Our weekend diary, ganska mycket trädgård. - Mokkasin
Mokkasin is a blog and showcase for Sofia Janssons styling, photography and writing. Mokkasin is also about DIY and creative direction. Sofia founded Mokkasin and a creative freelancer.
Mokkasin, Lifestyle, blog, portfolio, styling, photography, shop, creative direction
58381
post-template-default,single,single-post,postid-58381,single-format-standard,qode-social-login-1.0.2,qode-restaurant-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.6,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.5,vc_responsive

Our weekend diary, ganska mycket trädgård.


Inatt funderade jag på om man förändras om man lever i ett land där solen jämt skiner. Till sinnet liksom. Jag brukar alltid hävda att jag älskar årstiderna. Skiftningarna i naturen, kylan och snön.  Samtidigt känns livet så mycket enklare när solen gassar dag efter dag, regnet går runt vår stad och det är ljust dygnet runt.  Det här är inspirerande om något. Sommaruniform med shorts och blus.

Vi bestämde oss för att göra trädgårdsklart den här helgen. Det gick ju såklart inte alls efter planerna. Jag vet inte hur många dahlior jag har planterat ut och än är jag inte klar. Fortfarande förvånad att alla utom en stackars knöl blev växter.
Det här är vår framsida av huset. Det hörn man ser från glasverandan som fortfarande har vinterfönster kvar. Sedan kommer det kännas som om man sitter i planteringen. Vi har byggt en djup planteringslåda och målat den i samma färg som gavlarna på vårt hus. Till vänster är köksträdgård med kryddor, tomater, ringblommor och solrosor.

På lördagen sprang vi ner till en loppis i ett av stans äldsta hus. Kristo hittade ännu en rullbandspelare. Hurra.

Det där huset är byggt i slutet av 1800-talet och ärligt talat är det nog ett av de mest O -bevarade hus jag någonsin sett. Det verkar vara slarvrenoverat under årens lopp och nästintill allt är utbytt till plast, laminat och detaljer från olika årtal.

I en av garderoberna verkade ändå tiden stått lite still.

Eller njaa.

Däremot smet Nomi bakom huset och kom tillbaka och var alldeles eld och lågor.

Japp, där stod den. Skomakarbostaden med verkstad. I världens vackraste lilla oas. Så gömd bland tidens förändringar. Observera det grå schabraket som tornar upp sig bakom äppelträdet. Och nu kommer ni säkert inte bli förvånade, med tanke på detta. Det är såklart man river!

Asfaltera bara.

Asfaltera och bygg nytt och sätt buxbombollar där en gammal trädgård har vuxit i över hundra år. Ner med äppelträden bara. Det känns så himla modernt och klokt att göra så…

För inte går det väl att bygga nytt och spara vissa delar? Det är så märkligt för jag trodde det, att man liksom fick lov att spara små oaser? Men det verkar som det är lag på att göra EXAKT tvärtom. När grävskopan är där, gäller allt eller inget.  Tänk ett nybyggt område som saknar känsla men där man sparade en gammal, faluröd skomakarbostad. Där äppelträden redan var uppvuxna och rabatterna blommade på så som de alltid har gjort. Där humlor och bin fick stanna och och där ingenting behövde år på sig att växa till sig.

Solur – check.

Och berså.

Nämen det är väl så mycket charmigare där på andra sidan gatan? Jag blir helt kallsvettig. För att inte tala om detta vansinne som gått mig förbi. Ulrika berättade om detta när vi sågs häromdagen och jag kunde inte förstå att det var sant. Då känns det plötsligt inte alls konstigt att ”de som bestämmer” tycker att en liten trädgård och en röd stuga kan försvinna på en sekund.

Vi for över till Fia och Iminlillavärldavblommor och tog en bild på en magisk brudbukett.

Allts som skulle levereras till bröllopet var som sommaren.

Och jag bestämde mig för Astilbe i trädgården.

Jag har redan planterat hur mycket krasse som helst i trädgården. Men jag kunde inte motstå dessa på planta. Som en pepp på vad som komma skall.

Charlie rensade vår längsta rabatt. Den är sisådär 15 meter, mycket ogräs blir det.

Och Viggo trädgårdsjobbade halva helgen. Fy tusan vad det gick undan.Plötsligt händer det. Planen för denna del av trädgården får ni veta mer om. Här sattes det i alla fall gräsfrön i en sväng mot gruset.

Några till peppväxter när vi väntar på att resten kommer upp. Perenner som Kantepeta, Rudbeckia, Flox och Iris.

Krassen fick lintrådar att slingra sig på.

Med inspo från denna frukost.

Så himmelskt att strö tagetes och krasse över.

Sedan fick de fortsätta här.

Tycker så mycket om blandningen av färgerna nu i trädgården. Jag som trodde att jag var bara vit och rosa, haha!

Jag har inte lyckats med den mest lättodlade klematisen tidigare. Men nu jäklar.

På den lilla hyllan ska rosenbönorna och krasse leta sig upp på trådar mot Viggos rum. Liv tyckte vi kunde åkt till Paris istället för att införskaffa en massa blomster. De vissnar ju ändå bara. Nepp, du. De gör dem inte, hävdade jag bestämt. Fast fattar ju hur hon tänker. Wish me luck.

1 Comment
  • Li Argus Hultgren

    4 juni, 2018 at 21:55 Svara

    Lycka till! Ljuvligt med alla färger ?

Post a Comment