittar dem här och här.
    Sen fick jag en fråga om vår terass – hur är konstruktionen på ert tak? Alltså jag ber att få återkomma i frågan. Eftersom vi byggt allt själva härhemma, med hjälp av familj och vänner, så är ju inte beskrivningar och planer helt glasklara. Kristo har aldrig sagt att något inte går utan alltid – ska det vara så svår?!!  Så ja allt går i det här huset och vi kan ingenting från början. Som det här jättetaket. Vi gjorde ett hål i fasaden, satte in en dubbeldörr vi hittade på vinden och sen var det igång.
    Hur som helst är det bland det bästa vi har på vårt hus. Återkommer i ett mer utförligt inlägg om denna husgavel.
    Och så var det hur förkortar man en resårmadrass? Det hittar man här.
  • DAILY LIFE

    Morgonen.

    Gomorron! Kan nästan inte tänka mig en mer bubbelliknande tillvaro att vakna med sol i ögonen och en mjuk värld framför ögonen. Jag skulle ha fotograferat Numero 74 igår men allt var upp och ner. Så det gör jag idag! ÄLSKAR deras färg Mellow Yellow – har haft den hemma i ett år här nu. Minns ni den här helt magiska gardinen?  Färgen är nu inne i aktuell kollektion. Jag tänker mig färgen som havrefält. Utan att bara vara beige.

    Chester älskar kuddhögarna.

    Den här sängen är så fin. Verkligen bara för den minsta, lättaste lilla personen. Borde sälja den och en hel massa saker.

    Nu kom brödleverans. Alla i Katrineholm borde beställa brödet här, om inte förr nu för tiden.

    Populariteten när man drar upp dubbeldörrarna och drar in vår säng i Viggos (under gula täcket) rum. Och samtidigt känner att man vill prata lite om Bill Gates….

  • DAILY LIFE

    TORSDAG

    Idag skulle jag posta ungefär den här bilden på instagram. Men så kände jag, att jag kan nog inte posta en endaste mörk och ”moody” bild någonsin mer. Tänkte på om någon satt där, som jag, med skallrande fönsterrutor i stormen och lyssnade på presskonferens. Alltså då vill man ju inte spä på.

    Men så plötsligt sprack solen igenom och fönstren slutade att slå. Jag bytte rum och gjorde en krans.

    Sedan försökte jag posta en bild från det här rummet istället.

    Vi går runt och gråter lite i smyg, min man och jag. Åt schimpansmammor, åt intervjuer med tanter om hemhjälp och glassleveranser. Sedan kom det en storm också. Jag kände att jag verkligen inte önskade en storm. Det blåste upp och blev som på natten och alla fönster bara slog. Då grät jag lite till och messade med en vän på Ibiza som sa att det stormade där också. Min mamma skrev att ett träd precis gick mitt itu.  Och min syster sa att det blåst en tall över vägen. Plötsligt mojnade vinden och fönstren tystnade. Solen sprack upp över hustaken. Och jag tänkte att det var då värst vad solen kunde skina från ingenstans. Sen sken den ända fram till halv åtta. Det kändes som en present.

    Men förvånande nog gick det inte att publicera?! Om det plötsligt publiceras arton likadana bilder kan ni väl säga till.

    Det var inte meningen att jag skulle göra en särskilt påskig krans. Men det kan ingen ta ifrån den.

    Jag fattar om ni inte kan fokusera på blommorna i fönstret. Det är visst ett och annat som stör.

    Men de här. Jag har sagt det miljarder gånger. Men Blomsterlönn eller Klockmalva kan vara det vackraste jag vet. Vissa dagar slår den faktiskt pelargonen. Men bara vissa. Dessa har jag sått från frön, skrev hon ganska malligt.

    Påtal om frön. Det gjorde jag även med Blomsterböna eller Rosenböna som den också heter. De växte upp på en sekund så jag var tvungen att klippa ner dem. Plötsligt kryllade det av små röda blommor. Jag tänker att det inte var meningen. Eller möjligen exakt tvärtom.

    För det kändes ändå väldigt härligt på något vis.

    Nu ska jag titta på det här . Eftersom jag aldrig tittat på Husdrömmar någonsin tidigare så blir det förmodligen lika vanebildande som Antikrundan (alltså jag erkänner, jag såg första avsnittet i lördags…ni kan aldrig prata TV med mig) . Påtal om Husdrömmar ringde en kompis till Kristo och sa att det kunde varit vi. Fast jag vet inte…hade vi verkligen köpt ett hus på Sicilien?!

  • DIY

    TROLLDEG

    ”Alla har väl någon gång spanat på moln och vet exakt hur mycket som ryms i ett sådant. Enhörningen som flyger luftballong och elefanten med vingar. Världen däruppe i det blå, med miljoner figurer som vi inte visste fanns. Och skymtade vi inte alldeles nyss den längsta av stegar till någon vi saknar? Vem har inte drömt om att studsa på molnen som om de vore sockervadd. Vi kan väl kanske slå fast att moln är som sagor. Just därför är de extra fina att somna under.”

    Och lera som lera! Dessa moln har jag gjort med vanlig vit lera, men…

    … i boken dammar vi av trolldegen! Ännu en sådan där bortglömd ”uppfinning” som ju är perfekt, då ingredienserna oftast redan finns i ditt skafferi! Volang-Linda har tagit de fina bilderna då hon och Chaplin gjorde ett helt kafferep av just trolldeg.

    RECEPT

    4 dl vetemjöl
    2 dl salt
    2 dl vatten
    2 msk rapsolja

    Blanda alltsammans till en smidig deg. Tillsätt lite mer vatten eller mjöl om degen känns för lös eller för hård.

    Antingen kan man ju baka och kavla och vara nöjd. Men vill man ha hållbara figurer så bränn dem i mitten av ugnen 2-4 timmar på 100 grader, tills de är torra. Låt svalna och måla!

    Tips! Det går att spara degen i flera dagar i en påse i kylen. Vitlökspressen är ett mycket bra verktyg att använda, likaså kavel och pepparkaksmått.

    Och tillbaka till molnen. Nomi hävdar bestämt att molnen är annorlunda dessa dagar. Påtal om sagor, hon har sett det ena och det andra när matten blir för trist. De är helt enkelt anledningen till att siffrorna bara dansar över sidorna i ett endaste kaos. Stjärnorna lyser också mycket starkare, helt säkert. Det är parallella världar just nu, mer än någonsin tidigare – sätt på ljudet och klicka er vidare till en @wildandthemoon ska ni få se något väldigt fint.